Spelling suggestions: "subject:"korstryck"" "subject:"korstrycket""
1 |
”Det är både uppåt, nedåt, framåt och åt sidan” : En intervjustudie om mellanchefers komplexa förutsättningar i organisationenKlasson, William, Thulin, Christoffer January 2019 (has links)
Att bli ledd och hantera krav uppifrån och att samtidigt vara ansvarstagande och leda underställda är den svårighet som mellanchefer handskas med i sitt vardagliga arbete. Rollen som mellanchef befinner sig i ett mittenled som belastas av påtryckningar uppifrån, nerifrån, inifrån och utifrån organisationen. Syftet med studien var att undersöka mellanchefers arbetssituation med fokus på de krav som de ställs inför och vilka resurser de har till sitt förfogande för att hantera dessa. För att besvara syftet antog studien en kvalitativ ansats varvid semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju mellanchefer belägna inom privat sektor på den svenska arbetsmarknaden. Mellancheferna som intervjuades besitter en uppdelad arbetsroll varvid de dels arbetar som gruppchef men även i uppdrag som konsult. I resultatet lyfts organisatoriska krav och speciella krav för mellanchefer som är konsulter som de mest utmärkande kraven för mellancheferna. Tröga organisationer vad gäller både långa beslutsvägar samt krav på dokumentation och uppföljning begränsar tiden som kan läggas på att utveckla organisationen. Rollen som mellanchef kräver även att man utvecklar en fungerande balans mellan att arbeta i uppdrag och i chefsskapet, vilket för somliga upplevs problematiskt. Resultatet visar att vid perioder av högre arbetsbelastning ges utrymme för att själv kunna prioritera vad som bör fokuseras på, vilket var den enskilt mest betydande resursen för att kunna handskas med kraven som uppdelningen medför. I resultatet lyfts även organisatoriskt stöd som en betydande resurs för att mellanchefer ska kunna hantera sina arbetsuppgifter. Här ryms grundläggande supportfunktioner såsom HR och IT, stöd och återkoppling från högre chefer samt att kunna rådfråga kollegorna om både småsaker eller komplicerade arbetsuppgifter. Resultatet visade på att mellancheferna stundtals känner sig klämda av organisationens oförenliga intressen från strategisk ledning och operativ verksamhet. Förståelse för rollen och dess förutsättningar, dels hos högre chefer men även hos medarbetare, tenderar att motverka det korstryck som mittenpostionen riskerar att belastas av.
|
2 |
Föräldraledighet : – och korstrycket männen ställs inför / :Andréasson, Sara, Gustafsson, Julia January 2010 (has links)
De reformer av föräldrapenningen som genomförts sedan mitten på 1990-talet innebär att pappor fått utökad rätt att ta ut föräldraledighet. Även om fäder under en tioårsperiod ökat sitt uttag av föräldraledighet uppgår den idag endast till 22,3 procent i genomsnitt i Sverige. Att de trots de möjligheter som finns idag att ta ut minst lika mycket föräldraledighet som kvinnor samt att det kan innebära chanser att komma nära sina barn och få del av deras uppväxt, inte utnyttjar sin rätt i större omfattning, kan framstå som något av en paradox i ett samhälle där jämställdhet är ett mål inom flera politikområden. Att uppmärksamma detta fenomen ser vi som mycket aktuellt och viktigt för att kunna föra jämställdhetspolitiken vidare. För att undersöka detta fenomen har vi haft en ansats med kvalitativa intervjuer. Vår målsättning har varit att undersöka fenomenet utifrån tre olika perspektiv; genus, hushållsekonomi samt sociala normer . Genom att intervjua åtta fäder utifrån dessa tre aspekter har vi fått en ökad förståelse för hur det kommer sig att män inte utnyttjar sin rätt till föräldraledighet i större omfattning. Vi har efter noga genomfört arbete kommit fram till att det inom vår undersökningsgrupp är vanligt att ekonomiska överväganden styr hur föräldraledigheten delas upp mellan parterna. Det är dock bara en av orsakerna till varför statistiken ser ut som den gör. Även om vi kunnat notera att den officiella jämställdhetspolitiken har haft ett genomslag hos många av våra intervjupersoner har traditionella genusmönster också en stark ställning. Det gäller inte enbart bland männen, av intervjuerna framgår att kvinnor i förhandlingen om uttaget av föräldrapenningen kan hävda att de ska ha merparten av föräldraledigheten.
