This master thesis deals with the assessment of the information system of the company and a the proposal of appropriate changes. The theoretical part deals with the issue of information systems and methods for assessment of effectiveness information systems. Theoretical knowledge is applied in the analytical part, which are focused on different elements of the information system. Based on the analysis results, proposals are made to improve and streamline work with information systems in the company. In conclusion the budget is drawn for the implementation of proposed changes.

The master's thesis describes the theory of information systems and methods of their assessment. The aim of the present work is to apply theoretical knowledge on a real company and to assess the effectiveness of their information system. The results from the analysis were used to create the new information strategy of the company and some changes have been recommended to improve the current state of the IS. Finally, the budget for the applied changes has been drawn and compared with the benefits that arise from the proposed changes.

Denna studie tar sin grund i fyra förskollärares erfarenheter av selektiv mutism i förskolan. Studiens syfte är att bidra med kunskap kring förskollärares metoder i arbetet med selektiv mutism i förskolan. Föreliggande studies metod tar sin grund i ett kvalitativt tillvägagångssätt med en fenomenologisk inriktning. Empiriinsamlingen grundas i semistrukturerade intervjuer med de fyra utvalda förskollärarna. Resultatet av studien påvisar att förskollärarnas upplevelser i arbetet med selektiv mutism är ytterst likvärdigt, både när det kommer till fördelaktiga arbetsmetoder samt den bristfälliga samverkan som bedrivs i detta arbete. Resultatet påvisar även att intervjuade förskollärare upplever att det finns en utbredd okunskap om selektiv mutism inom både förskolan och hälso- och sjukvården, förskollärarna förtydligar att det krävs utveckling inom detta område.

Astma är en kronisk sjukdom som påverkar luftrören och drabbar människor över hela världen. Att vara ung och leva med astma innebär utmaningar i vardagen och kan påverka hur individen ser på sin subjektiva kropp och sin livsvärld. Det är i ungdomsåren som en identitetsutveckling och mognadsprocess sker, vilket kan påverkas av de känslor ungdomar kan uppleva relaterat till sin astma. För att vårdpersonal ska förstå ungdomar och ha möjlighet att stötta dem i deras behandling, krävs det ökad kunskap om hur det är att leva med astma. Syftet var att belysa hur ungdomar med astma upplever att sjukdomen påverkar deras livsvärld. En litteraturstudie gjordes baserat på en sammanställning av aktuell forskning. Resultatet presenterar unga astmatikers känslor och upplevelser i huvudkategorierna verkligheten som motståndare, att hantera livsvärlden och att leva tillsammans. Ungdomarna upplevde att okunskap om sjukdomen hindrade dem från att delta i aktiviteter, vilket gav en känsla av utanförskap och otrygghet i vardagen. De använde sig av olika strategier för att få en fungerande vardag och ett vanligt sätt var att dölja sin sjukdom. Ungdomarna uttryckte även att det var under ungdomstiden som de fick ett ökat ansvar för sin sjukdom, vilket bidrog till ökad självkänsla. Behovet av stöd och att få dela erfarenheter med andra astmatiker ansågs viktigt. Ungdomarna upplevde även att den omgivande miljön och människors okunskap var utmanande. En diskussion följer sedan kring fynd som ansågs vara framträdande. Ungdomar med astma har mycket att berätta och det är viktigt att vårdpersonal tar tillvara på deras kunskap. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Studies indicate that between 6-9% of all children has some type of voice problems. Voice problems in children may have different etiology and can affect all ages. In Sweden, there is a lack of a standardized questionnaire addressed to children with voice problems and their legal guardians. The purpose of this study was to translate and validate the Pediatric Voice Handicap Index (pVHI) in Swedish children aged 6 to 10 years. The study was carried out through an internet-based assessment form for children referred to speech and language pathologist/ phoniatrican due to voice disorders in Sweden and a matched control group of children without voice problems. The experimental group consisted of 13 children with voice problems and the control group of 29 children. The questionnaire was filled out by the guardian in cooperation with the child. It contained 23 claims separated into three domains: functional, physical and emotional. The results of each child’s assessment were the total pVHI, with a maximum of 92 points. A comparison between results presented in the original pVHI showed great similarities regarding mean values within the three domains the total pVHI and the experimental group’s estimation of over- all voice problems on a VAS- scale. The internal validity of the translation was high with a Cronbach´s alpha at .95- .96 within the different domains. Significant differences were found between the experimental group and the control group in each domain. There was also a significant difference between the experimental group and the control group regarding total pVHI. The results indicate that the translation of pVHI is easy to fill out and close to the original. Also, it discriminates between children with and without voice disorders indicating good sensitivity and specificity, which is central in a broader use. / Studier visar att mellan 6- 9 % av alla barn har någon form av röstproblem. Röstproblem hos barn kan ha olika etiologi och kan drabba alla åldrar. I Sverige har ett standardiserat skattningsformulär riktat till barn med röstproblem och dess målsmän saknats. Syftet med föreliggande studie var att översätta och validera pediatric Voice Handicap Index (pVHI) för svenska barn mellan 6 till 10 år. Studien utfördes genom ett internetbaserat skattningsformulär till barn med målsmän som sökt hjälp för röstbesvär hos logoped/foniater i Sverige samt en matchad kontrollgrupp utan uttalade röstproblem. Experimentgruppen bestod av 13 barn med röstproblem och kontrollgruppen av 29 barn. Skattningsformuläret fylldes i av målsmän i samråd med barnet. Det innehöll 23 påståenden fördelade inom tre domäner; funktionell, kroppslig och emotionell. Sammantagna resultatet av varje barns skattning utgjorde ett total pVHI där 92 var maxpoäng. Vid jämförelser mellan resultaten i den ursprungliga pVHI och föreliggande studie återfanns stora likheter på medelvärden inom de tre domänerna, för total pVHI och för experimentgruppens skattning av omfattning av deras röstproblem på en VAS-skala. Den interna validiteten av den översatta svenska versionen var hög med ett Cronbach's alfa på .95 till .96 inom de olika domänerna. Signifikant skillnad återfanns mellan experimentgrupp och kontrollgrupp inom varje domän. Det var även signifikant skillnad mellan experimentgruppen och kontrollgruppens total- pVHI. Resultaten i föreliggande studie tyder på att översättningen av pVHI var nära den ursprungliga versionen. Dessutom diskriminerar översättningen mellan barn med och utan röstproblem vilket indikerar på god sensitivitet och specificitet, något som är centralt för en bredare användning.

