Uppsatsens syfte är att undersöka hur pojkar och flickor på mellanstadiet upplever sitt bruk av kraftuttryck och slangord i och utanför klassrummet. Två undersökningsmetoder har valts för att på bästa sätt få fram ett tillförlitligt resultat; enkät samt strukturerade intervjuer. Enkäten besvarades av 76 elever i årskurs 5 och 6, och intervjuerna genomfördes med sju elever i årskurs 6. Resultatet visar på att elever anpassar sitt språkbruk beroende på situation och omgivning. Det visar också att elevernas attityd till kraftuttryck och slangord är negativ, men att de ändå använder det frekvent. Enkätresultatet tyder på att pojkarna använder mer kraftuttryck än flickorna, medan de intervjuade eleverna betonar individuella skillnader framför könsskillnaderna.

Syftet med den här litteraturöversikten var att genom tidigare forskning undersöka frågor som berör kooperativt lärande inom läs- och skrivinlärning. Den centrala problemformuleringen för litteraturöversikten var hur det kooperativa lärandet påverkar elevers läs- och skrivinlärning. Problemformuleringen mynnade sedan ut i frågeställningarna om hur kooperativt lärande kan förbättra elevers tidiga läs- och skrivinlärning? Hur presenterar tidigare forskning lärares möjligheter och utmaningar med kooperativt lärande? Vilka möjligheter och utmaningar lyfter tidigare forskning som elever eventuellt möter när de deltar i kooperativt lärande? Omfattande sökningar gjordes för att finna relevant forskning inom området. I det analysarbete som gjorts har tematisk analys använts för att strukturera materialet. Resultatet visar att olika metoder inom kooperativt lärande kan bidra till att förbättra elevers läs- och skrivutveckling. Resultaten visar även på flera gynnsamma effekter hos elever vid användningen av kooperativa arbetsmetoder. Tidigare forskning lyfter även de möjligheter och utmaningar som läraren möter i arbetet med kooperativt lärande.

Bakgrund: Barn som genomgår en allogen hematopoetisk stamcellstransplantation (HSCT) på grund av cancer eller blodsjukdom vårdas inneliggande i genomsnitt 53-61 dagar. Under vårdtiden är barnen skyddsisolerade i ett rum med vårdnadshavare och begränsade sociala interaktioner. Barns utveckling är omvälvande och pågår parallellt med att barnet växer och utvecklas i samspel med omvärlden. Barnsjuksköterskan anses ha en väsentlig roll i att främja barncentrerad vård och barnets rättigheter. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av hur en allogen stamcellstransplantation påverkar barns utveckling. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer utfördes med åtta legitimerade sjuksköterskor vid barnavdelningen för blod- och tumörsjukdomar vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera materialet från intervjuerna, där resultatet presenterades i två huvudkategorier och tio subkategorier. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att barnens utveckling påverkades av att vara isolerade under en längre tid. Barnets sociala interaktioner begränsades vilket bidrog till en ökad ensamhet och ett större ansvar lades på sjuksköterskan samt vårdnadshavaren. Det framkom att sjuksköterskorna arbetade med olika hjälpmedel för att göra barnen delaktiga i vården. Sjuksköterskorna arbetade i ett multiprofessionellt team för att involvera, förbereda och aktivera barnen under vårdtiden. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att barnets utveckling påverkas vid en allogen HSCT. Barncentrerad vård och att göra barnen delaktiga upplevdes ha en positiv påverkan för utvecklingen. Resultatet visar att sjuksköterskan har en betydande roll för barnens utveckling.