|
3 |
Rektor som demokratibedömare : Rektorers strategiska beslutsfattande och förhållningsättangående politiska partier i skolanHellström, Albin January 2018 (has links)
The purpose of this paper is to investigate and describe how principals in Swedish schools handle the issue concerning the participation of political parties. I want to find out a) What factors are the most important accordning to principals when deciding if political parties and/or political youth associations should be allowed in to schools or not? What are their positions on the issue? b) What does the process look like when schools decide to invite political parties and/or political youth associations? Who is responsible for inviting the politicians? c) How do principals view the new addition to the school law? How will it affect their work situation in the future?The study is qualitative and based on semi-structured interviews with seven principals from different schools in and around central Sweden. The main theoretical starting points are Herbert A. Simons theory of human decision making and organisational theory in the form of Michel Lipskys theory of the street-level bureaucrat. I´m also using an operationalized version of three categories highlighted by Sture Långström and Arja Virta to describe how pricipals approach the subject; the avoiders, the diggers and the tactics.My conclusions are that principals have a positive or neutral attitude to political parties participating in schools. They percieve it as a possible tool to help shape the students into being active democratic citizens. Altough the principals are still keen on remaing in control of the day-to- day operations in the schools. Visits have to be informative for the students and a part of the regular education. Schools therefore invite more often for debates then allow political parties to set up tables in the corridors. Not all schools invite on a regular basis, some not at all. If schools invite it´s mostly in or around election time. Much of this can be attributed to the teachers. Principals tend to view teachers of social studies as having a special responsibility to take initiative. Teachers mostly plan invitations around election time. Therefore chances decrease that political parties also will be invited between elections.
|
4 |
Svensk offentlig diplomati i förändring : En fallstudie om Svenska institutetÅström, Angie January 2012 (has links)
The Swedish Institute is a public agency promoting Swedish interest, national image and confidence around the world. This work attempts to investigate how communication and a process over time influences and effects public diplomacy. The analytic discussion is based on a single case study research of this Institute representing ideas in the international science field of public diplomacy. The theoretical ideas of public diplomacy are placed in a theoretical perspective of social constructivism. The method is qualitative, with excerpts taken from interviews, literature, newspapers, articles, state public reports and social media. The work adopts a discourse analytic approach, aiming to uncover the structure of public diplomacy by using three analytic tools: soft power, nation branding and cultural diplomacy. The presented analysis and examples suggest a close collaboration between researchers and practitioners can lead to a coherent theory of public diplomacy. The result identifies promising directions as well as weakness and gaps in existing knowledge. The work promotes an analytic tool “korstryck” for theorize and conceptualize the discussion of public diplomacy. A strategy of today requires three fundamental components: power, diplomacy and communication. The challenge in public diplomacy is the balance between public opinion, public foreign policy and global networks of communication. The paper aims to open doors for further scientific works are needed in the searching for a theory of public diplomacy.
