Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida det var inkomsten eller om det var preferenser oberoende av inkomsten som var främsta orsaken till hur hushåll spenderade pengar på bostad och hygien. Det kommer göras genom ett urval på 100 hushåll från Socialstyrelsens Levnadskostnadsundersökningar från 1913-1914. Det resultat som framkom var att den främsta orsaken var inkomsten och inte preferenser obundna till inkomsten.

<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka konfliktkällor deltagarna i studien upplevde var de vanligaste i deras förhållanden. Metoderna i denna studie är både kvantitativa och kvalitativa. Tidigare forskning och en intervju med en familjarådgivare ligger till grund för föreliggande studie. Utifrån detta valdes fyra konfliktteman ut. Enkäten som användes i studien konstruerades utifrån de fyra konfliktområdena. 216 individer deltog i studien, varav 109 stycken var män och 107 stycken var kvinnor. Vid tiden för studien befanns sig alla deltagrna i ett heterosexuellt förhållande som hade varat under minst sex månader. Studiens resultat visar att de vanligaste konflikterna i deltagarnas förhållanden handlar om: hushållssysslor, matlagning, tid spenderad med partnern och egen tid utan partnern.</p>

De reformer av föräldrapenningen som genomförts sedan mitten på 1990-talet innebär att pappor fått utökad rätt att ta ut föräldraledighet. Även om fäder under en tioårsperiod ökat sitt uttag av föräldraledighet uppgår den idag endast till 22,3 procent i genomsnitt i Sverige. Att de trots de möjligheter som finns idag att ta ut minst lika mycket föräldraledighet som kvinnor samt att det kan innebära chanser att komma nära sina barn och få del av deras uppväxt, inte utnyttjar sin rätt i större omfattning, kan framstå som något av en paradox i ett samhälle där jämställdhet är ett mål inom flera politikområden. Att uppmärksamma detta fenomen ser vi som mycket aktuellt och viktigt för att kunna föra jämställdhetspolitiken vidare. För att undersöka detta fenomen har vi haft en ansats med kvalitativa intervjuer. Vår målsättning har varit att undersöka fenomenet utifrån tre olika perspektiv; genus, hushållsekonomi samt sociala normer . Genom att intervjua åtta fäder utifrån dessa tre aspekter har vi fått en ökad förståelse för hur det kommer sig att män inte utnyttjar sin rätt till föräldraledighet i större omfattning. Vi har efter noga genomfört arbete kommit fram till att det inom vår undersökningsgrupp är vanligt att ekonomiska överväganden styr hur föräldraledigheten delas upp mellan parterna. Det är dock bara en av orsakerna till varför statistiken ser ut som den gör. Även om vi kunnat notera att den officiella jämställdhetspolitiken har haft ett genomslag hos många av våra intervjupersoner har traditionella genusmönster också en stark ställning. Det gäller inte enbart bland männen, av intervjuerna framgår att kvinnor i förhandlingen om uttaget av föräldrapenningen kan hävda att de ska ha merparten av föräldraledigheten.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka konfliktkällor deltagarna i studien upplevde var de vanligaste i deras förhållanden. Metoderna i denna studie är både kvantitativa och kvalitativa. Tidigare forskning och en intervju med en familjarådgivare ligger till grund för föreliggande studie. Utifrån detta valdes fyra konfliktteman ut. Enkäten som användes i studien konstruerades utifrån de fyra konfliktområdena. 216 individer deltog i studien, varav 109 stycken var män och 107 stycken var kvinnor. Vid tiden för studien befanns sig alla deltagrna i ett heterosexuellt förhållande som hade varat under minst sex månader. Studiens resultat visar att de vanligaste konflikterna i deltagarnas förhållanden handlar om: hushållssysslor, matlagning, tid spenderad med partnern och egen tid utan partnern.

This dissertation studies the economic partnership between husband and wife amongst the Swedish nobility during the fifteenth century. Medieval marriages have been seen as an institution that first and foremost was economically and socially beneficial to men. The dissertation aims to broaden this view by emphasizing the marriages’ importance to women’s economic agency within the prevailing patriarchal structure of medieval society.Through arranged marriages noble families formed political and social networks in order to uphold and secure their positions. In scholarly literature the role of women is often reduced to being a link between men, the father and the husband, enabling property transfers between lineages. This dissertation describes how spouses circumvented the regulations of inheritance to benefit each other and their conjugal family. Furthermore, it discusses how these strategies were economically advantageous for married women whilst sustaining the patriarchal structure. The legal status of women changed when they became widows, and it has often been pointed out that widows had opportunities and agency that neither unmarried nor married women had. The autonomy that women gained when they married was conditional on the guardianship of her husband. The widow had no guardian, thus being her own mistress. However, based on the high rate of remarriage amongst noble widows this dissertation argues that widow’s legal freedom to handle economic and juridical matters was considerably constrained within the existing gender system. Furthermore, it argues that remarried women’s freedom of action was larger than that of widows. Hence, marriage offered the possibility of forming an economic partnership with a man that represented their conjugal estate in economic transactions.

