Avfallshanteringär en komplicerad uppgift, särskilt i städer där lämpliga utrymmen saknas. Staden Kalmar i sydöstra Sverige har en historiskt stadskärna som heter Kvarnholmen. Här finns flera utmaningar med avfallshanteringen, eftersom byggnader och gatunätet konstruerats i en tid med mindre avfall än idag. Avfallsmängderna ökar – i motsats till målet med EU:s avfallshierarki, som förordar avfallsminskning, följt av återanvändning, materialåtervinning följt av energiåtervinning och deponering som sista alternativ. Syftet med examensarbetet var att identifiera vilka problem och lösningar som finns för avfallshantering i trånga stadsutrymmen. Detta gjordes genom att kvantifiera mängd och typ av avfall insamlade från Kvarnholmen 2015 samt kvalitativa intervjuer med aktörerna. Litteraturstudier och intervjuer med andra svenska kommuner visade möjliga lösningar för att förbättra situationen och gav praktiska exempel för att reducera avfallsmängderna. Om sorteringsgraden förbättras kan återanvändning och materialåtervinning öka den cirkulära användningen av avfall – i enlighet med EU:s avfallshierarki. Utrymmesbrist förefallervara huvudproblemet. En lösning verkar vara systemskifte för insamlingen av hushållsavfall. Underjordiska behållare identifierades som den mest praktiska lösningen, för Kvarnholmen. Härav skulle utrymme skapas i fastigheterna för fler återvinningskärl. Den generella strategin för städer med liknande problem kan vara att identifiera lösningar för den berörda stadsdelen genom samverkan och dialoger mellan berörda aktörer. / Waste management is a complex issue, especially in urban areas with shortage of space. Kalmar town in Southeast Sweden has a historical city centre, called Kvarnholmen. Here waste management faces several challenges, since buildings and streets were constructed in times with less waste then today. Waste quantities increases – in opposite of EU waste hierarchy, which targets reducing waste, followed by reusing, recycling and incineration together with landfilling as last options. The purpose of this study was to identify challenges and solutions for waste management in urban areas with shortage of suitable storage. This was done by quantifying collected waste by type collected from Kvarnholmen and qualitative interviews with stakeholders. Literature studies and interviews with other Swedish municipalities determined ways of improving the situation and discovered practical ways of reducing waste. This enabling separating more municipal waste for reuse and recycling, increasing the circularly use of waste - according to EU waste hierarchy. Shortage of space was the main issue. Changing collection system for household waste appears to be one key. Underground containers was identified as the most practical solution at Kvarnholmen, creating space for more recycling containers. The general strategy for other towns facing similar issues, appears to be cooperations between stakeholders, working together on solutions. / Samhällets restprodukter – framtidens resurser

In the residual waste bags in the municipality of Halmstad, only 28% of the waste was sorted correctly according to the pick analysis from spring 2018. In the municipality's new waste plan from 2019, one of the objectives is that this number should be 75% in 2025. Our aim with this study is to provide a basis on what it takes to get more inhabitants in Halmstad to sort their waste correctly. We hope that our results will be useful for Halmstad’s municipality in their work to achieve objective 2.1 in the new waste plan. Our main study question is: What would be required to get residents in Halmstad to sort their waste to a greater degree? To get answers to these questions, we conducted telephone and physical interviews with residents of the Vallås district in Halmstad. Our results from the interviews show that women recycle more than men, those who live in detached house/townhouses and co-operative apartment recycle more than those who live in rented apartment, age group 18-35 recycled the least and the ones over 65 years recycled the most. The main reason why people recycle is for the sake of the environment. Of those who did not recycle at least one fraction, most said that it is either because they could not manage to or that they have too far to a recycling station. According to our study, there are clear differences between different groups of inhabitants and their recycling habits, which means that you have to insert different actions for different groups. Some appropriate actions could be to inform about source separation more often on tv and in newspapers and to provide information in more languages. / I