Bakgrund: Kvinnor med självskadebeteende skadar sig inte för att de vill ta livet av sig, utan för att lindra den psykiska smärtan och för att få kontroll över ångesten. Det är viktigt att vårdpersonalen ser hela människan och inte bara beteendet, kvinnor med självskadebeteende vill bli sedda och behandlade som alla andra patienter.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av vården vid självskadebeteende. Metod: En kvalitativ studie gjordes utifrån en innebördsanalys. Fem självbiografier analyserades och bildade resultatet. Resultat: De fyra teman som återfinns i resultatet; att uppleva betydelsen av mötet mellan personal och kvinnor, att uppleva behandlingen som vårdande eller skadande, att uppleva betydelsen av att få bekräftelse vid vårdandet och att uppleva betydelsen av olika känslor vid vårdandet. Dessa teman visar att kvinnor med självskadebeteende vill bli sedda samt kunna känna en tillit till sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Tid för samtal upplevs vara viktigt för att kvinnor ska få en bra vård. Slutsats: Kvinnors upplevelser är både positiva och negativa. Delaktighet och förklaringar kring självskadebeteendet och vårdandet upplevs vara viktigt för att få en god hälsa och en god vårdtid. / Background: Women with self-harm don’t cut themselves because they want to die, they do it to ease the psychic pain, and they get control over their angst. It is important that the nurses see the big picture in the person behind the self-harming behavior. Women with this behavior wants to be seen and treated like the other patients. Aim: Women’s experiences of health care in regards to self-harm. Methods: The study, was made with a qualitative meaning analysis. Five self-biographies where analyzed and became the results. Results: The four themes in the results; to experience the significance of the meeting between staff and women, to experience treatment as caring or damaged, to experience the importance of getting confirmation by caring and to experience the role of emotions in caring. These themes shows that the women wants to be seen and feel trust to the nurses and other professionals. Time and places for conversations are the women`s needs for having good treatment and care. Conclusion: Women’s experiences is positive and negative. Participation and explanation about their disease and treatment experience the woman as an important part of being able to feel good and to health care should be a good experience.

Abstract Aim The aim of this study was to describe levels and patterns of three-year-old children´s physical activity. Furthermore, to investigate if there were any weight status-, gender- and parental SES differences in three-year-old children’s physical activity levels, using objective and subjective measurements from Early Stockholm Obesity Prevention Project (Early STOPP). Methods Data from 93 children, three years of age, included in the Early STOPP study was used. Children wore an actigraph GT3X+ accelerometer for at least four consecutive days including one weekend day. Average activity in counts per minute (CPM), time spent in sedentary, light PA and moderate to vigorous physical activity (MVPA) was assessed (5 s epoch) and used to examine differences between gender, weight status (ISOBMI according to Cole et al) and socioeconomic status (SES). For this reason an index measuring SES was created using subjective data; parental reported information on living conditions and background characteristics, from the Early STOPP study. Differences between weekdays and weekend days was also examined.    Results The result showed neither any differences in PA between gender nor weight status and no differences between SES-groups. There was a difference in PA levels between weekdays and weekend days and a difference in PA between housing types. The children spent more time being active on weekdays and children living in apartments were more active than children living in villas. Children spent approximately 67% of their time being sedentary and an average of 12,5 minutes in MVPA. Conclusion The study concludes that PA-levels in children three years of age are low. There was a difference between housings, suggesting that parents/guardians play an important role in young children’s PA. However more research is needed to fully understand the PA-behavior of young children and their parents. The absence of PA differences between genders implies that gender differences later in childhood is an effect of social structures rather than innate differences. Objectively measured PA on children at this age is rare and therefore this study contributes to the knowledge regarding young children’s PA-behavior. Furthermore there is also a need to establish agreed upon definitions for SES and of thresholds to use when examining PA with accelerometer. / Sammanfattning Syfte Syftet med denna studie var att beskriva tre år gamla barns fysiska aktivitetsmönster och nivåer. Samt att undersöka om det fanns några skillnader i fysisk aktivitet (FA) beroende på viktstatus, kön och socioekonomisk tillhörighet genom objektiva och subjektiva mått från Early Stockholm Obesity Prevention Project (Early STOPP). Metod Data från 93 treåriga barn inkluderade I Early STOPP studien användes. Barnen använde en Actigraph GT3X+ rörelsemätare under minst fyra sammanhängande dagar med minst en helgdag. Genomsnittlig FA i slag per minut (CPM), tid i stillasittande, lätt aktivitet samt måttlig till kraftig fysisk aktivitet (MVPA) bedömdes (5 s intervaller) och användes för att undersöka om det fanns skillnader mellan kön, viktstatus (ISOBMI enligt Cole et al) samt socioekonomisk status (SES). Av denna anledning skapades ett index för SES med hjälp av subjektiva data; föräldrarapporterad information kring bakgrund och levnadsförhållanden från Early STOPP-studien. Även skillnader i FA mellan vardagar och helger undersöktes. Resultat Resultaten visade inga skillnader i FA mellan könen, viktstatus eller socioekonomisk tillhörighet. Det fanns däremot en skillnad mellan veckodagar och helger samt mellan boendeformer. Barnen var mer aktiva under veckodagarna och barnen boende i lägenhet var mer aktiva än barnen boende i villa. Ca 67 % av tiden spenderades i stillasittande och ungefär 12,5 min per dag spenderades i MVPA. Slutsats Studien drar slutsatsen att aktivitetsnivån hos tre år gamla barn är låg. Det fanns en skillnad i FA mellan boendeformer vilket indikerar att föräldrar/vårdnadshavare spelar en viktig roll för små barns aktivitet. Dock behövs mer forskning för att till fullo förstå barn och föräldrars aktivitetsmönster och hur dessa samvarierar. Avsaknaden av skillnader i FA mellan könen indikerar att könsskillnader senare i barndomen är en effekt av sociala strukturer snarare än medfödda skillnader. Objektivt uppmätt fysisk aktivitet hos barn i den här åldern är ovanligt och därför bidrar denna studie med kunskap kring små barns FA. Avslutningsvis drar denna studie slutsatsen att det finns ett behov av internationella bestämmelser kring definitioner av SES och av tröskelvärden att använda när FA mäts med accelerometri.