|
5 |
En lektion i gemenskap : Ordning och (o)reda bland lärare i Malmö och Marseille / A Lesson in Community : Order and Disorder among Teachers in Malmö and MarseilleHentati, Jannete January 2017 (has links)
Denna etnografiska studie tar sin utgångspunkt i ett jämförande fältarbete bland lärare på högstadieskolor i två sydligt situerade storstäder i Europa: Malmö i Sverige och Marseille i Frankrike. Studiens fokus ligger på hur lärare begripliggör och brottas med sitt uppdrag att forma och fostra ”goda” medborgare för en nationell gemenskap och sammanhållning. Genom att utforska lärarnas egna strävanden och stretanden i denna fråga belyses de idéer och praktiker som driver detta arbete framåt. Samtidigt synliggörs de vardagliga spänningar som emellanåt komplicerar lärarnas arbete. En central iakttagelse i denna studie är att lärare i både Sverige och Frankrike stundtals finner sig inneslutna i ett slags korstryck. Inpressade i detta kastas de mellan att å ena sidan eftersträva vissa på förhand fastslagna visioner och mål om gemensamt liv, å andra sidan kontinuerligt konfronteras med en oregelbunden och inte alla gånger följsam verklighet. Avhandlingen visar hur lärare handskas med detta korstryck; hur de i händelse av hinder och motstånd i sitt arbete försöker bringa ordning i vad de uppfattar och upplever som ett tillstånd av stor oreda i förhållande till sitt medborgardanande uppdrag. Sammantaget bidrar avhandlingen till ökad kunskap om lärares både levda yrkeserfarenheter och situerade praktiker i vardagen, liksom till en problematiserande diskussion om den roll och betydelse som lärare förväntar sig spela för det gemensamma livet i Sverige och Frankrike i stort. / This ethnographic study is based on comparative fieldwork among teachers at secondary schools in two southern situated cities in Europe: Malmö in Sweden and Marseille in France. The focus of the study is on how teachers make sense of and grapple with their mission to build and foster “good” citizens, which is intended to promote national community and unity. Exploring how the teachers strive and struggle to fulfil this mission provides a better insight into the ideas and practices that permeate their work. At the same time, the everyday tensions that occasionally complicate this task are highlighted. A crucial observation in this study is that teachers in both Sweden and France often find themselves confined to a kind of cross-pressure. Enclosed within it, teachers are torn between, on the one hand, endeavouring to reach certain visions and goals regarding how to instil a sense of national community in their pupils and, on the other, being confronted with an irregular and often far from pliable reality. This study shows how teachers are dealing with this cross-pressure, how – in case of hurdles and friction in their work – they try to maintain order in what they perceive and experience as being a state of great disorder in relation to their educational mission. The thesis contributes to increased knowledge of teachers’ lived professional experiences and situated practices in their day-to-day work. It also brings to light a problematising discussion about the role and importance that teachers expect themselves to play in relation to an overall idea of national community and unity in Sweden and France respectively.
|
6 |
"Man fick faktiskt kämpa" : En kvalitativ studie om hur det var att komma som ensamkommande barn och integreras i SverigeKeza, Amiella, Ablatova, Diana January 2017 (has links)
Syftet med denna uppsats har varit att beskriva och analysera hur unga vuxna i efterhand minns hur det var att komma som ensamkommande barn och integreras i Sverige. I denna studie har en kvalitativ metod använts, och fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med unga vuxna med erfarenheter av att komma till Sverige som ensamkommande barn. Studiens teoretiska referensram består av Giddens (2014) idealmodeller för etnisk integration, Lidskogs (2009) resonemang kring social sammanhållning och kulturellt korstryck och Al Baldawis (2014) teori om migration och anpassning. Tidigare forskning består av studie om begreppet integration, hur integration kan se ut för ensamkommande barn samt hur socialtjänsten arbetar med ensamkommande barn. Tidigare forskning i denna uppsats har använts i kombination med uppsatsens teoretiska referensram i analysdelen. Uppsatsens huvudresultat visade bland annat att unga vuxna upplevde att mycket ansvar låg i deras händer gällande sin integration i Sverige. Resultatet visade även att det var en utmaning för de unga vuxna att möta den nya kulturen och det nya samhällssystemet. Denna utmaningen klarade vissa unga vuxna på egen hand medan andra fick hjälp av vuxna personer eller nya kompisar. Vidare framkom det att unga vuxna upplevde att språk och umgänge var viktiga komponenter som ingick i integrationsprocessen. / The purpose of this study has been to describe and analyze how young adults remember in retrospect, what it was like to come as unaccompanied minors and integrate in Sweden. In this study, we use the qualitative research method with the help of five semi structured interviews that were conducted with young adults that hold the experience of coming to Sweden as unaccompanied children. The theoretical framework of this study lies in Giddens (2014) ideal models for ethnic integration, Lidskog’s reasoning about social cohesion and cultural pressures and Al Badawi’s (2014) theory of migration and adaption. Earlier research in this study has been of use in combination with the essays theoretical framework in the analysis. The main result in the essay has indicated (amongst other things) that young adults experience having much responsibility concerning their integration in Sweden. Results also showed that it was challenging for the young adults to encounter the new culture and the new social system. This challenge was successfully handled by some young adults single-handedly while the others got help from adults and new friends. Furthermore, it was found that young adults experienced that language and social intercourse were important components which was part of the integration process.
