Background: Pervious research indicates that communication between patient and nurse has shortcomings. For the nurse, difficulties in care giving may emerge when the nurse and patient cannot understand each other. Research also shows that patients’ participation in their care become more difficult by lack of communication. The care giving of patients who speak a different language is seen as a challenge by the nurse. Shortages in knowledge among nurses how to mediate communication to patients who do not speak Swedish. Aim: To illuminate Swedish nurses communicating with non-Swedish speaking patients at a Swedish ward. Method: Empirical study with qualitative approach, five individual interviews with nurses have been carried out and analysed according to a qualitative content analysis. Result: The nurses experienced immense difficulties in care giving of non-Swedish speaking patients when the communication did not function. Deficiencies were almost impossible to avoid when giving care, which created frustration and despair. Interpreter is an important tool, however the resources are limited which the nurses experienced as a problem. That relatives are available were seen as a reassurance for the patient and the nurse. More knowledge about different cultures is important to be able to give equal care to all. Conclusions: The nurses perceive shortcomings in communication with non-Swedish speaking patients.

Sverige utgör idag ett mångkulturellt samhälle, ambulanspersonalens möte med patienter som inte talar det svenska språket blir därmed allt vanligare. Forskning påvisar att det kan finnas en begränsning av att ge prehospital vård när patienten innehar ett annat språk än vårdpersonalen. Det är av stor vikt att ett prehospitalt omhändertagande sker på lika villkor och att patienten får samma vård oavsett språk. Syftet med denna studie var att belysa ambulanspersonalens upplevelser av att vårda patienter som inte talar svenska. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med åtta deltagare av olika yrkeskategorier inom ambulanssjukvård där insamlad data bearbetades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet påvisar att en väl fungerande kommunikation kan vara avgörande för att inhämta den information som krävs för att prehospital vård skall kunna ges. Dock finns det andra alternativ på hur information kan inhämtas än via det verbala språket. Att ta hjälp av både patientens men också sitt egna kroppsspråk, vitala mätvärden samt vikten av att kunna anpassa sig efter rådande omständigheter anses vara främjande. Upplevelser som oro, stress, och frustration men likväl upplevelser  av positiv karaktär såsom tillfredställelse och lättnad uppkom vid vårdmötet av patienten som inte talar svenska. Att använda närstående i vårdmötet ses som en tillgång men kan också utgöra ett hinder i vårdandet i samband med tolksammanhang. Slutsatsen är att den prehospitala vården kan utföras trots språkbarriärer då ambulanspersonalen får använda sig utav de resurser som finns tillgängliga som exempelvis användningen av deras kroppsspråk och tolkar för att på bästa sätt kunna möjliggöra en väl fungerande kommunikation. Språkförbistringar kan dock i vissa vårdmöten utgöra ett bekymmer som med hjälp av enkel teknik skulle kunna leda till en mer patientsäker vård.

Bakgrund: I takt med den ökande invandringen till Sverige möter distriktssköterskor allt oftare icke-svensktalande patienter, som söker hjälp i triaget på vårdcentraler. För att kunna gör en medicinsk bedömning och avgöra vårdnivå behöver det finnas en fungerande kommunikation mellan distriktssköterskan och patienten. Distriktssköterskan behöver dessutom kunna förmedla information bland annat i form av egenvårdsråd till dessa patienter. Syfte: Att undersöka distriktssköterskors upplevelser av kommunikationssvårigheter med icke-svensktalande patienter vid triage på vårdcentral. Metod: Studien är en intervjustudie baserad på tolv intervjuer. Dataanalysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman . Resultat: I resultatet framkom två kategorier: En utmanande kommunikation och Att kunna kommunicera på andra sätt. Distriktssköterskor berättade att de upplevde osäkerhet och oro för att missa en allvarlig åkomma på grund av språksvårigheter. De uttryckte även att bristen på tid utgjorde ett hinder i kommunikationen. Dessutom uppgavs ett antal olika kulturella faktorer som försvårade kommunikationen med icke-svensktalande. Distriktssköterskorna använde sig av uppfinningsrikedom och fantasi för att kunna kommunicera. De tog även hjälp av anhöriga som tolkade eller professionella tolkar.  Konklusion: Att kommunicera med icke-svensktalande vid triage är en utmaning för distriktssköterskor och kräver att distriktssköterskorna kan kommunicera på andra sätt. Ökade resurser i form av tid och lättare tillgång till tolk hade kunnat underlätta för distriktssköterskor som möter dessa patienter. Utbildning i transkulturell, kulturanpassad omvårdnad på grund- och specialistutbildningar inom omvårdnad skulle kunna öka förståelsen och kunskapen och därigenom leda till bättre förutsättningar för kommunikation.

