Mediefenomenet podcast har slagit igenom ordentligt i Sverige det senaste året och två av de mest populära drivs av fyra män. Alexander Schulman och Sigge Eklund med ”Alex och Sigges podcast” samt Filip Hammar och Fredrik Wikingsson med ”Filip och Fredriks podcast”. Podcasten öppnar upp för samtal fria från tidsbundenhet och producentstyrda manus så som den traditionella radion är upplagd vilket banar väg för mer förtroliga och personliga samtal deltagarna emellan. Jag tycker att det är intressant att ur ett maskulinitetsperspektiv granska vad männen i den här offentliga miljön väljer att tala om men också hur de gör det. Deltagarnas vänskap gör det intressant att studera homosocialiteten dem emellan. Syftet med studien är att studera hur dessa män talar med varandra i det offentliga podcastmediet, vilka maskulinitetstyper som framkommer i samtalen och hur homosocialiteten deltagarna emellan ser ut, samt om samtalen skiljer sig åt eller liknar varandra ur dessa aspekter. Detta kommer jag att göra genom att kombinera två analysmetoder; samtalsanalys och narrativ analys. Frågeställningarna lyder således: Hur är samtalen organiserade och uppbyggda? Vad är det för samtalsklimat och samtalsstil som råder? Finns det markörer som indikerar på olika maskulinitetstyper och vilka är i så fall dessa? Hur tar sig homosocialiteten uttryck genom samtalen? Jag studerar materialet med Raewyn Connells maskulinitetsteori som stöd. För att studera männens samtalsstil utgår jag ifrån Deborah Tannens teori. Homosocialiteten i samtalen angrips med resultat från studier av Jesper Andreasson och Karina Butera som utgångspunkter. Även mediepåverkan och mediebilden av män belyses i teoridelen. Studien visar på en antydan till en fördjupad homosocialitet. Samtalen följer den narrativa struktur jag utgått ifrån och indikationer på en delaktig maskulinitet finns i båda avsnitten. Båda samtalen rör ganska känsliga ämnen där diskussionerna stundvis blir mycket djupa och allvarliga men podcasterna skiljer sig åt i samtalsstil där Filip och Fredrik har en hårdare samtalsstil än Alex och Sigge.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och diskutera hur män inom kvinnodominerade organisationer upplever sina karriärmöjligheter. Vi har utgått från HR-branschen (Human Resources) i sin helhet då det är en tydlig kvinnodominerad organisation och det även på chefspositionerna. I vår studie har vi använt oss av kvalitativ metod där vi genom ett målinriktat urval valt ut sex stycken respondenter. Kriterierna för respondenterna var manligt kön och chefsbefattning samt att de har en koppling till HR-branschen. För insamling av data har vi genomfört enskilda, semistrukturerade intervjuer. Resultatet av vår studie har visat att respondenterna haft goda karriärmöjligheter, dock har dessa varit påverkade av vissa faktorer. Gällande utbildningskrav kan vi tyda en skillnad mellan privat och offentlig sektor där den privata sektorn ser ut att ha lägre krav på formell utbildning. Respondenterna ser högskoleutbildning som ett körkort ut i arbetslivet men värderar också arbetslivserfarenheter högt för att möjliggöra en karriär. Resultatet visar att de respondenter som har familj inte har upplevt att familjen varit något hinder i deras karriär. Respondenterna upplever att de fått stöd från sin arbetsgivare och de upplever inte något krav från arbetsgivaren att lägga mer tid på arbetet än det som anses vara normal arbetstid. Respondenterna upplever heller inte att deras karriärmöjligheter varit påverkade av könet på deras chef. Utifrån resultatet tycks vi kunna se vissa tendenser till att ett mentorskap kan ligga till grund för ökade karriärmöjligheter. Den tydligaste och mest talande upplevelsen hos våra respondenter har varit att de tycker sig ha vissa fördelar med att vara man och arbeta i en kvinnodominerad organisation. Bland annat upplever de att de blir mer uppmärksammade och lyssnade på just för att de är män. Slutsatsen som dragits kring detta är att det sociala och kulturella könet verkar spela stor roll då männen tillskrivs stereotypiskt maskulina ledaregenskaper, vilket kan vara en förklaring till den vertikala könssegregeringen där männen överrepresenterar chefspositionerna i branschen.

The aim of this two years master's thesis is to examine whether there are any gender based differences in the waymale and female researchers within library and information science publish and reference to other researchers.This within the Swedish context. Further, the aim is to examine the probability of gender playing a part in choiceof subject, which thereby also would effect the act of referencing. This is achieved through an analysis ofreference lists in the journal Svensk Biblioteksforskning between the years 1989 to 2009. The journal containsboth peer reviewed articles, as well as articles of a more popular scientific kind. As guidance during the study, ahandful of questions were used. The main three being; How is gender related to the act of giving references?;How is gender related to the choice of research subject?; Is it possible to find signs of homosociality within theswedish library and information communication, and if so, how is it manifested? To answer these questions acombination of bibliometric methods – the main one being citation analysis – and the theory of homosociality isused. Studies in the same vein, have been carried out before this, but not within a Swedish context or with thisspecific combination of bibliometric methods and analyses. Even though this study shows an increase in femaleauthors during the examined period, the references made to articles written by women are still lower than theequivalence to articles written by men. This might be due to the existance of male homosociality, where menprefer articles written by other men. Or it might be because of lagging. This in turn due to the fact that there arenot as many articles by female authors to make references to.

