<p>Projektiv identifikation är enligt den psykoanalytiska teorin grundläggande vid mellanmänskliga relationer. Samtidigt som begreppets betydelse och användningsområde är omdiskuterade finns förvånansvärt få empiriska forskningsresultat. Denna teoretiska, explorativa och kvalitativa studie utgår ifrån Ingmar Bergmans manus Scener ur ett äktenskap för att utforska begreppets användbarhet på en parrelation. Texten analyseras med tematisk analys och diskuteras utifrån hur projektiv identifikation kan förstås genom karaktärerna Johans och Mariannes relation. I texten illustreras en process som mynnar ut i ett återtagande av projektioner via tre olika tillstånd av inre relaterande: rigitt, rollbytande och rörligt. Dessa faser liknar ett kluvet, pre-ambivalent och ambivalent relaterande. Parenheten bildar ett projektivt system som kan utgöra ett grundläggande fokus i en parterapi. Mer empirisk forskning kring ämnet vore önskvärt för att denna teoretiska förståelse skulle kunna tillämpas i större utsträckning.</p>

<p>Trots att facken sedan ett drygt decennium alltmer har övergivit den solidariska lönepolitiken till förmån för en individuell lönepolitik är kunskapen bristfällig om vilka konsekvenser det får på medlemmarnas fackliga attityder och beteenden. Baserad på enkätdata från 631 offentliganställda inom Kommunal och Vårdförbundet undersökte denna studie betydelsen av individuell lön och facklig lönepolitik för facklig tillfredsställelse, intention till fortsatt medlemskap samt facklig aktivitet. För att inte överskatta betydel-sen av lönefrågor togs även hänsyn till demografi- och arbetsklimatfaktorer. Resultatet pekar på att lönefrågor har en stor betydelse för olika typer av fackligt engagemang. Ideologisk identifikation med lönepolitiken är generellt en starkare prediktor jämfört med instrumentella skäl, även om dessa till skillnad från tidigare forskning också har betydelse för intentionen till mer aktivt deltagande. Paradoxalt nog uppvisar de mest positiva till individuell lön den lägsta intentionen att kvarstå som medlemmar. Sammantaget tyder resultatet på behovet av en fortsatt utbyggnad av medlemsförmåner, en tydligare kommunicerad lönepolitik och mer del-aktighet i utformandet av bedömningskriterier.</p>

<p>Bakgrund: I dagens kunskapssamhälle är företag som förlitar sig på individers kompetens för framgång oftast mycket sårbara. Allt fler företag i kunskapsintensiva brancher har också problem med en allt för hög personalomsättning. Konsultföretag beskrivs oftast som exempel på ett kunskaposföretag. I dessa företag arbetar ofta de anställda en större del av arbetstiden hos kund. Företagen har då svårt att kontrollera de anställdas insatser samtidigt som det fysiska anståndet till det egna företaget kan påverka individens känsla av delaktighet och vilja att stanna kvar som anställd i företaget. Vid ett sådant arbetssätt är det viktigt att individen är engagerad för organsiationen. Organisationsengagemang innebär en psykisk bindning till företaget, vilket påverkar indivens benägenhet att forma organisationsgynnsamma attityder och utföra handlingar och beteenden för organisationens bästa. Organsiationsengagemang är således en viktig faktor för kunskapsberoende företags framgång.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera och analysera individers organisationsenagemang, dess grunder och fokus, i en arbetsrelation där individer arbetar merparten av tiden hos kund. </p><p>Genomförande: Djupintervjuer har genomförts med sammanlagt tolv datakonsulter i fyra datakonsultföretag.</p><p>Resultat: Studien visar att konsulterna känner engagemang för framförallt fyra olika fokus, företaget i sig, närmaste chef och ledning, arbetskamraterna i kopnsultgruppen och kunden. Engagemanget för företaget i sig är ej så starkt utan baseras på det instumentella utbytet och företaget kan ses som ett verktyg för konsulten att utveckla sig själv. Engagemanget för chef och ledning baseras på identifikation då dessa grupper kan tillgodose viss del av individens behov av trygghet och stöd. Det är viktigt vid den studerade arbetsformen att individen är engagerad för både närmaste chef och ledning. Engagemanget är även stort för kunden då konsulten identifierar sig med kunden för att få uppskattning samtidigt som kunden ger konsulten möjlighet till intressanta arbetsuppgifter. Engagemang kan påverka organisationsenaggemanget negativt. Engagemanget är dock störst för konsultgruppen, vilket påverkar intentionen att stanna kvar i organisationen, att alltid göra sitt bästa och att ställa upp för sina arbetskamrater. Konsulten identifierar sig med personer i samma arbetssituation som kan ge denne stöd och trygghet. Engagemanget för konsultgruppen påverkar ej engagemanget för företaget i större utsträckning.</p>