Allt fler personer i det svenska samhället kommer från en annan kultur än den svenska. Anledningarna till att personen kommer till Sverige kan bero på ett eget val eller att omständigheter i hemlandet tvingar personen att fly. Oavsett orsak möter distriktssköterskan dessa personer i sitt yrkesutövande. Fungerande kommunikation är en förutsättning för såväl god vård som för delaktighet. Syftet med denna studie är att beskriva icke svensktalande personers känsla av delaktighet i vårdmötet med och utan tolk. Studien är en kvalitativ intervjustudie.  Det erhållna datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att patientens delaktighet i vårdmötet är större med tolk än utan. Studien visar också att bemötandet från distriktssköterskans sida är viktigt för känslan av delaktighet. Detta bemötande handlar mer om den känsla distriktssköterskan förmedlar än om det som faktiskt sägs och görs. Resultatet visar även att patienternas tilltro till tolkarna vacklar. Delaktighet, kommunikation och bemötande diskuteras i relation till hållbar utveckling. Författarna menar att det är viktigt att använda tolk i vårdmöten framför allt vid det första besöket i hemsjukvården samt att distriktssköterskan bör vara medveten om hur mycket bemötandet betyder för den icke svensktalande patientens känsla av delaktighet. Författarna diskuterar också etiska aspekter i intervjusituationen med den icke svensktalande informanten.

<p> </p><p>This bachelor’s thesis purpose is to examine how library staff experiences the meeting with non-Swedish speaking users of public libraries, and how they solve different situations. Today there is not much research on this subject but we find these questions important to study because we think it is good to be aware of the situations that can arise and discuss how to solve any problems. To have a basis for this qualitative study we conducted group interviews with library staff, where they are asked about their experiences with non-Swedish speaking users. In the analysis the results of the interviews are compared to previous research and related to communication theory, which is the theoretical framework for this study. In order to clarify how the barriers for communication affect the meeting a barrier model is applied.</p><p>After the analysis a discussion follows, where the term “non-Swedish speaking” is reasoned about, as well as the question whether it is possible to deal with all user groups equally. Finally the conclusions are presented. Our findings are among others that meeting with non-Swedish speaking users where the library staff has difficulties with understanding their intentions occur every day. Many of the informants believe that language can create barriers, which can lead to a meeting of poor quality. Body language is considered a great asset in communication when the verbal language is not enough. Additional solutions may be to cooperate with colleagues or other users in the library, but it is also important to be imaginative and flexible to make the communication work and to make the experience of the meeting as good as possible.</p><p> </p>