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och 1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt. Fenomenet kallas ”the leaky pipeline” och liknar den akademiska världen vid ett läckande rör där kvinnor läcker ut i högre utsträckning än män. Också i Sverige, och vid Stockholms universitet, verkar kvinnor ”läcka ur systemet”; trots att kvinnor idag generellt har bättre universitetsbetyg än män, är andelen kvinnor som fortsätter att studera på högre nivåer fortfarande låg. Stockholms universitet har jämställdhet som ett av sina grundläggande mål, och sociologiska institutionen är en av de institutioner som har störst andel kvinnliga studenter. 80 procent av studenterna och drygt hälften av doktoranderna är kvinnor. Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor. Fortfarande dominerar män bland lektorer och professorer på institutionen och de senaste åren har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjänst. Eftersom fasta tjänster är eftersträvansvärda inom universitetet är det viktigt att studera hur rekryteringen till dessa tjänster går till. Syftet med denna uppsats är att se om det förekommer en jämställd rekrytering av lektorer vid Sociologiska Institutionen på Stockholms Universitet. Genom ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt analyseras därför sakkunnighetsutlåtanden till samtliga tjänstetillsättningar av lektorer mellan åren 2003 till 2007. Uppsatsens resultat visar inte på något systematiskt missgynnande av kvinnor. Däremot är kvinnor kraftigt underrepresenterade bland sakkunnigas toppkandidater. Endast 4 av de 16 topp-fyra-placerade var kvinnor. Slutsatsen är att hur man disponerar sin tid efter avlagd doktorsexamen är av högsta vikt för ens möjligheter till befordran. Det som värderas högst visar sig vara hög forskningsmässig produktivitet av hög kvalité En potentiell källa till sämre förutsättningar är därför främst att ägna för mycket tid åt undervisning och publicera mindre, något som verkar vanligare bland kvinnor.

Denna studie ämnar att bidra till förståelse kring gestaltningen av maskulinitet, detta genom en analys av samtida medierepresentationer av män. Syftet med studien är att se hur maskulinitet gestaltas i tv-serien Sons of Anarchy. För att uppnå detta har de teoretiska begreppen hegemonisk maskulinitet och manlig homosocialitet operationaliserats i en tematisk analys av tre utvalda avsnitt av serien. Valet av den tematiska analysen har delvis motiverats i att denna typ av metod kan användas i koppling till olika teoretiska ramverk. Ansatsen som drivits i analysen har varit semideduktiv då de två huvudteman som lyfts ur materialet är grundade på de teoretiska frågeställningar/begrepp som studien följer . Här syns en deduktiv ansats i koppling till den hegemoniska maskuliniteten medan det inom framförallt homosocialiteten därefter gått mot en mer induktiv ansats för att lyfta underteman. I serien Sons of Anarchy går det att urskilja olika gestaltningar av män och relationer som finns mellan olika manliga grupper. Strukturer och beteenden som kan ses som normbildande underbygger den hegemoniska maskuliniteten som i sin tur utgör ramen inom vilken den manliga homosocialiteten tar sig uttryck. Motorcykelklubben SAMCRO ses i materialet som den normerande grupp vilken representerar den hegemoniska maskuliniteten. Genom att använda de två teoretiska huvudbegreppen som studien grundats på blir det tydligt att det i materialet går att finna exempel som inom maskulinitetsstudier inte fått särskilt stort utrymme. Detta då fokus tidigare främst legat vid exempelvis patriarkala strukturer och homofobi och inte intimitet och de känslouttryck som faktiskt uttrycks mellan de manliga karaktärerna i Sons of Anarchy. Resultatet visar även att kvinnor, samt män av annan etnicitet än vit, inte uttrycks som underordnade i materialet. En av de främsta slutsatserna av studien kretsar kring behovet av en tydligare definition av begreppet hegemonisk maskulinitet.

Det finns en låg grad av mångfald i svenska börsbolagsstyrelser. Enligt omfattande studier förbättrar ökad mångfald en grupps kreativitet och prestation. Syftet med studien är att analysera hur mångfaldsmåtten åldersspridning och kvinnonärvaro i svenska börsbolagsstyrelser kan påverka vd:s position, eftersom grunden för ett framgångsrikt jämställdhetsarbete ligger i ett företags ledningsgrupp med vd som främsta representant. Studien inkluderar samtliga kvinnor som varit vd:ar på börserna Nasdaq OMX Stockholm och NGM Equity och en jämförelsegrupp av manliga vd:ar som haft förtroendeperioder under liknande omständigheter som kvinnorna. Resultatet visar ett samband mellan kvinnlig styrelsenärvaro och förlängd förtroendeperiod för vd:ar, i synnerhet för de kvinnliga vd:arna.

