Syftet med min undersökning är att skildra hur de olika förhållningssätten från manliga respektive kvinnliga pedagogerna påverkar pojkar. Mina problemformuleringar som jag har utgått ifrån är: Hur skiljer sig förhållningssättet mellan manliga och kvinnliga pedagoger då det gäller pojkar i förskolan? Vad anser de manliga respektive kvinnliga pedagogerna om sitt eget förhållningssätt gentemot pojkar? Min strävan var även att undersöka hur pojkar själva upplever sin vistelse i förskolan samt vilken påverkan förskolan har haft på de nu vuxna männen.För att få svar på mina frågor har jag intervjuat och observerat pedagoger, pojkar på 2 olika förskolor samt vuxna män som har vistats i förskola/lekskola som barn. Ett mycket varierande förhållningssätt fick jag bevittna från pedagogerna. Min slutsats är att både pedagoger, pojkar och vuxna män var överens om att män behövs i förskolan. I värsta fall kan avsaknaden av män leda till en osäkerhet senare i livet.

No description available.

Bakgrund: Sepsis är en av de dödligaste sjukdomarna som varje år drabbar omkring 50 miljoner människor världen över, varav elva miljoner avlider. Sepsis orsakas av att immunförsvaret överreagerar på en infektion någonstans i kroppen, vilket orsakar en utbredd inflammation. Denna reaktion ger upphov till metabola och cirkulatoriska rubbningar hos värden. Sjukdomen har ett snabbt förlopp och yttrar sig initialt med en kombination av flera diffusa symtom. Detta är något som försvårar och gör en tidig identifikation till något av stor betydelse. Därför blir sjuksköterskors kunskaper och kompetens avgörande för patienters överlevnad, eftersom sjuksköterskor ofta är den första yrkesgruppen att komma i kontakt med patienter som har drabbats av sepsis.  Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors kunskaper och erfarenheter av att identifiera sepsis hos patienter på sjukhus. Metod: Studien genomförs som en litteraturstudie och inkluderar tio vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats, från databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Efter databearbetning och analys framkom det tre huvudkategorier: sjuksköterskors medvetenhet och kunskap om bedömningsinstrument (1), betydelsen av utbildning och erfarenhet för kunskapen att identifiera sepsis (2) och sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som försvårar identifikation av sepsis (3).  Varje huvudkategori delades sedan in i flera underkategorier för att undersöka frågan närmare. Slutsats: Sjuksköterskor med längre yrkeserfarenhet och genomgången sepsisutbildning hade bättre kunskaper om sepsis och olika bedömningsinstrument. Sjuksköterskors kunde erfara svårigheter med att identifiera sepsis hos äldre patienter på grund av komplexa hälstotillstånd och sjukdomens diffusa symtom. Brister inom organisationen och teamarbete var också av stor betydelse för identifiering av sepsis.

According to the theses that regional identification is a complex phenomenon this paper presents a method to examine interactions between single regional identifications. The methodological background is introduced as a \"principle of personality\" that is based on the understanding of identification as a structural phenomenon. It is argued, that all elements of that structure have to be taken into account by specifying the interrelations between the single identifications. Using questionnaire data concerning regional identification the analysis is going to be represented on a population of 18 years old youngsters of Saxony by focusing on the relation between the specific structure of identification and xenophobia. First it is shown, that one can find a heterogeneous set of structures of regional identifications. Secondly it is argued, that the proposed way of analysing identification supplies more information about its characteristics and correlations to other personal habits than bivariate strategies.

