Bakgrund  Det övergripande målet med palliativ vård är att främja livskvaliteten hos patienter så att de kan få en värdig sista tid i livet och en värdig död. Patienter med palliativa vårdbehov finns på nästan alla vårdavdelningar på sjukhusen, ändå är det många sjuksköterskor som känner en osäkerhet inför hur de ska vårda dessa patienter. Detta ses främst när det kommer till andliga och existentiella behov. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter i ett palliativt skede, med fokus på andliga och existentiella behov. Metod Metoden som valdes är litteraturöversikt. Sökningen av artiklar har gjorts i PubMed och CINAHL. Studien inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Data analyserades med en integrerad dataanalys.  Resultat Fyra olika kategorier och två sub-kategorier identifierades. Sjuksköterskan och patientrelation; kommunikation och bemötande var väldigt viktigt för att kunna ge en god andlig och existentiell vård. Sjuksköterskan och psykosocial påverkan; att vårda patienter andligt och existentiellt var både givande och krävande. Sjuksköterskan och arbetssituationens förutsättningar; det var utmanande att vårda patienter andligt och existentiellt och sjuksköterskorna saknade kunskap inom området. Sjuksköterskan och religiös bakgrund; religion kunde hjälpa sjuksköterskorna att vårda patienter, men det kunde även vara utmanande när patienterna trodde att deras Gud eller liknande använde deras sjukdom emot dem.  Slutsats Flera sjuksköterskor upplevde att det var viktigt att vårda en patient avseende andliga och existentiella behov och att det var sjuksköterskans ansvar, dock är det många som saknar utbildning inom det området och tycker det är utmanande. Sjuksköterskor upplevde känslor av maktlöshet och ångest när de inte visste vad de ska göra när en patient led andligt och existentiellt. Fler sjuksköterskor tyckte dock att det var väldigt givande för dem själva att vårda patienter andligt och existentiellt när de lyckades, de kände sig då tillfredsställda med sitt arbete. Genom fortsatt forskning inom ämnet och mer utbildning till sjuksköterskorna inom ämnet så kan vården hjälpa dessa patienter bättre och färre patienter kommer lida andligt och existentiellt.

Bakgrund Suicid är ett folkhälsoproblem världen över och enligt WHO begår cirka 800 000 människor självmord varje år. Tidigare suicidförsök är den främsta riskfaktorn till suicid. En central del för omvårdnaden är att bygga upp en relation med den man vårdar. Mötet är avgörande för hur patienten upplever situationen, då det är där bilden av oss själva och världen formas. Syfte Syftet med denna studie var att belysa betydelsefulla aspekter i mötet mellan vårdpersonal och personer som är suicidnära utifrån patientens upplevelser. Metod Metoden var en icke-systematiskt litteraturöversikt baserades på 15 artiklar som både hade kvalitativ och kvantitativ design. Artikelsökningarna gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo samt genom manuell sökning. Kvalitetsgranskning gjordes för att säkerställa det vetenskapliga artiklarnas kvalité. En integrerad analys gjordes för att framställa resultatet. Resultat Fem kategorier identifierades efter analys av samtliga artiklar: Relationen mellan vårdpersonalen och patienten, att bli sedd, empatiskt bemötande, aktivt lyssnande samt stigmatisering och attityder. Resultatet visar att personer som är suicidnära belyser vikten av en god relation med vårdpersonalen där tillit och förtroende är väsentligt. Aktivt lyssnande från vårdpersonalen var en viktig teknik för uppbyggnaden av en relation då det gav en känsla av hopp och minskat lidande. Ytterligare ett fynd var att patienten ville bli sedd som en värdefull person av vårdpersonalen och inte bli sedd som en diagnos. Personer som är suicidnära upplevde att bristande empati var det mest problematiska hos vårdpersonalen. Ett empatisk bemötande uttrycktes gör stor skillnad och rekommenderas från många patienter för framtida vård. Patienter upplevde även dåliga attityder och stigmatiseringar vilket involverade förminskning på grund av suicidförsök, otillräcklig kunskap och utbildning för att jobba med suicidnära personer. Slutsats Genom att förstå och ha kunskap om de betydelsefulla aspekterna i mötet ur patientens perspektiv kan vårdpersonalen bemöta personer som är suicidnära och deras behov på ett individanpassad och professionellt sätt.