This study examines Swedish households' decisions when choosing between adjustable-rate and fixed-rate mortgages based on different factors relating to interest rate levels and rate expectations. The study utilizes multiple regression analysis and data from various sources to examine the relationship. The results indicate that both the current difference between the average adjustable and fixed mortgage rate, the level of the fixed mortgage rate and the expected rate difference over one as well as a two-year period have a significant impact on households' decisions. However, inflation and the policy rate, in relation to their average levels have minimal influence on households' choices. These findings suggest that households primarily prioritize the current difference in rates, the level of the fixed-rate mortgage rate and the expected difference over a one as well as a two-year period, rather than considering broader macroeconomic factors. Understanding these dynamics is crucial for managing households' interest rate sensitivity and promoting economic stability.

Bostadspriserna har stigit markant under de senaste åren och till följd av detta har hushållen varit tvungna att ta på sig stora skulder. Svenska hushåll tar därför ständigt större lån och fler bostadslåntagare uppvisar högre skuldkvot och belåningsgrad än tidigare. Stigande inflation och ökade räntor resulterar i minskade ekonomiska marginaler för låntagare samt sociala konsekvenser. Hushållen har även blivit mer känsliga för risker, såsom förändringar i räntenivåer. Denna studie har till syfte att undersöka hur hög belåningen i samhället är idag och vilka konsekvenser som kan ses på kort och lång sikt. Privata bostadslån i Sverige studeras med fokus kring problematiken med hög skuldsättning. Detta görs genom banktjänstemäns syn på hushållens skuldkvot med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien innefattar nio intervjuer med åtta svenska banker och en bankförening. Studiens resultat är relevant för svenska beslutsfattare, banker och hushåll, eftersom det ger insikt i vad som ökar riskexponeringen för de som tar bostadslån. Resultaten visar att Sverige ligger på rekordhöga nivåer vad gäller skuldsättning och att detta resulterar i flera konsekvenser. Hög skuldkvot leder till hög räntekänslighet och sårbarhet vilket kan strama åt hushållens ekonomi vid förändringar i penningpolitiken. Detta leder i sin tur till minskat konsumtionsutrymme, försämrad återbetalningsförmåga, minskad ekonomisk tillväxt, finansiell instabilitet, fler konkurser och högre arbetslöshet. / Housing prices have risen significantly in recent years and as a result, households have had to take on large debts. Swedish households are therefore constantly taking out larger loans, and more mortgage borrowers show a higher debt-to-income ratio and loan-to-value ratio than before. Rising inflation and increased interest rates result in reduced financial margins for borrowers and social consequences. Households have also become more sensitive to risks, such as changes in interest rates. The purpose of this study is to investigate how high the level of debt in society is today and what consequences can be foreseen in the short and long term. Private housing loans in Sweden are studied with focus on problems related to high indebtedness. This is done through the perspective of bank employees on households' debt-to-income ratio, using semi-structured interviews. The study includes nine interviews with eight Swedish banks and one banking association. The results of this study are relevant for Swedish decision-makers, banks, and households, as they provide insight into what increases risk exposure for those taking out home loans. The results show that Sweden is at record high levels in terms of indebtedness, and this implies several consequences. A high debt-to-income ratio leads to high interest rate sensitivity and vulnerability, which can tighten the finances of households in case of changes in monetary policy. This, in turn, leads to a reduced space for consumption, worsened repayment ability, reduced economic growth, financial instability, more bankruptcies, and higher unemployment.