Lagegeregelte Bewegungsachsen finden sich in nahezu allen aktuellen Werkzeug‐ und Produktionsmaschinen. Um eine hohe Qualität der hergestellten Produkte bei gleichzeitig möglichst hoher Effizienz sicherzustellen muss die Regelung der Bewegungsachsen genau auf das Regelstreckenverhalten abgestimmt sein. Informationen über die Regelstrecken können mit Verfahren der Identifikation ermittelt werden. Neben der Reglerparametrierung sind diese Informationen ebenfalls für Mechanismen der Maschinenüberwachung relevant, bei denen Fehlerzustände in den Maschinen und Anlagen (modellbasiert) frühzeitig erkannt werden sollen. Neben den Identifikationsmechanismen, welche derzeit im Bereich der Werkzeugmaschinen vorherrschend sind und meist auf Testsignalen basieren, können mit nichtinvasive Ansätzen wesentliche Parameter bestimmt werden, ohne in den Produktionsprozess einzugreifen zu müssen. Im vorliegend Beitrag wird dargestellt, wie derartige Verfahren im Umfeld der Werkzeugmaschine Anwendung finden können. Nach einer Einleitung wird im Beitrag der Stand der Technik zur Identifikation von Regelstreckenparametern an Bewegungsachsen beleuchtet. Das Hauptaugenmerk liegt dabei in der Unterscheidung von invasiven (Verfahren mit Testsignalen) und nichtinvasiven Identifikationsverfahren (ohne Testsignale). Aufbauend auf den Erkenntnissen der Literaturrecherche wird das eigene Vorgehen hinsichtlich Wahl der Modellstruktur und des Identifikationsverfahrens erläutert. Ausführungen zur Anregungsdetektion, gezielten Einflussnahe auf die Parameterschätzung, Fehlerbewertung und dem Einsatz der simulationsbasierten Optimierung schließen die theoretischen Betrachtungen zum Forschungsthema ab. Die erzielten Ergebnisse werden in einem weiteren Kapitel anhand eines Laborversuchsstandes und einer Werkzeugmaschine illustriert. Der letzte Abschnitt gibt eine Zusammenfassung des Forschungsvorhabens und erläutert zukünftige Schritte auf diesem Gebiet.

Diss. Univ. Bonn, 2007.

In diesem Bericht wurden die Arbeiten und Ergebnisse dargestellt, die am FORWISS im Rahmen des Verbundprojekts AENEAS im Zeitraum vom 1.10.1995 bis zum 31.12.1999 erzielt wurden. Die Forschungsziele des Vorhabens wurden durch eine industrielle Anwendung im Bereich der Stahlverarbeitung motiviert und konzentrierten sich im Wesentlichen auf die folgenden Punkte: • Modellierung von nichtlinearen und zeitvarianten Prozessen, die analytisch nicht fassbar sind und nur durch Messdaten repräsentiert werden. • Modellierung von Größen, die nicht direkt messbar sind, aber auf nichtlineare Weise von anderen, messbaren Größen abhängen. • Kombination von analytischen bzw. statistischen Modellen und Neuronalen Netzen, um die jeweiligen Vorteile der Verfahren zu vereinen. Als Ergebnis des Vorhabens wurden eine Reihe neuer Ansätze zum kontinuierlichen Lernen entwickelt, darunter eine neuartige, lebenslang adaptive Netzarchitektur mit entscheidenden Vorteilen im Bereich des kontinuierlichen Lernens im Vergleich zu allen bisher bekannten Verfahren. Zum zweiten Punkt wurde eine Theorie der Analyse iterierter Prozesse entwickelt, die auf das mathematische Problem der Lösung von Funktionswurzeln führte. Für nichtlineare Systeme gibt es keine analytischen Lösungsmöglichkeiten, daher wurden erstmals Neuronale Netze zur Lösung dieses Problems verwendet. Die Ergebnisse aller grundlagenorientierten Arbeiten flossen in die Lösung eines industriellen Anwendungsproblems ein, bei der End- und Zwischenprofile warmgewalzter Stahlbänder modelliert und prognostiziert werden sollten. Dieser Prozess ist charakterisiert durch Nichtlinearität, Zeitvarianz („Tagesform“ der Anlage) und durch die nicht direkte Messbarkeit der Zwischenprofile, die sich als inverse Iteration (Funktionswurzel) aus dem Endprofil ergeben. Dieses Problem konnte auf elegante Weise durch eine Verknüpfung von analytischen und neuronalen Ansätzen gelöst werden. Neben dem unmittelbaren Wert der Ergebnisse bei der Lösung der beispielhaften Anwendung lassen sich die entwickelten Verfahren zum kontinuierlichen Lernen und zur Analyse iterierter Prozesse auf eine Vielzahl anderer Problemstellungen verallgemeinern und stellen eine gute Basis für weitere Forschungsarbeiten dar.