påsarna för restavfall i Halmstads kommun var det endast 28% av avfallet som var rätt sorterat enligt plockanalyser från 2018. I kommunens nya avfallsplan från 2019 är ett av målen att den siffran ska ligga på 75% till år 2025. Vårt syfte med denna studie är att ta fram ett underlag om vad som kan få fler invånare att källsortera, som Halmstads kommun kan jobba vidare med för att kunna uppnå mål 2.1 i den nya avfallsplanen. Vår huvudfrågeställning är: vad skulle krävas för att få invånare i Halmstad att sortera sitt avfall i högre grad? De tre underfrågeställningarna är följande: Finns skillnader mellan olika grupper av invånare gällande hur de källsorterar sitt avfall? Av vilken anledning källsorterar de som redan gör det idag och av vilken anledning källsorterar inte de som inte gör det idag? Hur bra kunskap har invånarna om källsortering? För att få svar på dessa frågeställningar genomfördes telefon- och fysiska intervjuer med invånare i Vallås; en stadsdel med en mångfald av människor som kan representera hela Halmstad. Till dessa använde vi oss av en enkät med 23 frågor om personerna och deras källsorteringsvanor. Enkäten innehöll både kvalitativa och kvantitativa frågor för att få så bra svar som möjligt. Majoriteten av de fysiska mötena ägde rum på ICA Supermarket i Vallås och personerna valdes ut slumpmässigt. Svaren sammanställdes i Excel och det var där diagrammen till resultatet framställdes. Våra resultat från intervjuerna visar att kvinnor källsorterar mer än män, de som bor i villa/radhus och bostadsrätt mer än de som bor i hyresrätt, åldersgruppen 18–35 källsorterar minst och de över 65 år mest. Den främsta anledningen till att folk källsorterar är för miljöns skull och av de som inte källsorterar samtliga fraktioner uppgav de flesta att det antingen beror på att de inte orkar eller att de har för långt till en återvinningsstation. Majoriteten av de tillfrågade tyckte att de har fått tillräckligt med information från kommunen för att kunna sortera rätt, men knappt hälften kände till att det finns lag på att man ska källsortera och knappt en tredjedel hade hört talas om den kommunala avfallsplanen. Enligt vår studie finns det tydliga skillnader mellan invånares källsorteringsvanor vilket betyder att olika åtgärder måste sättas in för olika grupper. Till exempel skulle det behövas mer information om källsortering på radio, tv och nyheter och även information på fler språk till de som inte kan svenska. Vår förhoppning är att Halmstads kommun ska få användning av vårt resultat i deras arbete för att få fler invånare att sortera sitt avfall rätt.

Är det möjligt att reducera utsläppen av växthusgaser och samtidigt nå en hållbar utveckling? Regionförbundet i Kalmar län antog utmaningen 2006 och är därmed en föregångsregion i arbetet med detta. Till år 2030 är målet att Kalmar län ska bli en fossilbränslefri region. Den största potentialen anses finnas inom nya alternativ till fordonsbränsle. Hushållens sopor innehåller organiskt matavfall som skulle kunna bli fordonsgas. Allt fler biogasmackar öppnas och gasen har vunnit framgång i takt med att kollektivtrafiken gjort satsningar. I Oskarshamns kommun sker i dagsläget ingen utsortering av organiskt matavfall. Hushållsavfallet skickas tillsammans med det organiska matavfallet till förbränning med energiutvinning i Linköping. Syftet med min studie är att göra en utvärdering av miljöpåverkan utifrån två scenarier; förbränning av allt hushållavfall jämfört med att producera biogas av matavfallet och förbränna resterande. Detta sett utifrån potentialen för området i Oskarshamns kommun. Syftet är även att titta på ekonomiska aspekter. Detta är en livscykelanalys där två metoder har använts, Global Warming Potential med ett 100 års perspektiv samt ReCiPe Endpoint. Den funktionella enheten är 1 ton hushållsavfall. Genom att röta det organiska hushållsavfallet och förbränna det övriga kan man minska miljöpåverkan till 74,6 % jämfört med att förbränna allt tillsammans. Växthusgaserna minskar då med 780 kg koldioxidekvivalenter per ton hushållsavfall. Den främsta miljövinsten blir i form av minskande klimatförändringar men att det fordrar ganska omfattande ekonomiska investeringar. / Is it possible to reduce greenhouse gas emissions while achieving sustainable development? The Regional Council in Kalmar County accepted the challenge in 2006 and is thus a leading region in this work. By 2030, the goal is that Kalmar shall become a fossil fuel free region. The greatest potential is considered to be the new alternative to vehicle fuel. Household waste includes organic waste that could become fuel for vehicles. An increasing number of biogas