<p>Sjuksköterskor möter ofta patienter med diabetes typ 2 som av flera olika anledningar har problem med följsamheten till egenvården. Därför är det viktigt att känna till de olika faktorer som hindrar samt främjar patienter i deras egenvård. Syftet med studien var att belysa de faktorer som påverkar egenvården hos patienter med diabetes mellitus typ 2. Studien är genomförd som en litteraturstudie. Majoriteten av patienterna upplevde att de saknade kunskap i behandling om diabetes typ 2, en av anledningarna till detta var att de fick olika information från vårdpersonal om hur de skulle sköta sin egenvård. Vidare visar studien hur brist på motivation och rädsla för senkomplikationer påverkar egenvården. Många patienter hade även svårt att identifiera sig som diabetiker. Mer forskning kring hur kunskapsinlärningen om diabetes typ 2 sjukdomen skiljer sig mellan olika patienter vore av intresse.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka vilka retoriska medel som används för att möjliggöra identifikationen mellan läsaren och huvudkaraktären Mamma Mu.</p><p> Uppsatsen använder sig av teorier om berättelser och identifikation, framhållna av Jerome Bruner, Kenneth Burke, och Maria Nikolajeva. Eftersom uppsatsen rör sig inom ett nytt område har jag tagit fram en egen analysmodell. Den gör det möjligt att urskilja <em>identifikationstecken </em>utifrån kategorierna <em>yttre</em>, <em>inre</em>, och <em>aktiviteter</em>.</p><p>Slutsatsen är att det i boken tillämpas <em>antites </em>för att distansera Mamma Mu från hennes egentliga form och de andra korna; <em>imitatio </em>för att barnen ska kunna känna igen sig i Mamma Mus agerande; <em>topos </em>för att visa att Mamma Mu har samma intressen som läsaren, <em>upprepning </em>för att kontinuerligt bekräfta att Mamma Mu är ett barn; <em>entymem </em>för att läsaren ska själv komma till slutsatsen att Mamma Mu är ett barn.</p> / <p>The purpose of this essay is to examine which rhetoric devices are being put in use to make possible the process of identification between the reader and the main character Mamma Moo.</p><p>The essay uses theories of narrative and identification represented by Jerome Bruner, Kenneth Burke, and Maria Nikolajeva. Because there is no previous research in the essays area, I have brought forward a new model to analyse the material. It is used to  discover <em>identification signs</em>, based on the categories <em>outer</em>, <em>inner</em>, and <em>activities</em>.</p><p>The conclusion is that the book utilizes <em>antitheses </em>to separate Mamma Moo from her original form and the other cows; <em>imitatio </em>to make it possible for the children to recognize themselves in Mamma Moos behaviour; <em>topos </em>to show that Mamma Moo has the same interests as the reader; <em>repetition </em>to continuously confirm that Mamma Moo is a child; <em>entymem </em>to make the reader come to the conclusion that Mamma Moo is a child.</p>