Bakgrund: Som vårdgivare möter vi ofta patienter med psykosomatiska symtom och sjukdomar, patienter med fysiska symtom som saknar tydlig organisk förklaring. Inom primärvården har cirka 30% av patienterna medicinskt oförklarliga symtom. Tidigare forskning har visat att vårdgivare känner sig osäkra och otillräckliga när de handlägger patienter med psykosomatiska symtom. Det tycks vara svårt att veta hur man ska bemöta denna patientgrupp och hjälpa dem att uppnå god hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vuxna patienter med psykosomatiska symtom upplevde mötet med och bemötandet av sin vårdgivare samt beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserades på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl. Ansatsen på de inkluderade artiklarna var både kvalitativ och kvantitativ. Artiklarna har noggrant granskats i syfte att finna skillnader och likheter. Resultat: Patienter som fick känslomässigt stöd, förklaringar, togs på allvar och var delaktiga i beslut var de som kände mest välbefinnande och tillfredsställelse med vårdgivaren och det bemötande de fick. De patienter som möttes av oengagerade vårdgivare, blev ifrågasatta och upplevde ett motstånd, kände att de var en börda för sjukvården. De inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetoder var intervjuer och enkäter. Slutsats: Resultatet visade att många patienter med psykosomatiska symtom sökte bekräftelse. Kommunikation var viktigt för att dessa patienter skulle känna trygghet och förtroende. Genom vidare forskning och viss förändring i omhändertagandet av dessa patienter, skulle sjuksköterskan kunna bidra med denna trygghet i större utsträckning. / Background: As healthcare providers we often meet patients with psychosomatic symptoms and diseases, patients with physical symptoms who lack clear organic explanation. In primary care, approximately 30% of patients have medically unexplained symptoms. Previous research has shown that healthcare providers feel insecure and insufficient when handling patients with psychosomatic symptoms. It seems difficult to know how to respond to this patient group and help them achieve good health. Aim: The aim of the literature study was to describe how adult patients with psychosomatic symptoms experienced the encounter with and the treatment of their healthcare providers, and to describe the data collection methods of the included articles. Method: A descriptive literature study based on ten scientific articles. The articles were searched in the PubMed and Cinahl databases. The included articles were designed both qualitative and quantitative. The articles have been carefully reviewed in order to find differences and similarities. Result: Patients who received emotional support, explanations, were taken seriously and participated in decisions were those who felt most well-being and satisfaction with the care and the response they received. Patients who were met by uncommitted healthcare providers, and were questioned and experienced a resistance from their providers, were those who felt that they were a burden on healthcare. Data collection methods in the included articles were interviews and questionnaires. Conclusion: The result showed that many patients with psychosomatic symptoms sought confirmation. Communication was important for these patients to feel safe and confident. Through further research and some change in the treatment of these patients, the nurse could contribute to this safety to a greater extent.