|
7 |
Rektors styrning och ledning; frirum och korstryck : - Att organisera för samarbetet mellan fritidshem och grundskolaMokvist Koutakis, Carina January 2020 (has links)
Syftet är att bidra med kunskap om rektors styrning och ledning när hen organiserar samarbetet mellan fritidshemmet och grundskolan. Frågor som ställs fokuserar hur frirum nyttjas och hur korstryck hanteras. Tidigare studier visar att rektors styrning och ledning, liksom undervisningens kvalitet, behöver utvecklas. Samarbete mellan fritidshemmets och grundskolans personal sker i låg grad och kopplingen mellan lärtillfällen är svag. Denna kvalitativa studie använde Frirumsteorin som teoretisk utgångspunkt och analysverktyg. Teorin utgår från konflikten mellan formella och informella styrnings- och ledningsmekanismer. Empiriskt material inhämtades via observationer och frågeformulär. Analysen gjordes utifrån kriterierna för kontinuumet uniprofessionell – multiprofessionell inom den professionella sfären samt kontinuumet differentierad – integrerad inom den byråkratiska/administrativa sfären. Resultatet visar att frirummet begränsades av yttre händelser och ett beroende av externt stöd. Ett ökat korstryck uppstod. Kulturen i skolornas ledningsgrupper beskrivs som integrerad och mestadels multiprofessionell. Avseende Coronapandemins påverkan syns inslag av uniprofessionalism. En slutsats är att en helhetssyn är mer framgångsrik för att rektorer ska lyckas organisera för samarbete och kompletterande undervisning. Vid förändringar, torde en integrerad skolkultur präglad av multiprofessionalism vara mest gynnsam. Studien uppmärksammar styrnings- och ledningsperspektivet; rektors roll för måluppfyllelsen i fritidshemmet, samt prövar en kartläggningsmetod med tillhörande begreppsapparat, vilka är teoretiskt och vetenskapligt förankrade i Frirumsteorin. / The purpose of this thesis is to add knowledge about the headteacher´s governance and management when organizing the collaboration between Leisure-time Centre and compulsory school. Questions asked focused on how Scope for Action and conflicting pressure is met by headteachers. Previous studies show that the headteacher's governance and management, as well as the quality of teaching, need improvement. Collaboration between staff in Leisure-time Centre and the school takes place to a low degree and the connection between learning opportunities is weak. This qualitative study used the Scope for Action Theory as a theoretical starting point and analysis tool. The theory is based on the conflict between formal and informal mechanisms of governance and management. Data was gathered from observations and questionnaires. Analysis was made on basis of the criteria for the continuum uniprofessional - multiprofessional within the Professional Sphere and the continuum differentiated - integrated within the Bureaucratic/administrative sphere. The result shows that Scope for Action was limited by external events and an increase of dependence on external support. Conflicting pressure increased. The culture in the management groups is described as integrated and mostly multiprofessional. Regarding the influence of the Corona pandemic, elements of uniprofessionalism are shown. One conclusion is that a holistic approach is more successful for headteachers to succeed in organizing for collaboration and complementary teaching. In the face of change, an integrated culture characterized by multi-professionalism is likely to be most favorable. The study draws attention to the governance and management perspective; the headteacher's role for attainment of goals in Leisure-time Center as well as testing a mapping method with a conceptual framework, which is theoretically and scientifically anchored in the Scope for Action Theory.