stations have opened and the gas has been successful as the public transports have made investments. In Oskarshamn is there no current sorting of organic waste. Household waste is sent along with the organic food waste to incineration with energy recovery in Linköping. The purpose of my study is to evaluate the environmental impact based on two scenarios: the burning of all household waste compared to producing biogas from food waste and burn the remaining. This is seen by the potential of the area in Oskarshamn. Also examining the economic perspective there is. This is a LCA where two methods were used, the Global Warming Potential with a 100-year perspective and ReCiPe Endpoint. The functional unit is 1 ton of waste. By digesting the organic waste and burning the rest, one can reduce the environmental impact to 74, 6 % compared to burning it all. The greenhouse gases then will decrease by 780 kg carbon dioxide equivalent per ton household waste. The main environmental benefits are in terms of reducing climate change, but it requires quite a significant financial investment

Renheten hos brännbart avfall/restavfall från hushåll skiljer sig mellan olika insamlingssystem. Det är av stor vikt att så mycket material som möjligt kan utsorteras och återvinnas. Olika insamlingssystem för hushållsavfall kan delas in i enkärlssystem med fraktionen brännbart avfall/restavfall, tvåfackssystem med brännbart samt möjlighet att sortera ut matavfall, och fyrfackskärl där brännbart, matavfall samt fler fraktioner kan utsorteras. Syftet med detta arbete är att undersöka renheten hos restavfallet vid olika hushållsnära insamlingssystem. Skillnader i renhet/andel felsorterat material i det brännbara avfallet/restavfallet från de olika systemen studerades och jämfördes baserat på befintliga plockanalyser som visar innehållet i avfallet. För studien valdes fyra kommuner/områden ut för respektive system. Urvalet grundar sig på ett intervall kring en befolkningsmängd på runt 100.000 invånare. Data från plockanalyserna analyserades sedan för att få fram eventuella skillnader mellan systemen. Resultaten visade på signifikanta skillnader mellan enkärlssystem kontra tvåfacks- och fyrfackssystem när matavfall inte är medräknat. Däremot när matavfall var medräknat blev skillnaden signifikant mellan tvåfacks- och fyrfackssystem. Det är alltså matavfallet som är den avgörande skillnaden mellan tvåfack och fyrfack, andelen matavfall är högre i fyrfackssystem. Sämst renhet i allmänhet uppvisade enkärlssystem med stora mängder producentmaterial, därefter följer tvåfackssystem och högst renhet överlag uppvisas av fyrfackssystemen. Renheten beträffande producentmaterial, farligt avfall och el/elektronik i restavfallet tenderar att öka ju fler fraktioner som kan utsorteras. Andelen felsorterat material i restavfallet skiljer sig också mellan olika boendeformer, villa/lägenhet, villor uppvisar en högre renhet än lägenheterna, skillnaderna är dock små. Studien visar på nyttan av att använda ett hushållsnära insamlingssystem där flera olika fraktioner kan utsorteras eftersom större andel material återvinns istället för att förbrännas.

This study aims to evaluate the waste management in Norrbottens municipalities in key areas such as possibilities to reach the two national waste goals, information to the public, the effect of legislation, future of waste management and differences in geographic- and demographic areas. The Waste Framework Directive (WFD) issued by the EU and incorporated into Swedish law plays a major part in waste management by defining a hierarchy in five steps how waste should be treated. Interviews conducted with each of the fourteen municipalities aimed to find out what step in the hierarchy they are at and what effect the implementation of EU-legislature into Swedish law has had. Based on the interviews a diverse range of answers was found in relation to the questions asked, generally the more populated municipalities saw a more positive future of waste management, mainly because more developed infrastructure to handle waste is already in place. However the smaller the municipality is the harder it is to allocate resources for waste management and problems arise in the form of expensive transports of waste. A few municipalities think that the WFD has had a positive effect in the form of clearer responsibility for all parties involved in waste management but in general the answers point to a greater effect on a national level rather than a local. Regarding the national waste goals 7 of 14 municipalities believe they will reach the food waste goal but only 1 of 14 believe they will reach the construction waste goal.