Syfte: Debatten kring revisorers oberoende har pågått länge. Idag är frågan om revisorers oberoende en av de viktigaste frågorna inom redovisning vilket delvis beror på de företagsskandaler som inträffat under senare år. Tidigare studier visar att sociala identifikationer kan utvecklas vid nära relationer vilket både kan ha en positiv och en negativ påverkan på revisorers oberoende. För att utvidga tidigare studier har vi lagt till personlig identifikation för att studera detta på individnivå. Vi har även valt att lägga till en faktor, det karismatiska ledarskapet, för att undersöka om detta påverkar samtliga identifikationer. Studien syftar till att undersöka om klientidentifikation, personlig och professionell identifikation påverkas av ett karismatiskt ledarskap och om dessa identifikationer i sin tur har en påverkan på revisorers oberoende. Metod: Vi har i studien använt oss av enkäter som metod för att samla in primärdata. Data samlades in från auktoriserade och godkända revisorer runtom i Sverige. Insamlad data har sedan bearbetats och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS statistics. Resultaten från de statistiska analyserna har sedan redovisats i olika tabeller. Resultat och slutsats: Studiens resultat visade att ett karismatiskt ledarskap har en påverkan på samtliga identifikationer, dock var denna påverkan relativt svag, vilket innebär att det är många andra faktorer som ökar identifikationerna. Vidare visade resultatet att personlig identifikation kan innebära ett större hot mot revisorers oberoende än klientidentifikation. Förslag till fortsatt forskning: För att få mer djup i studien och för att få fram respondenternas egna tankar och åsikter skulle en kvalitativt inriktad studie, med intervjuer som datainsamlingsmetod kunna genomföras. Ytterligare förslag till forskning skulle kunna vara att undersöka andra faktorer som kan tänkas påverka olika identifikationer. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till fortsatt forskning inom revisorers icke-finansiella beroende, genom att vi undersöker problemet ur ett socialt identitetsperspektiv. Vidare bidrar studien med kunskap om faktorer som påverkar sociala identiteter. / Aim: The debate about the auditor independence has been going on for a long time. Today is the issue of auditor independence one of the most important in accounting which depends on several corporate scandals that have occurred in recent years. Previous studies shows that close relationships explicate social identifications which can have a positive and a negative impact on auditor independence. We have added personal identification in our study at the individual level to expand previous studies. We have also added the charismatic leadership as a factor to investigate whether this affect identifications. The study aims to investigate whether the client identification, personal and professional identification is affected by a charismatic leadership and whether these identifications has an impact on auditor independence. Method: In our study we have used surveys as a method to collect primary data. Data were collected from Swedish authorized and approved auditors. The collected data where then processed and analyzed by the statistical program SPSS statistics. The results of the statistical analyzes are then presented in different tables. Result and conclusions: The results of the study showed that charismatic leadership has an impact on all identifications, however, this effect is relatively weak, which means that there are many other factors that increase these identifications. Furthermore, the result also showed that personal identification can be a greater threat to auditor independence than client identification. Suggestions for future research: To obtain the respondents' own thoughts and opinions, a qualitative focused study with interviews as a data collection method could be implemented. Further implications could be to examine other factors that may affect different identifications. Contribution of the thesis: The study contributes for further research about the auditors' non-financial dependence, in which we examine the problem from a social identity perspective. Furthermore, the study can provide knowledge of the factors that affecting social identities.