Syftet med mitt arbete var att undersöka lärares upplevelser av att införa och arbeta med projektet ”Drömmen om det godas” metoder – stillhet, massage, qigong och reflekterande samtal.  Jag har gjort intervjuundersökningar för att ta reda på hur lärare som undervisar eleverna i någon eller några av dessa tekniker uppfattar sitt arbete. Jag var  intresserad av att se vad som motiverar lärare att arbeta med metoderna och på vilket sätt lärarna motiverar eleverna att delta i arbetet, samt vilka svårigheter lärarna upplever och hur dessa svårigheter löses. Jag har intervjuat 5 lärare som på olika sätt arbetar med ”Drömmen om det godas” metoder. Efter intervjuerna har jag bearbetat mina data kvalitativt för att få en djupare förståelse för respondenternas tankar. Resultatet visar att  lärarna påtalar att vi idag lever i en stressig miljö och att det för många elever är viktigt hur de ser ut och hur de beter sig. Genom att arbeta med ”Drömmen om det godas metoder” anser samtliga lärare att eleverna blir lugnare, vilket resulterar i att de har lättare för att koncentrera sig och fokusera på skolarbetet. Lärarna menar vidare att stämningen i klassen påverkas positivt. Flera av lärarna menar också att de själva påverkas positivt av träningen. Vissa elever har svårare än andra att koncentrera sig på träningen, vilket skapar svårigheter och problem. Andra problem kan vara vilka elever som ska samarbeta vid klassrumsmassagen. För att komma över svårigheter krävs motiverade och tydliga lärare som kan samtala med och lyssna på eleverna samt återskapa ett intresse hos eleverna när motivationen tryter. Resultatet visar också att det är viktigt att elever samt lärare är väl förberedda och motiverade när arbetet påbörjas.

Detta examensarbete syftar till att genom kvalitativa intervjuer undersöka skolkuratorers uppfattningar om och erfarenheter av skolsocialt arbete med suicidalitet hos elever. Två frågor har ställts. Den första frågan handlar om skolkuratorers uppfattningar och erfarenheter av suicidalitet hos elever. Resultatet visar att suicidalitet uppfattas vara ovanligt förekommande bland de elever skolkuratorerna har kontakt med, trots att erfarenheter av självmordstankar, självmordsförsök och självmord finns. Stress, psykisk ohälsa och svåra livssituationer ses vara bidragande orsaker till suicidalitet hos elever. Den andra frågan handlar om hur skolkuratorer beskriver det praktiska arbetet med suicidalitet hos elever. Resultatet visar att även om det i arbetet finns möjligheter att upptäcka och arbeta med suicidala elever är dessa möjligheter begränsade. Skolkuratorerna saknar i hög utsträckning suicidpreventiva instrument för att upptäcka och arbeta med suicidalitet i skolan. Istället beskrivs relationer med elever, samt internt samarbete med andra personalgrupper i skolan, utgöra grunden för arbetet med suicidalitet. / This study aims to examine school social workers perceptions and experiences of school social work with suicidality among students. To fulfill this purpose, six qualitative interviews have been made and two questions have been asked. The first question we asked was what kind of perceptions and experiences school social workers have when it comes to suicidality among adolescents in school. The second question we asked was how school social workers describe their practical work with students who are suicidal. The result shows that even though there are experiences of students who have suicidal thoughts, students who have made suicide attempts and students who have committed suicide, suicidality among students is something that is perceived as rare among the school social workers. Stress, mental health problems and difficult life situations is seen to be contributing causes of this phenomena. The result also shows, that school social workers in some ways have the ability to discover and work with students who are suffering from suicidality. However, these possibilities are also limited. School social workers experience a lack of instruments to detect suicide and to be able to work with suicidality in school. Instead, school social workers describes relationships and collaboration with both students and with other groups of staff in school as the primary basis for their work with suicidality among students.

No description available.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.