• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 220
  • 142
  • 108
  • 52
  • 32
  • 19
  • 13
  • 6
  • 6
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • Tagged with
  • 711
  • 147
  • 112
  • 108
  • 103
  • 89
  • 80
  • 73
  • 56
  • 56
  • 49
  • 46
  • 45
  • 40
  • 38
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
271

Kritiskt tänkande : Ett försök till klargörande

Wajsman, David January 2007 (has links)
<p>Det övergripande syftet med denna c-uppsats är att skapa klarhet i begreppet kritiskt tänkande, vilket görs genom att studera olika kritiska traditioners syn på begreppet samt dess förekomst i lärostadgor från 1900-talets början och framåt med avseende på gymnasieskolan.</p><p>De första tecknen på ett kritiskt förhållningssätt kan vi se redan under antiken, men det var först under 1700-talet som Immanuel Kant utvecklade innebörden av begreppet, vilket senare kom att influera Karl Popper, vars filosofiska idéer inspirerade de informella logikerna, som har uttalat sig om just kritiskt tänkande i relation till pedagogiken och skolvärlden.</p><p>Under 1940-talet kan vi se de första formuleringarna som innehåller begreppet kritiskt tänkande i de svenska lärostadgorna för gymnasieskolan och sedan dess har begreppet getts ett större utrymme allt eftersom nya läroplaner har utvecklats. De första formuleringarna kan härröra från den amerikanska aktivitetspedagogiken, medan nuvarande läroplan gör en viss koppling mellan kritiskt tänkande och det klassiska bildningsbegreppet, så som det formulerades inom den tyska bildningsfilosofin i slutet av 1700-talet.</p>
272

"De har, näst Gud, sin tillflykt, sitt enda hopp till er" : Erasmus och Machiavellis furstespeglar i jämförelse

Edman, John January 2007 (has links)
<p>In the genre of the-mirror-for-princes Erasmus Desiderius, <em>Institutio Principi Christiani</em> and Niccoló Machiavelli’s <em>Il Principe</em> are traditionally considered as a dichotomy. This thesis aims at comparing Erasmus against the norm of Machiavelli with emphasis on genre and rhetoric. A "reversed" comparative reading like this study shows that much of what is considered typical of the genre in Erasmus classic is in fact a result of the use of ethos and decorum. The study concentrates on the uses of normative language on the subjects of education, virtue, war, love, and hate to answer how the two texts differentiate in view of the legitimacy of rulers and how these differing views can be explained. This unorthodox reading of Erasmus mirror-for-princes reveals a less naïve and more pragmatic ideal prince. Though clearly separate from Machiavelli’s prince, formed by the roman discourse, the Erasmian ruler is hard to define as its antithesis. The differences in outlook constitute two different rhetorical stances in the face of the new political situation of the time and therefore share much common ground.</p>
273

Triviale Künste : die humanistische Reform der grammatischen, dialektischen und rhetorischen Ausbildung an der Wende zum 16. Jahrhundert. - [2. Aufl.] / Trivial arts : the humanistic reform of grammar, dialectic and rhetoric at the turn of the 16th century. - [2nd Ed.]

Wels, Volkhard January 2011 (has links)
Die Arbeit beschreibt die humanistische Reform des 'Triviums', also der grammatischen, dialektischen (logisch-argumentativen) und rhetorischen Ausbildung, wie sie sich in dem Zeitraum von 1480 bis 1540 an Schulen und Universitäten durchsetzte. Die Arbeit ist dabei sowohl historisch wie systematisch angelegt, indem sie die Lehrinhalte der jeweiligen Kunst an ausgewählten Lehrbüchern darstellt, gleichzeitig aber unter ständigem Rückbezug auf die scholastisch-mittelalterliche Tradition die humanistischen Neuerungen davon abgrenzt. Im Zentrum stehen Werke von Lorenzo Valla, Rudolf Agricola, Erasmus, Juan Luis Vives und Philipp Melanchthon. Es stellt sich dabei heraus, daß die humanistischen Neuerungen in erster Linie die Praxisbezogenheit des Triviums betreffen, erst aus dieser ergeben sich dann die inhaltlichen Neuerungen. Unter Praxisbezogenheit ist dabei sowohl die Ableitung von Grammatik, Dialektik und Rhetorik aus der Beobachtung ihrer immer schon vorgängigen Anwendung zu verstehen, als auch ihre Anwendung zum Zweck der sprachlichen, argumentativ-logischen und rhetorischen Analyse. D.h. das grammatische, dialektische und rhetorische Regelwerk wird auf deskriptivem Wege gewonnen, um wiederum in der Analyse auf die Praxis zurückgewendet zu werden. Dieser Analyse werden dabei von alltäglichen Äußerungen, politischen, religiösen oder sonstigen sachlichen Texten bis hin zu literarischen Werken alles unterzogen. In einem letzten Teil stellt die Arbeit drei solcher Analysen vor und versucht sich schließlich selbst an einer dialektisch-rhetorischen Analyse dreier dramatischer Bearbeitungen der Parabel vom verlorenen Sohn.
274