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka hur antalet nära vänner spelar roll för sannolikheten att ha varit arbetslös. Vidare syftar uppsatsen till att studera om sambandet mellan antal nära vänner och arbetslöshet påverkas av hur många av de nära vännerna som är arbetslösa eller utlandsfödda. Bland de nära vännerna finns användbara resurser som kan bidra med information, inflytande, sociala referenser och bekräftelse av identitet, vilket kan skapa förutsättningar för individen att lättare etablera sig på arbetsmarknaden. Utifrån data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000 har sambandet undersökts genom logistiska regressionsanalyser. Resultatet visar att antal nära vänner och antal nära vänner som är arbetslösa har ett samband med om individen själv har varit arbetslös. Dock finns det inte ett samband mellan antalet nära vänner som är utlandsfödda och individens egen arbetslöshet. Vår studie bidrar med ytterligare bevis på att det sociala nätverket kan utgöra en skillnad mellan individens möjlighet att få en anställning eller inte, samt belyser problematiken med att resurssvaga nätverk kan vara hämmande för att komma in på arbetsmarknaden.

Syftet med studien är att undersöka och belysa maskulinitetskulturen inom kockyrket. Ett mansdominerat yrke som har nära kopplingar till det obetalda hushållsarbetet traditionellt sett utfört av kvinnan. Materialet till studien utgörs utav semistrukturerade intervjuer med tre manliga och två kvinnliga kockar. Det insamlade datamaterialet har analyserats via tematisk metod med hjälp av genussystemet, hegemonisk maskulinitet, homosocialitet samt feminisering och könsmärkning. Resultatet visar att det existerar en maskulinitetskultur som främjar ilska och aggressivitet där våld är accepterat samtidigt som svaghet föraktas. Det framkommer även att det existerar en manlig gemenskap som systematiskt försvårar kvinnliga kockars intåg samt inflytande inom yrket. Slutligen tyder studiens resultat på att manliga kockar kan använda sig av dessa strategier för att motverka en feminisering av yrket och bevara dess maskulina karaktär.

Könssegregeringen på arbetsmarknaden i Sverige är fortfarande stor. Att män och kvinnor befinner sig inom olika branscher och arbetsplatser medför konsekvenser för deras arbetsmiljö och hälsa. I denna uppsats studerades en mansdominerad arbetsplats med syfte att undersöka hur kvinnor upplevde sin arbetsmiljö. Studien behandlade både upplevelsen av fysisk och psykosocial aretsmiljö, samt hur respondenterna upplevde att de behövde anpassa sitt beteende för att hantera att arbetsplatsen var mansdominerad. Detta för att skapa en större förståelse för hur sociala normer och arbetsmiljö påverkas av att den är mansdominerad, samt hur detta i sin tur påverkar kvinnors upplevelse av arbetsplatsen. Metoden som användes i studien hade en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer genomfördes för att respondenterna skulle få möjlighet att fritt uttrycka sina upplevelser och erfarenheter. Resultatet bearbetades genom transkribering och tematisk analys av materialet. Det som framgick i denna studie var att kvinnorna som intervjuades upplevde att arbetsstationernas utformning och den sociala miljön på arbetsplatsen premierade män. Vidare framkom det hur traditionella maskulina normer och ideal återspeglades och upprätthölls i organisationen genom att den var mansdominerad. Dock upplevde respondenterna att organisationen till viss del aktivt arbetade med att motverka dessa rådande normer för att förbättra arbetsmiljön för alla anställda

Syftet med detta examensarbete har varit att redogöra för tänkbara orsaker bakom antipluggkultur och pojkars underprestation i skolan. Studien har en teoretisk förankring då teorier kring genus och biologi applicerats på resultatet. Studien har en hermeneutisk ansats då vi genom observationer av elever i tre klasser på en högstadieskola samlat in material, för att sedan knyta detta till teorierna. Vår slutsats utifrån det bearbetade resultatet är att de sociala och biologiska faktorerna är tätt sammanknutna. Av det vi observerat spelar det stor roll om kontrollanten av den sociala makten i klassrummet är en studiemotiverad elev eller inte. Beroende på vilken attityd eleven har till skolarbete påverkar det resterande elever i klassen. Utifrån den tidigare forskningen och det vi observerat har vi sett tendenser att pojkar kan ha sämre koncentrationsförmåga än flickor. En förklaring till detta kan vara den biologiska utvecklingen där flickor mognar tidigare än pojkar. Enligt tidigare forskning utvecklas pojkars hjärnor långsammare än flickors vilket kan bidra till koncentrationssvårigheter.