<p>Sammanfattning</p><p>Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka vuxnas upplevelse av att studera, i perspektivet socialisation och identiteters rekonstruktion genom studier. Studiens preciserade syfte var hur individen rekonstrueras genom studier med frågeställningar utifrån centrala temata i den teoretiska ramen: Hur uppstår mötet med det rekonstruerande självet? Hur upplever och vad blir konsekvensen av individens möte med den generaliserade andre? Hur upplever individen mötet med de signifikanta symbolerna och vad innebär detta möte? Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ, öppen riktad intervjuundersökning. Respondenterna bestod av nio kvinnor studerande på Omvårdnadsprogrammet och Barn och fritidsprogrammet, inom den kommunala vuxenutbildningen. Data som framkom vid intervjuerna transkriberades ord för ord och analyserades därefter utifrån en teoriram som grundade sig på Moira von Wright och George Herbert Meads symbolinteraktionistiska perspektiv. I resultatet framkom tre centrala temata, som betydelsefulla för den vuxnas upplevelse av att studera. Dessa var möten – relationer, hinder och lärande. Det som framkom ur det empiriska resultatet som väsentligt, när det gällde upplevelsen av att studera som vuxen, var mötet med andra studerande och lärare. De hinder som beskrevs var tidsbrist och problem med att uttrycka sig, såväl muntligt som skriftligt, detta gällde även de studerande med svenska som första språk. Motiven till att studera som vuxen var en förhoppning om ökade möjligheter att få en fast anställning, en säker inkomst och en upplevelse av ökad gemenskap i samhället. Det som också upplevdes som betydelsefullt var att få de kunskaper som efterfrågades av arbetsgivare, samt att erhålla kunskaper som innebar ökade möjligheter att göra ett bra arbete. I studien framkom även en förhoppning om att genom studier få en ökad insikt och förståelse för hur det svenska samhället fungerade. Flera av respondenterna uttryckte att deras studier fått dem att se med nya ögon på tillvaron och sitt liv. Mitt resultat visade att det rekonstruerande självet uppstod genom lärande i interaktion med individens miljö. Ett samspel som var beroende av tillgängligheten till de signifikanta symbolerna och den generaliserade andre. Möjligheten att del av de signifikanta symbolerna, förmågan att kommunicera, framkom i sin tur som avgörande för mötet med den generaliserade andre och var också den faktor som gav möjlighet till känslan av samhörighet, utveckling och trygghet.</p>

<p>Denna uppsats behandlar invandrade finska romers identitetsbygge i Sverige. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie med tre informanter. Syftet har varit att granska hur dessa finska romer i Sverige har format sin identitet under sin livstid och vilken roll skolan har haft för identitetsformeringen samt hur deras emigration har påverkat deras syn på sig själva som romer, finländare och/eller svenskar.</p><p>Jag har intervjuat en man i 30-års-åldern och två kvinnor, 45 respektive 50 år. Intervjuerna ägde rum i september 2005. Alla tre var födda i Finland, men har flyttat till Sverige under sin barndom eller ungdom. Informanterna ombedes bl.a. att definiera vem som de anser vara en rom i jämförelse till en modell som Romano Missio i Finland har på sin hemsida(http://www.romanomissio.fi/projektit/kalvot/002_kuka_on_romani.pdf ).</p><p>Av min undersökning kan man dra slutsatsen att förändringar är på gång inom den finskromska gruppen. Allt fler romer vill utbilda sig och speciellt kvinnorna har gjort framsteg inom det området. Ungdomarna umgås mer och mer med andra grupper, nya typer av identiteter växer fram och deras identitet får intryck från andra kulturer. Romerna diskuterar sina interna frågor i finska media vilket är nytt. Av mina intervjuer framgår att samhället saknar förståelse för romernas kultur och romska ungdomars livsvillkor. Att dessa inte alltid i lika stor utsträckning som majoriteten har möjligheter till individuella val.</p> / <p>This thesis investigates the construction of identity among immigrated Finnish Roma in Sweden. I have concluded three qualitative interviews, with a 30-year old man and two women, 45 and 50 years old. The purpose of these interviews has been to investigate in what fashion these individuals, all members of the Finnish Roma minority in Sweden, have constructed their identity and how their schooling has contributed to this.</p><p>I first got in contact with the man and via him a was able to reach the women and interview them too. All three were born in Finland but moved to Sweden during childhood or adolescence. The informants were among other things asked to define who is Roma and who is not, all according to a model that can be viewed at Romano Missio's Finnish website (http://www.romanomissio.fi/projektit/kalvot/002_kuka_on_romani.pdf ).</p><p>My investigation makes evident that changes are in progress in the Finnish Roma community in Sweden. An increasing number of Roma are interested in higher education. Youngsters seek contact with people from other societal groups and their identity is constructed increasingly in interaction with other cultures. Internal Roma issues are now more openly discussed in mainstream media in Finland. According to my research society lacks in understanding for and knowledge about Roma culture. Not much is known about the conditions under which Roma youngsters live and the fact that these young people do not get the same freedom of choice that is granted for others the same age.</p>