Elementa rhetorices = Grundbegriffe der Rhetorik : Mit den Briefen Senecas, Plinius' d. J. und den "Gegensätzlichen Briefen" Giovanni Picos della Mirandola und Franz Burchards. - [2. Aufl.] / Elementa rhetorices = Basic concepts of rhetoric. - [2nd Ed.]

Melanchthon, Philipp January 2011 (has links)
Daß die Rhetorik für die Literatur und Wissenschaft der Frühen Neuzeit von größter Bedeu-tung ist, gehört seit langem zum Grundbestand der Forschung. Trotzdem ist praktisch keine der großen Rhetoriken dieser Zeit in einer neuen Ausgabe oder gar Übersetzung zugänglich. Die vorliegende Ausgabe ist ein erster Schritt, dieser unbefriedigenden Situation Abhilfe zu verschaffen, indem sie Philipp Melanchthons Elementa rhetorices zum ersten Mal in einer kritischen Ausgabe und Übersetzung zur Verfügung stellt. Neben den De copia verborum ac rerum des Erasmus sind Melanchthon Elementa rhetorices wahrscheinlich das meistgedruckte Lehrbuch des 16. Jahrhunderts. 1531 zum ersten Mal erschienen und bis 1539 mehrmals überarbeitet und erweitert, erscheinen sie bis zum Ende des Jahrhunderts in über hundert Ausgaben. An zahllosen Schulen und Universitäten im protestantischen Raum war ihre Lektüre für Generationen von Schülern Pflicht, die Dichter des 17. Jahrhunderts sind mit ihr zur Schule gegangen. Die vorliegende Ausgabe ist nicht nur die erste kritische Ausgabe des Textes, sondern auch die erste vollständige Übersetzung. Die bisher unbekannten Varianten der Ausgaben 1531, 1532 und 1536 sind in einem Variantenverzeichnis erfaßt. Der teilweise schwer zugänglichen Text wird durch einen umfangreichen Kommentar, ein Nachwort und ein Glossar erschlossen. Dabei wird nicht nur der Text selbst in der Form wiedergegeben, in der er dem Leser des 16. Jahrhunderts vorlag, sondern auch der den Elementa rhetorices ursprünglich beigegebene Anhang. Dieser Anhang umfaßt neben drei Briefen von Seneca und Plinius d. J. vor allem die "Gegensätzlichen Briefe" Giovanni Picos della Mirandola und Franz Burchards, einem Schüler Melanchthons. Burchard übernimmt hier die Verteidigung der Rhetorik gegen den über fünfzig Jahre zuvor geführten, scharfen und spöttischen Angriff Picos della Mirandola, der schnell zu einer gewissen Berühmtheit gelangt war. Melanchthon hielt die Verteidigung Burchards nicht nur der Aufnahme in sein Lehrbuch für würdig, sondern verfaßte auch umfangreiche, interpretierende Marginalien zu beiden Briefen. Indem diese Marginalien von den Herausgebern der Gesamtausgabe von Melanchthons Werken nicht aufgenommen wurden, bietet die Ausgabe mit diesen Marginalien auch die erste Edition eines bisher unbekannten Textes.
275

"De har, näst Gud, sin tillflykt, sitt enda hopp till er" : Erasmus och Machiavellis furstespeglar i jämförelse