Bakgrund: I dagens kunskapssamhälle är företag som förlitar sig på individers kompetens för framgång oftast mycket sårbara. Allt fler företag i kunskapsintensiva brancher har också problem med en allt för hög personalomsättning. Konsultföretag beskrivs oftast som exempel på ett kunskaposföretag. I dessa företag arbetar ofta de anställda en större del av arbetstiden hos kund. Företagen har då svårt att kontrollera de anställdas insatser samtidigt som det fysiska anståndet till det egna företaget kan påverka individens känsla av delaktighet och vilja att stanna kvar som anställd i företaget. Vid ett sådant arbetssätt är det viktigt att individen är engagerad för organsiationen. Organisationsengagemang innebär en psykisk bindning till företaget, vilket påverkar indivens benägenhet att forma organisationsgynnsamma attityder och utföra handlingar och beteenden för organisationens bästa. Organsiationsengagemang är således en viktig faktor för kunskapsberoende företags framgång. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera och analysera individers organisationsenagemang, dess grunder och fokus, i en arbetsrelation där individer arbetar merparten av tiden hos kund. Genomförande: Djupintervjuer har genomförts med sammanlagt tolv datakonsulter i fyra datakonsultföretag. Resultat: Studien visar att konsulterna känner engagemang för framförallt fyra olika fokus, företaget i sig, närmaste chef och ledning, arbetskamraterna i kopnsultgruppen och kunden. Engagemanget för företaget i sig är ej så starkt utan baseras på det instumentella utbytet och företaget kan ses som ett verktyg för konsulten att utveckla sig själv. Engagemanget för chef och ledning baseras på identifikation då dessa grupper kan tillgodose viss del av individens behov av trygghet och stöd. Det är viktigt vid den studerade arbetsformen att individen är engagerad för både närmaste chef och ledning. Engagemanget är även stort för kunden då konsulten identifierar sig med kunden för att få uppskattning samtidigt som kunden ger konsulten möjlighet till intressanta arbetsuppgifter. Engagemang kan påverka organisationsenaggemanget negativt. Engagemanget är dock störst för konsultgruppen, vilket påverkar intentionen att stanna kvar i organisationen, att alltid göra sitt bästa och att ställa upp för sina arbetskamrater. Konsulten identifierar sig med personer i samma arbetssituation som kan ge denne stöd och trygghet. Engagemanget för konsultgruppen påverkar ej engagemanget för företaget i större utsträckning.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka retoriska medel som används för att möjliggöra identifikationen mellan läsaren och huvudkaraktären Mamma Mu.  Uppsatsen använder sig av teorier om berättelser och identifikation, framhållna av Jerome Bruner, Kenneth Burke, och Maria Nikolajeva. Eftersom uppsatsen rör sig inom ett nytt område har jag tagit fram en egen analysmodell. Den gör det möjligt att urskilja identifikationstecken utifrån kategorierna yttre, inre, och aktiviteter. Slutsatsen är att det i boken tillämpas antites för att distansera Mamma Mu från hennes egentliga form och de andra korna; imitatio för att barnen ska kunna känna igen sig i Mamma Mus agerande; topos för att visa att Mamma Mu har samma intressen som läsaren, upprepning för att kontinuerligt bekräfta att Mamma Mu är ett barn; entymem för att läsaren ska själv komma till slutsatsen att Mamma Mu är ett barn. / The purpose of this essay is to examine which rhetoric devices are being put in use to make possible the process of identification between the reader and the main character Mamma Moo. The essay uses theories of narrative and identification represented by Jerome Bruner, Kenneth Burke, and Maria Nikolajeva. Because there is no previous research in the essays area, I have brought forward a new model to analyse the material. It is used to  discover identification signs, based on the categories outer, inner, and activities. The conclusion is that the book utilizes antitheses to separate Mamma Moo from her original form and the other cows; imitatio to make it possible for the children to recognize themselves in Mamma Moos behaviour; topos to show that Mamma Moo has the same interests as the reader; repetition to continuously confirm that Mamma Moo is a child; entymem to make the reader come to the conclusion that Mamma Moo is a child.

Sjuksköterskor möter ofta patienter med diabetes typ 2 som av flera olika anledningar har problem med följsamheten till egenvården. Därför är det viktigt att känna till de olika faktorer som hindrar samt främjar patienter i deras egenvård. Syftet med studien var att belysa de faktorer som påverkar egenvården hos patienter med diabetes mellitus typ 2. Studien är genomförd som en litteraturstudie. Majoriteten av patienterna upplevde att de saknade kunskap i behandling om diabetes typ 2, en av anledningarna till detta var att de fick olika information från vårdpersonal om hur de skulle sköta sin egenvård. Vidare visar studien hur brist på motivation och rädsla för senkomplikationer påverkar egenvården. Många patienter hade även svårt att identifiera sig som diabetiker. Mer forskning kring hur kunskapsinlärningen om diabetes typ 2 sjukdomen skiljer sig mellan olika patienter vore av intresse.

Projektiv identifikation är enligt den psykoanalytiska teorin grundläggande vid mellanmänskliga relationer. Samtidigt som begreppets betydelse och användningsområde är omdiskuterade finns förvånansvärt få empiriska forskningsresultat. Denna teoretiska, explorativa och kvalitativa studie utgår ifrån Ingmar Bergmans manus Scener ur ett äktenskap för att utforska begreppets användbarhet på en parrelation. Texten analyseras med tematisk analys och diskuteras utifrån hur projektiv identifikation kan förstås genom karaktärerna Johans och Mariannes relation. I texten illustreras en process som mynnar ut i ett återtagande av projektioner via tre olika tillstånd av inre relaterande: rigitt, rollbytande och rörligt. Dessa faser liknar ett kluvet, pre-ambivalent och ambivalent relaterande. Parenheten bildar ett projektivt system som kan utgöra ett grundläggande fokus i en parterapi. Mer empirisk forskning kring ämnet vore önskvärt för att denna teoretiska förståelse skulle kunna tillämpas i större utsträckning.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan är det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrågasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprätthålla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgå från Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv. Vad räknas som riktig kritik och vad räknas som en personlig reaktion? Slutsats: Ranelidfejden är ett exempel på det grundläggande mänskliga fenomenet att vilja identifiera sig med vissa människor i en social klass, att samlas kring en specialiserad aktivitet, att skapa en hierarki, samt att identifiera sig gentemot och stöta ut människor som överskrider gränserna för korrekt beteende hos klassen. Uppsatsen visar på de dramatistiska och genusteoretiska begreppens fördelar som verktyg för att analysera makthierarkier i mänskliga grupper och hur dessa reproduceras i språket.