Independence Standards Board har identifierat revisorernas nära relation med klienten som ett av fem hot mot revisorns oberoende. Dock är en ingående kännedom om klienten nödvändig för att revisorn ska förstå klienten tillräckligt bra och för att kunna planera och genomföra en effektiv revision. Oavsett hur relationen mellan klienten och revisorn ser ut, uppstår situationer då parternas rapporteringsmål är väsentligt olika vilket kan försätta parterna i en situation där de tvingas förhandla med varandra. Dessa förhandlingar är en ständigt pågående process och har en stor genomslagskraft i revisionen. Vid förhandlingar blir relationen mellanrevisorn och klienten ett bekymmer eftersom revisorn riskerar att identifiera sig med sin klient och därmed bli mer benägen att kompromissa om klienternas redovisnings- och rapporteringsval. Revisorer som identifierar sig närmare sin profession är dock mindre benägna att kompromissa och ge efter för klientens önskemål. Då det saknas forskning gällande hur revisorers val av förhandlingsstrategi påverkas av revisorns identifikation med klienten eller professionen är syftet med studien att undersöka om identifikation med klienten respektive identifikation med professionen ger upphov till olika förhandlingsstrategier samt om erfarenhet av revision påverkar valet av strategi. Vidare är syftet att studera vilka av de givna förhandlingsstrategierna svenska revisorer använder när det råder meningsskiljaktigheter med klienterna. För att besvara studiens syfte skickades enkäter ut till totalt 3772 svenska kvalificerade revisorer varav 233 besvarade vår enkät. Enkäten innehöll frågor om professionen, klienten, förhandlingsstrategier samt bakgrundinformation om respondenten. Dessa utgjorde tillsammans basen för studiens analys och slutsats. Resultatet pekar på att revisorer generellt sett är neutrala till identifikation med klienten och professionen. Vidare kan vi se att den stridande strategin är den strategi som främst användsav revisorer och att den medgivande strategin används minst. Utifrån resultatet påvisas attrevisorer som identifierar sig med klienten är mer benägna att använda en medgivande och kompromissande strategi, samtidigt som identifikation med professionen innebär att revisorerna väljer att anta strategin utöka agendan för frågor. Utifrån resultatet kan vi dra slutsatsen att det finns en svag påverkan på valet av förhandlingsstrategi när revisorerna identifierar sig med antingen klienten eller professionen, samt att erfarenheten inte alls påverkar vilken förhandlingsstrategi revisorer använder sig av. Den låga svarsfrekvensen på 6,2 procent innebär dock att resultaten måste tolkas med försiktighet. / Independence Standards Board has identified the close relationship between auditors’ and their clients’ as one of five threats to auditor independence. However, knowledge about the client is necessary for the auditor in order to understand the client well enough and in order toperform an effective audit. Regardless of how the relationship between the client and the auditor looks, the parties will encounter situations when their reporting objectives are significantly different, which may force them to negotiate with each other. These negotiations are an ongoing process and have a great impact in auditing. The relationship between the auditor and the client is a concernduring negotiations because the auditor may identify with their client and therefore be more likely to compromise on clients' accounting choices. Auditors who identify themselves closer to their profession however, are less likely to compromise and adapt to their client's wishes since there is no research on how auditors' choice of negotiation strategy is affected by theauditor's identification with the client or the profession, the purpose of this study is to investigate whether identification with the client and identification with the profession gives rise to different negotiation strategies and if the experience of auditing influences the choice of strategy. The study also aims to examine which of the given negotiation strategies Swedish auditors use when there is disagreement with the clients. To answer the study's aim a total of 3772 questionnaires were sent out to qualified auditors inSweden and we received 233 responses. The questionnaires contained questions about theprofession, the client, negotiating strategies, and background information of the auditor. These questions formed the base of the study's analysis and conclusion. The results indicate that auditors are generally neutral to identification with the client and the profession. Further, we can see that the contending strategy was the strategy mostly used by auditors and that the conceding strategy was the strategy that was used the least. Based on the results it shows that the auditors who identify with the client is more likely to use a conceding and compromising approach, while identification with the profession meant that the auditors chose to adopt the strategy to expand the agenda of issues. Auditors experience proved not to be an explanation for the use of any of the specific strategies. Based on the results, we can conclude that there is a weak influence on the choice of negotiation strategy when the auditors identify with either the client or the profession, and that experience did not affect the negotiation strategy the auditors used. The low response rate of 6.2 percent means that the results must be interpreted with cautiousness.

According to the theses that regional identification is a complex phenomenon this paper presents a method to examine interactions between single regional identifications. The methodological background is introduced as a \"principle of personality\" that is based on the understanding of identification as a structural phenomenon. It is argued, that all elements of that structure have to be taken into account by specifying the interrelations between the single identifications. Using questionnaire data concerning regional identification the analysis is going to be represented on a population of 18 years old youngsters of Saxony by focusing on the relation between the specific structure of identification and xenophobia. First it is shown, that one can find a heterogeneous set of structures of regional identifications. Secondly it is argued, that the proposed way of analysing identification supplies more information about its characteristics and correlations to other personal habits than bivariate strategies.:Einleitung; Theoretischer Hintergrund; Stichprobe und Messinstrumente; 3. Darstellung wesentlicher Ergebnisse der Strukturanalyse; Identifikationsstruktur und Einstellung gegenüber Ausländern; Resümee