Proton Finishing ALSAB (hereinafter referred to as ALSAB) is a company located in Anderstorp and active in surface treatment and powder coating. ALSAB is part of the Proton Finishing group and was acquired in 2020 and is therefore the newest facility of their total of five facilities. ALSAB varnishes products that their customers deliver, and they do not produce any products themselves. What makes ALSAB unique is that they can handle products that are up to five meters long, and that they can offer a wide range of colors for their powder coating. The study at ALSAB intends to improve their internal material flow inside the warehouse. At the moment, there is no clear routine for the material flow, and ALSAB is therefore asking for suggestions for improvement, ALSAB also need help with identification and elimination of non-value-adding activities, which they suspect exist within the material flow.  In order to identify any problems in Proton Finishing ALSAB's material flow, observations, interviews, document collection, process mapping and value flow mapping have been done. The observations made have been made by studying the material flow on site at Proton Finishing ALSAB, to see where activities occur that impair the smoothness of the material flow. Three employees within ALSAB have been interviewed during this study, where all three have different roles within the company in order to get several different perspectives on how the employees consider the material flow to work. Document collection was done through Proton Finishing ALSAB's business system – Jeeves. The data was collected on the number of products and pallets that were delivered and shipped each day, which is information that contributed to finding a connection between when and how many products ALSAB receives over the course of a year. The process mapping was developed to identify the process steps that were relevant for the value flow mapping. A value flow mapping was made of the activities that take place in the warehouse. The value flow mapping has contributed to showing which activities take up the most time, as well as which activities have the greatest variation in time.  The results show that the two activities that take the longest and vary the most in time are activities 2 and 4, which are arrival control and packing. The arrival control activity is when the arriving goods are checked so that they match what the delivery note states. The packing activity consists of three different steps: insulation, packing of goods and strapping. The three steps together make up the entire packing activity. The result also shows that the waiting times, in the value flow mapping illustrated with a triangle, which take up the most time are waiting time 1 and 5. These triangles represent the time that the products are stored in the in-storage, respectively the out-storage, as well as the time it takes to transport the products back and forth to the trucks. Based on this information several improvement proposals regarding a more leveled material flow inside Proton Finishing ALSAB's warehouse have been developed.  The improvement proposals that have been developed to make Proton Finishing ALSAB's material flow smoother varies in extent in terms of what the improvement would cost, as well as how long it would take to implement the various improvements. In the short term, several improvement proposals have been identified, including a new structure for the storage of the odd products, a larger doorway between warehouse and production, as well as purchasing another banding machine. In the long term, it is proposed to reposition where the different areas of the warehouse are located and also to build one more gate for shipping and deliveries. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Learning dashboards (LADs) används i lärandet för att bidra till självreflektion, öka medvetenhet i sitt lärande, definiera mål och spåra framstegen mot dem. Den här undersökningen designar en LAD innehållande lärandemål ur ett studentperspektiv. Lärandemål anger vad studenterna är förväntade att ha erhållit för kunskaper och färdigheter efter att ha avslutat en kurs, men har tidigare enligt denna studies resultat presenteras i ett dåligt format. Studien låter potentiella användare av LADen vara deltagare för att därmed kunna avgöra LADens innehåll för att den ska överensstämma med deras behov. I denna rapport undersöks frågeställningarna “Hur tycker studenter en LAD innehållande lärandemålen ska utformas för en specifik kurs?” och “Upplever studenter en LAD innehållande lärandemålen hjälpsam?”