På vilket sätt vi slänger vårt avfall har betydelse för hur mycket som kan återvinnas. Enligt EU:s avfallshierarki måste hushållen som första steg minska sina avfallsmängder, därefter återanvända och materialåtervinna och sist energiåtervinna och deponera. Idag energiåtervinns 50% av hushållsavfallet i Sverige, vilket visar en möjlighet att flytta sig uppåt i avfallshierarkin.   Syftet med detta examensarbete var att kartlägga uppkomna mängder hushållsavfall i Småland under år 2012 och 2013 samt att diskutera förbättringsmöjligheter för att få en större del av hushållsavfallet att bli utsorterat och därmed möjliggöra att mer avfall kan användas cirkulärt i samhället.   År 2012 och 2013 genererades 393 000 respektive 407 000 ton hushållsavfall i Småland, och spridningen är stor i insamlade mängder per person och mellan kommuner. Fyra förbättringsmöjligheter för att öka utsorteringen av hushållsavfallet har identifierats. De är huvudsystemets betydelse, ekonomiskt styrmedel (viktbaserad avfallstaxa), samhällsplanering som styrmedel (matavfallssortering och materialströmmar) samt bättre statistiskt underlag. Studien visar att en ökad tillgänglighet till ÅVC/ÅVS kan bidra till bättre inlämning samt att om hushållen i Småland blir bättre på att sortera sitt kärl- och säckavfall kan avfallet till förbränning minskas med upp till 70%. / Samhällets restprodukter – framtidens resurser

I dag är det stora mängder avfall som uppstår i hemmet och slängs i en och samma påse. En stor mängd av det som finns i den påsen är material som skulle kunna återvinnas men som nuläget är så skickas påsen direkt till förbränning. Genom att undersöka vilka existerande lösningar det är som finns och som används i dagens avfallshantering får man en inblick i hur dessa fungerar och vad som kan vara hinder och möjligheter vad gäller utvecklingen av dessa för att uppnå en hållbar avfallshantering. Genom jämförelse av plockanalyser som gjort av de olika systemens insamlade avfall så kan man se om det finns en fördel eller inte med något av systemen. Det är även från den delen som man kan se vilka möjligheter det finns till att utveckla en ny lösning som ska hjälpa till att sortera det osorterade hushållsavfallet och på så sätt kunna skicka mer material till återvinning. Studiebesök på avfallsanläggningar tillsammans med intervjuer är en del i metodarbetet och tillsammans med ABCD-metodiken, SLCA och FSSD ta fram en ny möjlig lösning för hur man ska kunna sortera hushållsavfallet. Genom detta så har man fått fram en lösning där man använder sig av flera olika moment i ett flöde för att kunna sortera ut material från det osorterade hushållsavfallet. Man kommer att göra en sortering genom två olika sätt för att optimera sorteringen. Däremot är det inte enbart en lösning som behövs utan det är fler faktorer som spela in för att det ska kunna bli en förändring och en ökad mängd sorterat avfall samt en mindre miljöpåverkan. De lösningar som tagits fram har placerats i en tidslinje för att ge en bild av hur lång tid en implementation av en ny sorteringslösning skulle ta. Implementationen kommer även att ställas inför hinder men den kommer även att bidra med möjligheter för avfallshanteringen, sorteringen av material och en större marknad för återvunnet material. / Today it is a bid amount of waste that arise in the household and the waste is thrown in the same bag. A big amount of the material that is in the bag is material that could be recycled but is instead sent to incineration.  By investigating what kind of existing solution there is today and which solutions that are being used in today’s waste management, you get a good view of how they work and what can be an obstacle or a possibility when it comes to developing the current systems in waste management in order to reach a sustainable waste management. By comparing waste analysis that have been made on waste from the different systems in waste management, it is possible to see if there is a advantage with any of the systems or not. It is also from this part that you get a good view of what kind of possibilities there is for developing a new solution that will help in sorting the unsorted waste from households and by doing that, send more materials to be recycled. Study visits have been made at waste facilities together with interviews to get a good ground in the work together with the ABCD-method, SLCA and FSSD in order to create a new possible solution for sorting the unsorted waste from households. By doing this, a new solution have been created and it uses multiply different moments in a flow to make it easier to sort materials from the unsorted waste from households. The sorting will be made through two different ways to make the process optimized. However there is more than just a solution and there is more factors that have a role in the change towards a growing amount of sorted waste and less environmental impact. The solutions that have been developed, have also been placed in a timeline. This is to give an example of how long time an implementation of a new sorting solution would take. The implementation will also face obstacles but it will also bring new possibilities for waste management, sorting of materials and also a bigger market for recycled materials.