Edman, John January 2007 (has links)
In the genre of the-mirror-for-princes Erasmus Desiderius, Institutio Principi Christiani and Niccoló Machiavelli’s Il Principe are traditionally considered as a dichotomy. This thesis aims at comparing Erasmus against the norm of Machiavelli with emphasis on genre and rhetoric. A "reversed" comparative reading like this study shows that much of what is considered typical of the genre in Erasmus classic is in fact a result of the use of ethos and decorum. The study concentrates on the uses of normative language on the subjects of education, virtue, war, love, and hate to answer how the two texts differentiate in view of the legitimacy of rulers and how these differing views can be explained. This unorthodox reading of Erasmus mirror-for-princes reveals a less naïve and more pragmatic ideal prince. Though clearly separate from Machiavelli’s prince, formed by the roman discourse, the Erasmian ruler is hard to define as its antithesis. The differences in outlook constitute two different rhetorical stances in the face of the new political situation of the time and therefore share much common ground.
276

Kritiskt tänkande : Ett försök till klargörande

Wajsman, David January 2007 (has links)
Det övergripande syftet med denna c-uppsats är att skapa klarhet i begreppet kritiskt tänkande, vilket görs genom att studera olika kritiska traditioners syn på begreppet samt dess förekomst i lärostadgor från 1900-talets början och framåt med avseende på gymnasieskolan. De första tecknen på ett kritiskt förhållningssätt kan vi se redan under antiken, men det var först under 1700-talet som Immanuel Kant utvecklade innebörden av begreppet, vilket senare kom att influera Karl Popper, vars filosofiska idéer inspirerade de informella logikerna, som har uttalat sig om just kritiskt tänkande i relation till pedagogiken och skolvärlden. Under 1940-talet kan vi se de första formuleringarna som innehåller begreppet kritiskt tänkande i de svenska lärostadgorna för gymnasieskolan och sedan dess har begreppet getts ett större utrymme allt eftersom nya läroplaner har utvecklats. De första formuleringarna kan härröra från den amerikanska aktivitetspedagogiken, medan nuvarande läroplan gör en viss koppling mellan kritiskt tänkande och det klassiska bildningsbegreppet, så som det formulerades inom den tyska bildningsfilosofin i slutet av 1700-talet.
277

Disney's Portrayal of Nonhuman Animals in Animated Films Between 2000 and 2010

Leventi-Perez, Oana 14 December 2011 (has links)
This paper used the constant comparative method to examine the 12 animated features released by Disney between 2000 and 2010 for: (1) their representation of nonhuman animals (NHAs) and the portrayal of race, class, gender, and speciesism within this representation, (2) the ways they describe the relationship between humans and NHAs, and (3) whether they promote an animal rights perspective. Three major themes were identified: NHAs as stereotypes, family, and human/NHA dichotomy. Analysis of these themes revealed that Disney’s animated features promote speciesism and celebrate humanity’s superiority by justifying the subordination of NHAs to human agency. Furthermore, while Disney’s representation of NHAs remains largely anthropocentric, most of its animated features do not reflect the tenets of animal rights.
278

Man i första hand och människa i andra : En studie om ett maskulint ideal i Sara Lidmans Tjärdalen och Hjortronlandet

Gunnarsson, Ida January 2012 (has links)
A studie about a male ideal in Sara Lidman''s novels Tjärdalen and Hjortronlandet, based on saga literature from Iceland.
279

Värdegrunden i skolans vardag Etiken i kristen tradition och västerländsk humanism / Basic values in schools

Svalin, Kristian January 2002 (has links)
Examensarbetet behandlar frågan om värdegrunden i skolans vardag, vad värdegrunden bygger på och hur den gestaltas i pedagogik och annan verksamhet i skolan. Arbetet baseras dels på en litteraturstudie som syftar till att undersöka skolans historia, framför allt dess kristna påverkan och läroplansutvecklingen, samt en begreppsdefinition. Dels baseras det på en kvalitativ intervjustudie av 10 lärare i grundskolan. Intervjustudiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar av vad värdegrunden handlar om och hur den kommer till uttryck i den dagliga verksamheten.
280

"With great power comes great responsibility" : En studie av teknik och biologi i superhjältefilmer

Hjelm, Niklas, Karlsson, Tobias January 2009 (has links)
Vår tids syn på teknik ser vi tydliga spår av i dagens filmer, och kanske framförallt superhjältefilmer. Där använder sig både hjältar och skurkar av avancerad teknik i sin kamp mot varandra. Men även synen på biologi avspeglas i dessa filmer, och det mest intressanta är när dessa ställs mot varandra. Vi har jämfört två av vår tids största hjältar, en som använder sig av teknik och en som har biologiska krafter, för att se vilka likheter och skillnader som finns. Hjältarna det rör sig om är Spider-Man och Batman.

Page generated in 0.1833 seconds