Sammanfattning Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka vuxnas upplevelse av att studera, i perspektivet socialisation och identiteters rekonstruktion genom studier. Studiens preciserade syfte var hur individen rekonstrueras genom studier med frågeställningar utifrån centrala temata i den teoretiska ramen: Hur uppstår mötet med det rekonstruerande självet? Hur upplever och vad blir konsekvensen av individens möte med den generaliserade andre? Hur upplever individen mötet med de signifikanta symbolerna och vad innebär detta möte? Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ, öppen riktad intervjuundersökning. Respondenterna bestod av nio kvinnor studerande på Omvårdnadsprogrammet och Barn och fritidsprogrammet, inom den kommunala vuxenutbildningen. Data som framkom vid intervjuerna transkriberades ord för ord och analyserades därefter utifrån en teoriram som grundade sig på Moira von Wright och George Herbert Meads symbolinteraktionistiska perspektiv. I resultatet framkom tre centrala temata, som betydelsefulla för den vuxnas upplevelse av att studera. Dessa var möten – relationer, hinder och lärande. Det som framkom ur det empiriska resultatet som väsentligt, när det gällde upplevelsen av att studera som vuxen, var mötet med andra studerande och lärare. De hinder som beskrevs var tidsbrist och problem med att uttrycka sig, såväl muntligt som skriftligt, detta gällde även de studerande med svenska som första språk. Motiven till att studera som vuxen var en förhoppning om ökade möjligheter att få en fast anställning, en säker inkomst och en upplevelse av ökad gemenskap i samhället. Det som också upplevdes som betydelsefullt var att få de kunskaper som efterfrågades av arbetsgivare, samt att erhålla kunskaper som innebar ökade möjligheter att göra ett bra arbete. I studien framkom även en förhoppning om att genom studier få en ökad insikt och förståelse för hur det svenska samhället fungerade. Flera av respondenterna uttryckte att deras studier fått dem att se med nya ögon på tillvaron och sitt liv. Mitt resultat visade att det rekonstruerande självet uppstod genom lärande i interaktion med individens miljö. Ett samspel som var beroende av tillgängligheten till de signifikanta symbolerna och den generaliserade andre. Möjligheten att del av de signifikanta symbolerna, förmågan att kommunicera, framkom i sin tur som avgörande för mötet med den generaliserade andre och var också den faktor som gav möjlighet till känslan av samhörighet, utveckling och trygghet.

Denna uppsats behandlar invandrade finska romers identitetsbygge i Sverige. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie med tre informanter. Syftet har varit att granska hur dessa finska romer i Sverige har format sin identitet under sin livstid och vilken roll skolan har haft för identitetsformeringen samt hur deras emigration har påverkat deras syn på sig själva som romer, finländare och/eller svenskar. Jag har intervjuat en man i 30-års-åldern och två kvinnor, 45 respektive 50 år. Intervjuerna ägde rum i september 2005. Alla tre var födda i Finland, men har flyttat till Sverige under sin barndom eller ungdom. Informanterna ombedes bl.a. att definiera vem som de anser vara en rom i jämförelse till en modell som Romano Missio i Finland har på sin hemsida(http://www.romanomissio.fi/projektit/kalvot/002_kuka_on_romani.pdf ). Av min undersökning kan man dra slutsatsen att förändringar är på gång inom den finskromska gruppen. Allt fler romer vill utbilda sig och speciellt kvinnorna har gjort framsteg inom det området. Ungdomarna umgås mer och mer med andra grupper, nya typer av identiteter växer fram och deras identitet får intryck från andra kulturer. Romerna diskuterar sina interna frågor i finska media vilket är nytt. Av mina intervjuer framgår att samhället saknar förståelse för romernas kultur och romska ungdomars livsvillkor. Att dessa inte alltid i lika stor utsträckning som majoriteten har möjligheter till individuella val. / This thesis investigates the construction of identity among immigrated Finnish Roma in Sweden. I have concluded three qualitative interviews, with a 30-year old man and two women, 45 and 50 years old. The purpose of these interviews has been to investigate in what fashion these individuals, all members of the Finnish Roma minority in Sweden, have constructed their identity and how their schooling has contributed to this. I first got in contact with the man and via him a was able to reach the women and interview them too. All three were born in Finland but moved to Sweden during childhood or adolescence. The informants were among other things asked to define who is Roma and who is not, all according to a model that can be viewed at Romano Missio's Finnish website (http://www.romanomissio.fi/projektit/kalvot/002_kuka_on_romani.pdf ). My investigation makes evident that changes are in progress in the Finnish Roma community in Sweden. An increasing number of Roma are interested in higher education. Youngsters seek contact with people from other societal groups and their identity is constructed increasingly in interaction with other cultures. Internal Roma issues are now more openly discussed in mainstream media in Finland. According to my research society lacks in understanding for and knowledge about Roma culture. Not much is known about the conditions under which Roma youngsters live and the fact that these young people do not get the same freedom of choice that is granted for others the same age.