|
8 |
En studie om lärares upplevelser och strategier runt hanteringen av sin planeringstid / A study on teachers' experiences and strategies around their planning timeKranning, Cayenne January 2021 (has links)
Syftet är att bidra med kunskap om lärarnas upplevelse av sin planeringstid och sin arbetssituation. Det innefattar de strategier som lärarna kommer använda sig av när rektorn styr planeringstiden och hur styrningen uppfattas. Studien ställer frågor som rör lärarnas hantering av frirum och korstryck. Tidigare forskning visar att planeringstid prioriteras bort vilket får konsekvenser för lärarna. Möjligheten att utnyttja frirummet mellan yttre och inre styrning bör utvecklas för att ge lärarna kontroll i sin profession. Rektor anger hur frirummet utnyttjas vilket inverkar på lärarnas hantering av planeringstiden. Denna kvalitativa studie använder frirumsteorin som teoretisk utgångspunkt och analysverktyg. Frirumsteorin utgår från förhållandet mellan inre och yttre styrning. Empiriskt material har hämtats från intervjuer med föreställningskarta. Analysen gjordes utifrån fyra nyckelord med tabellmetoden och från kriterierna styrning av och styrning i skolan. Resultatet visar att rektorns styrning ger lärarna arbetsvillkoren som höjer eller hindrar lärarens möjligheter att kunna utföra professionen. I frirummet ges lärarna möjlighet att arbeta i balans mellan styrningsformerna. När lärarna arbetar i läraryrket som profession och har daglig tid för samtal upplevs kontroll. En slutsats är att när rektorn tillåter lärarna att utnyttja frirummet och vara i sin profession upplevs inget korstryck. Lärarna upplever att de kontrollerar sin planeringstid. Studien uppmärksammar inre och yttre styrning, frirum och korstryck som vetenskapligt och teoretiskt förankrade i frirumsteorin. Lärarnas upplevelse av och strategier för sin planeringstid samt rektorns styrning analyseras utifrån dessa styrningsformer. / The purpose of this thesis is to add knowledge about the teachers' experience of their planning time and work situation. What strategies will teachers use when the principal controls the planning time and how the steering is perceived? The study investigates how teachers handle free space and cross pressure. Previous research reveals how planning time is deprioritized away, which leads to consequences for teachers. The teacher´s possibility to use the free space should be developed to provide control for the teachers. The principal sets the framework for how the free space can be used and decides how teachers manage their planning time. Free space theory is the theoretical starting point and analysis tool for this qualitative study. The theory of scope for action theory is based on the relationship between internal and external control. The empirical material was gathered from interviews with the performance map. The analysis was based on four keywords using the table method and from the forms of governance in schools. The results show that the principal's governance gives teachers working conditions that raise or hinder the teacher's ability to perform their profession. In the free space, teachers must be given the opportunity to work in a balance between the forms of governance. When teachers work in the teaching profession as profession and have daily time for conversations between teachers, they experience a sense of perceived control. One conclusion is that when the principal allows teachers to gain advantage of the free space and be in their profession, there is no cross pressure. Teachers feel in control of their planning time. The study draws attention to internal and external control that is scientifically and theoretically anchored in the scope for action theory. The teachers' experience and strategies for their planning time and the principal's governance were analyzed based on these forms of governance.
|
Page generated in 0.0282 seconds