Hållbar utveckling är en vision som hela världen eftersträvar att uppnå. Hushållsavfallshanter-ing är ett sätt för att uppnå en hållbar samhällsutveckling. Bra kunskap, information och sam-verkan mellan olika aktörer är ytterst nödvändigt för att kunna uppnå en hållbar samhällsut-veckling. Syftet med fallstudiet är att kartlägga en del av stadsdelen Augustenborg i Malmö för att se över hur hushållsavfallshantering fortskrider. Det är även vårt syfte att identifiera möjligheter och hinder för en ökad källsortering i området. Genom enkätundersökning och intervjuer har vi samlat information om hur olika faktorer påverkar avfallshantering i Augus-tenborg. Resultatet visar att det finns olika faktorer som påverkar avfallshanteringssystemet och dessa är inte bara det formella faktorer som till exempel regler och lagar men också andra faktorer som människans attityder har stor betydelse. / Sustainable development has become a major concern all over the world. Household waste management is one of the solutions to attain a sustainable development and community. It is today of great importance to have the proper knowledge, information and coordination be-tween different sectors and organizations in order to attain a sustainable development. This case study aims to investigate an area in Augustenborg, Malmö in order to analyze their existing waste management system. It is even our intention to identify the development pos-sibilities and obstacles of waste management in the area. Through survey and personal inter-views, we were able to gather information on different factors and variables that affect waste management system in Augustenborg. The results suggest that there are various factors that affect waste management, and these are not just formal factors, such as rules and regulations but also other factors, such as human behaviour.

No description available.

De senaste åren har mängden hushållsavfall stadigt ökat. Under 2015 uppgick mängden behandlat hushållsavfall till 4,7 miljoner ton vilket är en ökning med 4 % jämfört med 2014. Detta innebär att en genomsnittlig person producerade cirka 478 kg hushållsavfall under 2015. Mycket av hushållsavfallet är felsorterat och upp till hälften av det innehåller antingen återvinningsbart material eller biologiskt avfall.Den totala mängden förpackningar som konsumerades på den svenska marknaden under 2015 uppgick till 1,1 miljoner ton. Förpackningarna bestod främst av papper, papp, kartong, wellpapp, glas och plastförpackningar. Plastförpackningarna stod för 19 % av konsumtionen. Idag är det en väsentlig skillnad på den mängden förpackningar som konsumeras och mängden förpackningar som återvinns. Till viss del beror detta på att en stor mängd felsorteras men en annan anledning är att det även finns en del förpackningar som faktiskt inte går att återvinna.Borås Energi och Miljö står i förstadiet av att införa en tredje fraktion för Borås Stad. Idag sorterar man i två fraktioner direkt i hemmet, en påse för brännbart och en för matavfall. Den tredje fraktionen ska vara till just plastförpackningar eftersom detta är något som Borås Energi och Miljö vill försöka minska. Anledningen är att man vill reducera mängden plast i sin avfallsförbränning. Detta kan ses som ett steg i riktningen för att uppfylla Borås Energi och Miljös vision om en fossilbränslefri stad.I förstudien gjordes först en litteraturstudie och sedan en intervjuserie med utvalda aktörer i samhället. Aktörerna valdes ut eftersom de med stor sannolikhet kommer att påverkas på ett eller annat sätt när en tredje fraktion införs i Borås Stad. Tre bostadsbolag, tre kökstillverkare och två energientreprenörer medverkade (inklusive Borås Energi och Miljö). Slutligen gjordes även en enkätundersökning där 50 stycken av Borås Stads invånare fick svara på frågor kring deras avfallshantering.Enligt Borås Energi och Miljös egna plockanalyser mellan 2010-2015, förekommer mycket felsortering i Borås Stad och till stor del är det just plastförpackningar som felsorteras. Dessa förpackningar upplevs av allmänheten vara svårsorterade, då de ofta består av flera olika material. På grund av detta uppstår osäkerhet kring sorteringen och då hamnar förpackningen istället i den brännbara fraktionen. I enkätundersökningen svarade 68 % av respondenterna att de slänger det avfall de är osäkra på i den brännbara fraktionen (restavfallspåsen). En