. Metoden som används är en modell vid namn MULAS som hjälper till att på ett systematiskt sätt ta fram en användarcentrerad LAD. I studien har det utförts en designprocess där en workshop, skapande av en prototyp och en enskild semistrukturerad intervju har genomförts. Resultatet av studien är en interaktiv prototyp av en LAD (se Bild 6) som är baserad på deltagarnas önskemål. Ytterligare resultat är att en LAD innehållande lärandemålen ansågs som hjälpsam av samtliga deltagare, där alla deltagare saknade struktur i sina studier. Enligt studiens resultat blev uppfattningen om lärandemålen positivare efter att ha sett hur en potentiell LAD skulle kunna se ut. Det här påvisar visualisering som ett mycket användbart verktyg för lärandet. Enligt resultatet från workshopen upplevde deltagarna att deras medvetenhet och i sin tur även deras lärande hade ökat ifall de fått tillgång till en liknande LAD i deras undervisning. / Learning dashboards (LADs) are used in learning to contribute to self-reflection, increase awareness in their learning, define goals and track progress towards them. This study designs an LAD containing learning outcomes from a student perspective. Learning outcomes indicate what the students are expected to have acquired for knowledge and skills after completing a course but have previously according to the study results been presented in a poor format. The study allows potential users of the LAD to be participants in order to be able to determine the content of the LAD in order for it to correspond to their needs. This report examines the research questions "How do students think a LAD containing learning outcomes should be designed for a specific course?" and "Do students find a LAD containing learning outcomes helpful?". The method used is a model called MULAS that helps to systematically produce a user-centered LAD. In this study, a design process has been held where a workshop, creation of a prototype and an individual interview have been performed. The result of the study is an interactive prototype of a LAD (see Picture 6) which is based on the participants' wishes. Another result is that an LAD containing the learning outcomes was considered helpful by all participants, where all participants lacked structure in their studies. According to the results of the study, the perception of the learning outcomes became positive after seeing what a potential LAD could look like. This demonstrates visualization as a very useful tool for learning. According to the results from the workshop, the participants felt that their awareness and in turn their learning would have increased if they had received a similar LAD in their teaching.

Tidigare fakta: Psykisk ohälsa hos nyanlända barn visas vara på grund av vad de genomgått under flykten till det nya landet eller på grund av svårigheter i det nya landet. Psykisk ohälsa hos nyanlända barn kan påverka deras studier, PTSD från upplevt trauma påverkar deras skolgång på så sätt att de får sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter och uppmärksamhetssvårigheter. Andra problem som nyanlända barn kan möta i det nya landet är språket och kulturkrock, dessa problem påverkar deras psykiska hälsa men även skolgång. Syfte: Syftet med vår uppsats är att få ett större förståelse för skolans roll och betydelse för att skapa en trygg miljö för nyanlända barn, samt att belysa skolans hälsofrämjande arbete för att förebygga och lindra psykisk ohälsa hos nyanlända barn.  Metod: En kvalitativ metod har använts för denna studie och semistrukturerade intervjuer har gjorts för att samla in data. För att få tag på intervjupersoner har förmedlingsmodellen och ett målstyrt urval använts. En kvalitativ innehållsanalys gjordes för att analysera och koda datan.  Resultat: Resultatet visar att nyanlända barn är en utsatt grupp. I de fall när de anländer med har psykisk ohälsa eller utvecklar det i landet är det viktigt att kunna fånga upp dem för att kunna stötta och hjälpa dem med deras problematik. Vårt resultat visar att nyanlända barns psykiska ohälsa påverkar deras studier på grund av trauman de upplevt under flykten. Inom skolan finns elevhälsan som samarbetar för att fånga upp dessa elever och erbjuder stöd. Skolan innehåller även aktiviteter där elever kan interagera med varandra. Resultatet visar att interaktioner med andra elever skapar en känsla av samhörighet och gemenskap hos nyanlända barn. Att skaffa vänner eller utöva en sport har visats hjälpa nyanlända barn med psykisk ohälsa. För nyanlända barn har det visats vara viktigt att tillfredsställa sina behov för att kunna må bättre och utvecklas. Resultatet visar även att det är behövligt att förse skolan med de resurser de behöver för att kunna erbjuda så bra stöd som möjligt, både till de nyanlända barnen och för att kunna kommunicera med vårdnadshavarna så att de inte uteblir från viktig information angående barnens hälsa eller skolproblematik.