This bachelor thesis aims to study the relationship between higher capital costs and the households' ability to repay their loans as well as how this affects the housing market. The work studies three areas in three different municipalities in the Stockholm region. The limitations for this report were that it primarily focused on areas that have relatively new housing developments where the interest rate was the sole alternating variable. Today, the interest rates for housing loans are very low which has resulted in that Swedish people has record breaking high leverages. Recently, a new amortization requirement was adopted. This will affect all households when they take new loans with an LTV of 50 percent. House prices in Sweden are at a historically high level, especially in the Stockholm region. Households’ expectations play a large impact on prices, and some experts believe that the market today is overvalued and that we are in a housing bubble, which, if it bursts, can bring negative impact on the housing market. Consequently, migration and housing demands has not previously been seen at these levels in Stockholm. In this paper, we intend to examine how rising interest rates will affect households with different leverage ratios in three different municipalities in the Stockholm county region. Utilizing data from sources such as InsightOne and Konsumentverket among others a spreadsheet was created comparing four different typical households that reflect the most common household composition within the selected municipalities. The disposable income, after all expenses for accommodation and necessities accounted for, will be examined. We will also analyze how these households would cope in a scenario where changing fundamentals give households higher housing costs and further how the selected municipalities, all of which have a relatively high rate of construction, would be affected by a sudden drop in prices on the market. A spreadsheet with data from Statistics Sweden was also set up to investigate the percentage of all households in Stockholm that have the same capital costs as a custom range of the selected mosaichouseholds’. Our results show that not all households could cope with increased housing costs such as higher interest rates among other factors. According to the calculated budget estimate for each typical household, it was concluded that some households would be unable to cover their monthly necessities. In a scenario where this would become reality, the households with a high leverage and a high interest rate would have a much smaller amount of money to live on each month. This would lead to a reduction in consumption and a decrease in demand for housing, which would result in a less secure position in the housing market and force households to reassess its choice of timing for this type of investment. Ultimately this could lead to vacancies in the municipalities we investigated that are located quite a bit outside the city center. Based on our results, we consider the hypothesis proven; due to half of the mosaic households in the study reflecting a deficit in their budget when the leverage and interest rates peaked at high levels. Based on the income statistics from SCB, we could also deduce that 49.8 percent of all households in the Stockholm region displayed a lower annual income than the investigated mosaic households. Consequently, these households would demonstrate a greater deficit in their budget if their housing costs rose. / Kandidatarbetet syftar till att studera hur högre kapitalkostnader påverkar hushållens betalningsförmåga och vilka effekter det kan få på bostadsmarknaden. I arbetet undersöks tre områden i tre olika kommuner i stockholmsregionen. I rapporten finns begränsningen att räntorna är den enda variabeln som ändras och att det i de områden som undersöks finns relativt nyproducerade bostäder. I dagsläget är räntenivåerna väldigt låga för bostadslån och det har medfört att svenskarna aldrig någonsin har varit så högt belånade. Nyligen har även ett nytt amorteringskrav antagits, vilket kommer att påverka alla hushåll som tar nya lån med en belåningsgrad över 50 procent. Bostadspriserna ligger idag på en historiskt hög nivå och speciellt hög är prisutvecklingen i Stockholmsregionen. Hushållens förväntningar har en stor inverkan på priserna och vissa experter menar att marknaden idag är övervärderad och att vi befinner oss i en bostadsbubbla som, om den spricker, kan innebära stora negativa konsekvenser för bostadsmarknaden. Samtidigt har inflyttningen och efterfrågan på bostäder aldrig varit så hög som nu inom Stockholms län. I denna uppsats avser vi att undersöka hur en stigande ränta kan påverka hushåll med olika belåningsgrader i tre olika kommuner inom Stockholms län. Med hjälp av data från bland annat InsightOne och Konsumentverket har en kalkyl för fyra olika typhushåll ställts upp som speglar den vanligaste hushållssammansättningen i de valda områdena. Här kommer sedan den disponibla inkomsten efter att alla utgifter för boende och nödvändigheter är betalade att undersökas. Vi kommer därefter att analysera hur dessa hushåll skulle klara sig i ett scenario där förändrade fundamentala faktorer ger hushållen högre boendekostnader och vidare hur de valda kommunerna, som alla har en relativt hög nybyggnadstakt, skulle komma att påverkas av ett plötsligt prisfall på marknaden. Dessutom har en kalkyl med data från SCB satts upp för att undersöka hur många procent av alla hushåll i Stockholms län som har samma årsinkomst som ett anpassat intervall av de valda mosaichushållen. Våra resultat visar att inte alla hushåll skulle klara av ökade boendekostnader, exempelvis som en följd av högre räntor. De skulle alltså gått med underskott varje månad enligt den budget vi ställt upp för varje mosaichushåll och som redovisar de viktigaste utgifterna ett hushåll med denna sammansättning har. I ett scenario där detta blir verklighet skulle alltså hushåll med en hög belåningsgrad och höga räntor få en betydligt mindre summa pengar att leva på varje månad efter att alla nödvändiga kostnader är betalde, vilket skulle leda till en minskad konsumtion och minskad efterfrågan på bostäder. Detta skulle i sin tur leda till ett osäkrare läge på bostadsmarknaden, vilket skulle få ytterligare hushåll att omvärdera sitt val av tidpunkt för denna typ av investering. I slutändan skulle detta kunna komma att leda till vakanser i de kommuner vi valt att undersöka och som ligger någon eller några mil utanför innerstaden med dess ständigt höga efterfrågan på bostäder. Utifrån våra resultat kan den uppställda hypotesen styrkas. Detta då hälften av de mosaichushåll vi utgick ifrån i undersökningen visade ett underskott i sin budget då ränta och belåningsgrad låg på en hög, om än inte orimlig, nivå. Utifrån inkomststatistiken från SCB kunde vi även utläsa att hela 49.8 procent av alla hushåll inom Stockholms län har en lägre årsinkomst än de undersökta mosaichushållen, vilket innebär att dessa hushåll skulle visa ett större underskott i sin budget om deras boendekostnader ökade.