Sverige är ett land med människor från många olika kulturer och många har ett annat modersmål än svenska. När dessa människor blir sjuka ställer det särskilda krav på sjukvården. I det preoperativa samtalet ska anestesisjuksköterskan ge patienten möjlighet att berätta sin historia och samtidigt samla in data för att kunna planera och utföra säker vård. Språkbarriärer försvårar det preoperativa samtalet. Syftet med denna studie är att beskriva hur anestesisjuksköterskor erfar det preoperativa samtalet med den icke svensktalande patienten. Metoden som använts var kvalitativ intervjustudie med innehållsanalys. Åtta anestesisjuksköterskor intervjuades. I resultatet framkom det övergripande temat; För patientens skull tar anestesisjuksköterskan kontroll. Anestesisjuksköterskorna upplevde att det var en utmaning att ge trygghet och få patienten delaktig. Det var viktigt att komma väl förberedd till det preoperativa samtalet och det var viktigt att patienten var väl förberedd redan innan det preoperativa samtalet. För anestesisjuksköterskorna var det viktigt att vara medveten om de risker som kunde finnas då språket blev ett hinder för informationsutbyte. Det var viktigt att kunna anpassa sig till den situationen och det kunde de göra genom att använda tolk och kroppsspråk. Anestesisjuksköterskorna lade stort ansvar på sig själva att lösa situationen och mindre ansvar på verksamheten. Verksamheten har dock ett ansvar för att skapa förutsättningar för ett välfungerande preoperativt samtal. Det preoperativa samtalet bör ske en god tid innan operationen, med professionell tolk på plats. Då kan patienten bli väl förberedd. Genom införande av den perioperativa vårdprocessen, goda rutiner och den individuella skickligheten hos anestesisjuksköterskan kan säker vård ges. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

This bachelor’s thesis purpose is to examine how library staff experiences the meeting with non-Swedish speaking users of public libraries, and how they solve different situations. Today there is not much research on this subject but we find these questions important to study because we think it is good to be aware of the situations that can arise and discuss how to solve any problems. To have a basis for this qualitative study we conducted group interviews with library staff, where they are asked about their experiences with non-Swedish speaking users. In the analysis the results of the interviews are compared to previous research and related to communication theory, which is the theoretical framework for this study. In order to clarify how the barriers for communication affect the meeting a barrier model is applied. After the analysis a discussion follows, where the term “non-Swedish speaking” is reasoned about, as well as the question whether it is possible to deal with all user groups equally. Finally the conclusions are presented. Our findings are among others that meeting with non-Swedish speaking users where the library staff has difficulties with understanding their intentions occur every day. Many of the informants believe that language can create barriers, which can lead to a meeting of poor quality. Body language is considered a great asset in communication when the verbal language is not enough. Additional solutions may be to cooperate with colleagues or other users in the library, but it is also important to be imaginative and flexible to make the communication work and to make the experience of the meeting as good as possible.

Bakgrund: Kulturell mångfald innebär ett samhälle bestående av människor med olika nationaliteter eller etnisk bakgrund och med synliga och tydliga skillnader vad gäller värderingar, tro och beteende. Den ökade migrationen i Sverige har skapat nya utmaningar för sjukvården och dess personal och i takt med ökad migration har gruppen icke-svensktalande patienter i hemsjukvården ökat. Kommunikationsbrister kan försvåra sjuksköterskans arbete och kan minska patientens förutsättningar till delaktighet i sin vårdprocess. Eftersom icke-svensktalande patienter är beroende av tolk i varje vårdmöte kan  det påverka utgången i vårdandet. Syftet: Syftet var att beskriva allmänsjuksköterskans upplevelse av att vårda icke-svensktalande patienter i hemsjukvården. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med åtta allmänsjuksköterskor genomfördes. Materialet analyserades med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2017). Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier. Tolkningens betydelse i vårdandet,  Betydelsen av kulturella skillnader och Kommunikationens betydelse i vårdandet. Ett möte med patienter som har ett annat språk innebär också ett möte med en annan kultur. Tolken har stor betydelse i kommunikationen för att kunna förstå varandra och säkerställa god vård, men att kommunicera via tolk försvårar för sjuksköterskorna att kunna skapa en vårdrelation. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde frånvaron av ett gemensamt språk svår att hantera. De kulturella skillnaderna var dock en större utmaning och det uppstod osäkerhet kring hur patienterna ville ha sin vård.