Studiens ursprungliga och övergripande syfte var att ge uppslag till diskussion rörande förändringar och utvecklingar av undervisning i matematik i problemlösning. Wynd-hamn, Riesbeck & Schoultz, (2000) redovisade i sin analys hur problemlösning besk-revs i olika officiella dokument så som läroplaner. Wyndhamn et al. valde att beskriva resultaten av sina analyser i termer av tre prepositioner som alla hade använts i samband med problemlösning – för, om och genom. Syftet med min studie var att undersöka dessa förändringar och utvecklingar och ta reda på i vilket perspektiv problemlösning hade framställts i den aktuella läroplanen Lgr 11 jämfört med de tidigare läroplanerna från Lgr 69 (Skolöverstyrelsen, 1969), Lgr, 80 (Skolöverstyrelse, 1980) och Lpo 94 (utbildningsdepartementet, 1994).Studien genomfördes som en textanalys av styrdokument. Resultatet framställde att perspektivet på problemlösning enligt Skolverket (Lgr 11) var byggd på den sociokultu-rella teorin, där lärarens roll beskrevs som en mediator och organisatör. Lärarens roll förändrades från att överföra, förmedla, handleda information och regler till att organi-sera och vara resurs för medierade lärandeerfarenheter. Elevens lärande beskrevs som aktivt medierad lärande. Eleven i sin lärande var självgående och självstyrande och sågs som en skapare, en kreatör och framförallt som en frambringare. Alltså kan problemlös-ning sägas vara framställd i ett nytt perspektiv och förklaras med en ny preposition. En-ligt min analys av Lgr 11 skall läraren undervisa i problemlösning i matematik.Studiens slutsatser framhävde att det traditionella för perspektivet i problemlösning skulle förändras, om perspektivet skulle byggas vidare och genom perspektivet skulle granskas och utvecklas inför nästa kommande läroplan.

Bakgrund: Munhygienen har visat sig vara viktig inte bara för det allmänna välbefinnandet men också för att förhindra sjukdomar. Dålig munhygien har visat sig kunna leda till bland annat aspirationspneumoni, muntorrhet, svampinfektion och även nedsatt aptit och därför är det viktigt att munvården utförs på rätt sätt. Det har visat sig att många vårdtagare och patienter har bristande munstatus. Det är sjuksköterskan som har huvudansvaret för omvårdnaden och därmed munvård, men i praktiken är det oftast annan vårdpersonal som utför munvården. Syfte: Syftet var att belysa vilka faktorer som påverkade vårdpersonalen i utförandet av munvård. Metod: En litteraturstudie som baserades på 10 stycken vetenskapliga artiklar. Artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier: organisatoriska faktorer, kunskap och utbildning, attityd samt patienten som ett hinder. I teorin ansåg vårdpersonalen att munvård var viktigt, men i praktiken utfördes den inte som den skulle. Tidsbrist, bristfälliga rutiner, samt motsträviga patienter ansågs vara stora hinder för att munvård skulle utföras. Det framkom att den generella kunskapen kring munvåd var bristande hos vårdpersonalen samt att majoriteten hade fått otillräcklig utbildning i munvård. Konklusion: Resultatet visade att det behövds bättre utbildning i munvård för att vårdpersonalen ska känna sig säkra med att utföra det, samt bättre rutiner kring utförandet av munvård. / Background: Oral hygiene has been shown to be of importance not only for the general wellbeing, but also to prevent oral diseases. Poor oral hygiene has been shown to cause aspiration pneumonia, xerostomia, yeast infection of the mouth and also loss of appetite. It is therefore of great importance to provide satisfactory oral health care. Studies have shown that many patients have an insufficient oral health status. The main responsibility for the overall nursing care, including oral care, lies within the nurses’ responsibility, yet other health personnel usually provide the oral care practices. Aim: The aim of this study was to illustrate which factors that influenced nursing staff in providing oral care. Method: A literature review was based on 10 research articles. The articles were found using the databases, CINAHL and PubMed. Results: Four categories or themes emerged: organisational factors, knowledge and education, attitudes, and the patient as a barrier. In theory the majority of the nursing staff considered oral care to be important, but put into practice it was not provided sufficiently. Lack of time, lack of routines and uncooperative patients were seen as barriers for oral care provision. In general there was a lack of knowledge regarding oral care practices among the nursing staff and the majority had acquired insufficient education in oral care. Conclusion: The results showed a need for better education in oral health care for nursing staff, to prepare and equip them to provide good oral care. The results also showed the need for better routines regarding oral health care provision.