I denna kvalitativa studie har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med yrkesverksamma undersköterskor inom hemtjänst. Syftet med studien är att undersöka hemtjänstpersonalens erfarenheter av äldres psykiska ohälsa inom ramen av sitt arbete. Genom en tematisk analys identifierades två huvudteman. I det första temat Människan som projekt framkommer att intervjupersonerna ser på mötet med äldre med psykisk ohälsa som komplext och lyfter vikten av ett gott bemötande och regelbunden kontakt som viktiga faktorer för att hantera mötet på bästa sätt. Detta presenteras vidare genom två underteman – Bemötande och Kontinuitet. I det andra temat Människan i verksamheten framkommer utmaningarna i mötet med äldre personer med psykisk ohälsa som samtliga ligger i verksamheten. Utmaningarna består enligt intervjupersonerna av tidsramar som är svåra att förhålla sig till, samt en kompetensbrist hos både de själva och i samhället när det kommer till äldre med psykisk ohälsa. Även detta presenteras vidare genom underteman – Tidsramen och Kompetensbrist. Avslutningsvis kopplas resultatet till tidigare forskning. Där framkommer likheter mellan forskning och studiens resultat avseende mötet med äldre personer med psykisk ohälsa som komplext och utmanande utifrån brist på tid, kunskap och kompetens. Komplexiteten och utmaningarna problematiseras vidare utifrån Lipskys teori om gräsrotbyråkrati och visar på balansgången i hemtjänstpersonalens arbete mellan individens behov och arbetets struktur. / In this qualitative study, eight semi-structured interviews were conducted with educated home care employees within the home care workforce. The aim of this study is to investigate home care employees’ experiences of elderly people with mental illness within the frame of their work. Through a thematic analysis two main themes where identified. The first theme, The individual as a project, presents how the home care employees perceive the meeting with elderly’s mental illness as complex, and experience that a good reception and regular contact are two important factors for being able to handle mental illness in the best way. This is further presented in two subthemes – Reception and Continuity. The second theme, The individual within the organization, presents the challenges that the home care employees encounter with working with elderly people with mental illness. These challenges consist of timeframes that the employees perceive as hard to work within but also a lack of competence, both within themselves and in the society when it comes to elderly’s mental illness. Furthermore, this is also presented in two subthemes – The timeframe and Lack of competence. Finally, the result is connected to previous research where similarities between the previous research and the result is revealed regarding the meeting with mental illness as complex and comprised of challenges, including lack of time, knowledge and competence. The complexity and challenges are further problematised from Lipsky’s theory of street level bureaucracy and emphasises the balance in home care employees’ work between the individual needs and the structure of the work.

Psykisk ohälsa hos unga i Sverige har under de senaste åren diskuterats i media såväl som i riksdagen, som ett allt större problem. De typer av psykisk ohälsa som konstateras öka mest är olika ångestsyndrom, depressioner och stressrelaterad ohälsa. Denna studie fokuserar på dessa typer av psykisk ohälsa. Uppfattningar om vad som är patologiskt eller friskt kan förändras och vad som utgör psykisk ohälsa kan framställas på olika sätt. Vi har med utgångspunkt i Bacchis diskursteoretiska perspektiv på problemrepresentation granskat politiska framställningar av ungas ökade psykiska ohälsa från tidsperioden 2016–2018. Genom att diskursanalytiskt undersöka dessa framställningar har mönster över vanligt förekommande problemrepresentationer inom svensk politisk kontext kunnat identifieras. Bacchis fokus på problemrepresentationer har kompletterats med Becks teori om risksamhället samt begrepp från Faircloughs modell för kritisk diskursanalys. Detta för att möjliggöra en analys med fler dimensioner. Framtida risker är genomgående i fokus för problemrepresentationerna i materialet och många lösningar handlar om att riskminimera för framtiden genom en riskminimerande uppfostran. Politiska ideologier samt maktrelationerna mellan de skilda politiska partierna påverkar hur ungas psykiska ohälsa framställs som problem. Det finns dock en diskrepans mellan slutsatserna i tidigare forskning och de politiska problemrepresentationerna, som inte alltid kan härledas till ideologi eller maktrelationer. Både forskning beställd av svenska staten såväl som fristående forskning identifierar genomgående miljöfaktorer som de främsta orsakerna bakom den ökande psykiska ohälsan. Trots detta innebär de vanligaste politiska problemrepresentationerna ofta att psykisk ohälsa som ett problem härleds till individerna. Arvet efter folkhemmet, individualism som hegemoniskt värde och statliga resursbegränsningar tolkas i denna studie som bakomliggande faktorer till denna diskrepans.