slutsats av detta är att informationsspridning och motivation är något som måste styrkas i det allmänna medvetandet för att motverka denna typ av felsortering. Detta är viktigt för Borås Energi och Miljö att tänka på vid införandet av en tredje fraktion.Något som också kunnat konstateras i denna förstudie är vikten av information till berörda parter i samhället. Att involveras redan i planeringsstadiet kan bygga en grund till ett större engagemang och samtidigt stärka relationen mellan avfallsentreprenören och aktörerna. En bra kommunikation bidrar till samförstånd och mindre missuppfattningar.I dagsläge råder det delade meningar om var ansvaret ligger för att tillhandahålla ett bra källsorteringssystem. Något som dock kan konstareras är det faktum att alla parter i samhället bör involveras för att stärka samhörighetskänslan och ansvarstagande kring avfallshanteringen för att skapa bättre förutsättningar. / In recent years, the amount of household waste has increased steadily. In 2015, the amount of household waste treated amounted to 4.7 million tones, an increase of 4% compared to 2014. This means that an average person produced about 478 kg of household waste in 2015. A lot of household waste is sorted out and up to half of it contains either Recyclable materials or biological waste. The total amount of packaging consumed in the Swedish market in 2015 amounted to 1.1 million tones. The packaging consisted mainly of paper, cardboard, cardboard, corrugated board, glass and plastic packaging. Plastic packaging accounted for 19% of consumption. Today, there is a significant difference between the amount of packaging consumed and the amount of packaging being recycled. To a certain extent, this is due to the fact that a large amount of waste is sorted, but another argument is that there are also some packages that cannot be recycled.Borås Energi och Miljö is in the forefront of introducing a third fraction for Borås City. Today, two fractions are sorted directly into the home, one bag for combustible and one for food waste. The third fraction should be for plastic packaging as this is something Borås Energy and Environment wants to try to reduce. The reason is that they want to reduce the amount of plastic in its waste incineration. This can be seen as a step in the direction of meeting Borås Energi och Miljö´s vision of a fossil fuel-free city.First a literature study was conducted and then an interview series with selected actors in society. The actors were selected since they are likely to be affected in one way or another when a third fraction will be introduced in Borås City. Three housing companies; three kitchen manufacturers and two energy contractors participated (including Borås Energi och Miljö). Finally, a survey was conducted in which 50 citizens in Borås City responded to questions about their waste management.I According to Borås Energi and Miljö's own pick-up analyzes between 2010-2015, there is a lot of fault sorting in Borås City, and to a large extent, only plastic packages are sorted as sorted. These packages are perceived by the public to be black-sorted, as they often consist of several different materials. Because of this, uncertainty arises about the sorting and then the packaging ends up in the combustible fraction. In the survey, 68% of respondents answered that they throw away the waste they are unsure of in the combustible fraction (residual waste bag). One conclusion is that information dissemination and motivation is something that must be reinforced in public consciousness to counter this type of fault sorting. This is important for Borås Energy and Environment to consider when introducing a third fraction in households.Something that was also found in this study is the importance of information to actors in society. Being involved in the planning stage can build a foundation for greater commitment while strengthening the relationship between the waste contractor and the actors. Good communication contributes to consensus and less misconceptions.At day-to-day intervals, there are shared opinions about where responsibility lies in providing a good source sorting system. However, something that can be established is the fact that all parties in society should be involved in strengthening sense of cohesion and responsibility for waste management in order to create better conditions.