Syftet var att utreda omvårdnadspersonalens attityd gentemot patienter med ett drogmissbruk och att fastställa demografiska faktorer som kan påverka denna attityd. En litteraturstudie gjordes, där relevant vetenskaplig litteratur insamlades, analyserades och bearbetades. Materialet som användes i denna process var elva vetenskapliga artiklar, som samtliga beskrev resultatet av en genomförd studie. Samtliga artiklar granskades för sin vetenskaplighet enligt kriterier för evidensbaserad omvårdnad. Det finns en allmänt negativ attityd bland omvårdnadspersonal gentemot patienter med drogmissbruk. De demografiska faktorerna: utbildning, yrkeskategori och erfarenhet, har en statistiskt säkerställd påverkan på attityden och de påverkar den i positiv eller i negativ riktning. / The purpose was to examine the attitudes of nursing staff towards drugabusing patients. A literature review was made where relevant literature was collected, analysed and arranged to get a result out of the data. The material which was used in this proces was eleven scientific articles. These articles were reviewed for their scientific level, according to criterions from evidence based nursing. There is a general negative attitude among nursing staff towards drugabusing patients. The demografic elements: education, working category and experience, has an influence on the attitude, in either a positive or a negative direction.

Introduktion: Barn med överviktsproblem ökar i världen och är ett växande problem även i Sverige. Övervikt hos barn i tidig ålder ökar risken för att barnen senare i livet ska drabbas av följdsjukdomar vilket gör att det är viktigt att tidiga åtgärder vidtas. Distriktsköterskor som arbetar inom barn och skolhälsovård arbetar för att främja barns hälsa, bland annat genom att förebygga och hjälpa föräldrar till barn som är överviktiga. Syfte: Var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att samtala med föräldrar till barn med övervikt. Metod: En systematisk litteraturstudie, databassökningarna gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Artiklarnas resultat analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Presenteras i två kategorier och sex underkategorier. De två kategorierna är: Hinder i samtalen och Samtalens möjligheter. Distriktsköterskor upplevde att samtalen med föräldrar till överviktiga barn var känslosamma och att ämnet var svårt att ta upp. Samtalen upplevdes bygga på goda relationer och förutsatte en god kommunikation vilken kunde hindras av ett flertal barriärer Konklusion: Distriktsköterskors arbete handlade många gånger om relationer till föräldrar och barn. Det visade sig att distriktsköterskor ansåg att ämnet var svårt att tala om och att de saknade utbildning och riktlinjer för hur de skulle gå till väga i samtalen med föräldrar till barn med övervikt. / Introduction: Children with obesity problems are increasing in numbers and are a growing problem in Sweden. Being overweight in early age increases the risk that the children will suffer later in life, which means that it is important that early actions are taken. District nurses who work in child and school health care, work to promote children's health by preventing and helping parents whose children are overweight Aim: The district nurse's experiences of conversations with parents of overweight children. Method: A qualitative systematic literature review with inductive approach, database searches were done in the databases Cinahl, Pubmed and PsycInfo. The results of the articles were analyzed using a qualitative content analysis. Results: Presented in two categories and six subcategories. The two categories were: Obstacles in conversations and Opportunities for conversation. Nurses felt that conversations with parents of obese children was emotional and that the subject was difficult to bring up. The conversations were based on good relationships and required good communication, which could be prevented by a number of barriers. Conclusion: The district nurse's work was often about relationships with parents and children. It turned out that the district nurse considered the topic difficult to talk about and that there was a lack of education and guidelines for how to proceed in the conversations with parents to overweighed children.

The aim of this study is to examine the role of the Church of Sweden in the context of migrant integration in Sweden, drawing insights from its official website, www.svenskakyrkan.se, and the publication Framtiden bor hos oss: metoder och förhållningssätt i urbana mångfaldsförsamlingar i Svenska kyrkan. Employing qualitative content analysis and Håkon Lorentzen's four perceptions of integration, the investigation aims to elucidate the Church's stance on integration as reflected in the examined materials. The analysis reveals a multifaceted manifestation of the Church of Sweden's involvement in migrant integration, delineating five pivotal roles: an open church, a cooperating church, a conflict-bearing and conflict-resolving church, a supporting church, and a bridge-building church. Collectively, these roles signify the Church of Sweden's self-conceptualization regarding its primary function in the realm of migrant integration, characterized as a welfare church. Furthermore, the research indicates a substantial alignment between the Church of Sweden's perspective and Håkon Lorentzen's dual views on integration, namely "Integration through differentiation" and "Integration through social networks." The objective of this essay has been to contribute to the expansion of perspectives within the Church of Sweden and the field of integration. Despite its acknowledged limitations and restricted generalizability, the study aims to stimulate interest in the imperative continuation of research within this subject area.