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt hälsoproblem, 35% av samtliga kvinnor i världen har någon gång blivit utsatta för våld. Sjuksköterskans ansvar syftar till att identifiera behov och erbjuda god omvårdnad till kvinnan utsatt för våld utifrån rådande situation. En bristande sjukvård leder till sjuksköterskor som tvivlar på sin förmåga och patienter som känner sig otrygga till att avslöja våldet. Identifieras inte kvinnans utsatthet föreligger det en risk att hon kvarblir i en osund relation och i värsta fall dör till följd av våldet. Syfte: Att beskriva hindrande och möjliggörande faktorer för att identifiera kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En allmän litteraturstudie utifrån tio artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Huvudresultat: Identifierade utmaningar var vårdpersonalens bristande kunskap, känslor och attityder samt organisatoriska brister. Vikten av identifiering och den betydelsefulla vårdrelationen identifierades som möjligheter till upptäckten av kvinnor utsatta för våld. Både utmaningar och möjligheter hade anknytningar till sjuksköterskans kunskap, attityd, identifiering, bemötande och ansvar. Slutsats: Slutsatsen tyder på att bristfällig kunskap, organisatoriska brister såväl som känslor och attityder hos vårdpersonal står till grund för en del svårigheter såsom att inte veta hur de ska förhålla sig, inte veta var de ska vända sig och obehagskänslor. Bättre identifieringsstrategier och en betydelsefull vårdrelation visade påverka sjuksköterskans förhållningssätt till det bättre vilket kunde leda till fler avslöjanden från kvinnor. / Background: Violence against women is a global health problem, of which 35% of all women in the world sometime during their lifetime has experienced. The nurse has a significant part in the encounter with women exposed to violence due to the nurses responsability of identification and providing of a tailor-made nursing. An inadequate healthcare leads to nurses who discredit themselves and patients who feel unsafe to disclose the violence. If the nurse doesn’t identify battered women there is a risk that she stays in the abusing relationship and in worst case, dies. Aim: Was to describe obstructive and enabling factors for identifying women who were exposed to domestic violence. Method: A litterature study was applied based on ten articles that were of both quantitative and qualitative approach. Results: Identified challenges were the lack of knowledge, feelings and attitudes of healthcare professionals and organizational deficiencies. The importance of identification and the important care relationship were identified as opportunities for the discovery of women subjected to violence. Both challenges and opportunities had links to the nurse's knowledge, attitude, identification, treatment and responsibility. Conclusion: The conclusion suggests that insufficient knowledge is the basis for both organizational deficiencies but also feelings and attitudes among healthcare personnel, this was also the area that was most in need of development. Better identification strategies and a meaningful relationship to the patients turned out having positive effects on nurses approach, which could lead to more disclosures from women.

<p>The purpose of this essay is to examine how public libraries work with children's books, in other languages thanSwedish, regarding acquisitions. The purpose is also to describe what the libraries assignments are in regard tochildren with non-Swedish backgrounds. This is then put in a relation to the libraries democratic assignment.The main questions are: What are the libraries' assignments, as described in the libraries regulations? How do thelibraries work to fulfil their assignments?</p><p>To answer these questions a survey in two parts has been carried out. The first is a study of the libraries'regulations, and various handbooks that serve as an inspiration for librarians. The other is a qualitative interviewsurvey which took place at three libraries in Uppsala and one in Märsta.</p><p>The survey of the documents shows that the libraries are expected to give special attention to the needs ofchildren with non-Swedish backgrounds. Among other things, this means keeping a varied book stock of goodquality, on all the different languages represented in the area. In Sweden, the leading supplier of media servicesserving libraries, are BTJ. The libraries in the survey turn to BTJ's selection when acquiring books. The librarians however find BTJ's selection of books limited and non-satisfactory when it comes to children's booksin other languages than Swedish. On account of this, the librarians are forced to turn to alternative solutions. The alternative channels for acquisitions they mention are the children's bookshop <em>Bokspindeln</em> in Stockholm,retailers who visit the libraries, and acquisitions during their own travels abroad. The International Library in Stockholm is a valuable resource, in administering book deposits to the local libraries and aiding them withadvice regarding acqusitions.</p><p>The essay's theoretical frames are built upon three main concepts: identity, ethnicity and language. The theories discussed, suggest that a person's language and ethnicity is of great importance when it comes to theperson's process of forming an identity. The identity is continuously constructed in the interaction and dialoguewith others. The libraries can play an important role for this process, as a source of language and culture.</p><p>Furthermore, the survey notices the libraries' role as a democratic force in society. The libraries areexpected to act in order to maintain the human rights. The libraries can serve as an open room for democraticdiscussions. The libraries should offer everyone free and unlimited access to knowledge, thoughts, culture andinformation. They can also contribute to increasing the status of minority languages and stress the value ofmultilingualism. The libraries are also seen as a place where cultural exchange is possible, which is meant tohelp create a base for greater understanding and openness towards different cultures in the minds of the people.</p><p>The main conclusion in this essay regards whether the libraries can or cannot do enough to fulfill theirassignments. The main source for acquisitions mentioned, BTJ, being the leading supplier of media services tolibraries, does not seem to have enough resources to serve the libraries in a satisfying way, when it comes tochildren's books on other languages than Swedish. Whether the libraries can meet the special needs ofmultilingual children, is therefore a question of the librarians own resourcefulness and networking.</p>