Syftet med arbetet är att undersöka musiklärares syn på huruvida deras val av specialiseringar under studietiden var adekvata för deras nuvarande yrkesroll. Den kvalitativa forskningsintervjun har använts som metod och informanterna består av fyra före detta studenter från musikhögskolan Ingesund som arbetar som verksamma musiklärare. I min teoretiska utgångspunkt har jag valt att fokusera på musikeridentitet och läraridentitet. Resultatet av studien visar att informanterna valde sina inriktningar framförallt på grund av det egna musicerandet, men också för att få behörighet att undervisa i ämnet. Det framkommer också att läraryrket är mer än bara lärande och konflikthantering, och att samtal med elever och mentorskap har nästan lika stor del som lärandet. Det som informanterna har lärt sig mest av under sin utbildning till musiklärare är praktiken. / The purpose of this study is to examine music teachers’ opinion concerning the wholesomeness of their choices of second majors compared to their current professional role. The method used is the qualitative research interview and the informants consist of four previous students from Ingesund School of Music, who works as music teachers. This study has its theoretical base on music identities and teacher identities. The result of the study shows that the informants choose their second majors mostly because of their own musical benefit, but also to get the competence to teach in that particular subject. It is also apparent that the teaching profession is more than just teaching and solving conflicts, and that talking with students and functioning as a mentor, is almost as important as the teaching itself. What the informants have gathered the most knowledge from during their training as music teachers is the practical experience as a teacher.

Syftet med studien är att undersöka nyanlända elevers erfarenhet av introduktionsprogrammet samt att belysa deras upplevelser av kunskapsinlärning på ett andra språk. Vidare är syftet att synliggöra huruvida eleverna upplever IM som en väg in i gymnasieskolan och i samhället. Studien bygger på kvalitativa metoder med intervjuer från fem elever som går på språkintroduktionsprogrammet. Intervjuerna har skrivits ner och bearbetats. Resultatet analyserar utifrån andraspråksforskning som presenteras i inledningen. Studien visar liksom andra undersökningar att andraspråkselever behöver få möjlighet att utveckla så väl sitt språk som ämneskunskaper. Språket är viktigt för såväl det egna identitetsskapande som gemenskapen med andra elever på gymnasiet.

The purpose of the study is to make a netnographic comparison between the groups of Incels and Forever Alone Women in a way that has not been done before. With the study, we want to shine new light on how online interactions take place and how these affect people. The study uses Collins' theory of interaction rituals to highlight how people create bonds and feelings for each other through written language and how these affect them even when the computer is turned off. The study was carried out through a non-participation in the forums Incels.is and Reddit.com, where the focus has been on the use of language and repetitions of the language. The collected material has then been analyzed through a thematic analysis to then carry out a comparison between the groups to demonstrate similarities and differences. The results and analysis demonstrate how the interactions that take place online have a major impact on the participants' self-images and the ways in which conversations take place in the forums. The study has been able to show how the groups discuss similar topics but how the conversations look completely different between the forums. Collins' theory was helpful in creating an understanding of causality, that is, the cause and effect of why the interactions look the way they do in the specific groups. The response participants receive to their posts has proven to be of great importance in understanding why they continue to participate and reproduce what is written in the forums. The closeness that is created in the forums gives rise to an emotional energy and a feeling of similarity to the other participants, which has proven to be of great importance in order to stay in the forums. The conclusion is that two groups that suffer from the same kind of exclusion deal with it in different ways.

For decades´ researchers as well as business managers have deliberated on the matter of what constitutes an organization´s core and identity. This paper investigates the management of multiple identities in a dependent partner organization, defined as an organization with products or services dependent on, and/or with a business derived from, a mother organization´s products or services. For managers, managing organizational identity on organizations with an increasing part of their business value dependent on partnering with another organization, this becomes a question of managing multiple identities. As an aid for managers in determining the relevant managerial response, Pratt and Foreman developed a framework classifying four different responses, presented in an article in the year 2000.  However, in limmiting the scope of their research to not include an organization´s perception of the identity of the external network in which it resides, the framework is not sufficient for managers of a dependent partner organization.  The current research has analyzed and further developed how the managerial response framework for multiple identities could be used in such a dependent partner organizational setting. The perception of how a mother organization is reflected in a dependent partner organization identity is investigated through interviews ina single case study at a specigic type of dependent partner organization, namely a dealer organization. The analysis of the data was deductive, based on the theoretical construct of organizational identity, and followed a theoretical thematic analysis methodology. The findings from the research reveal how different perceptions of the mother organization is reflected in every criterion of the dependent partner´s organizational identities. Also, results show how these organizations are high in synegry, as the mother organization creates a standard frame of reference for all units of the dependent partner. The results further develop the managerial framework by Pratt and Foreman for such an organizational setting by syggesting two responses from the framework as particularly suitable. For managers of a dependent partner organization the risk of the high presence of the mother organization in the own organizational identity is also coupled with decreased member identification. To manage this, it is suggested to engage in internal employee education and activities. Furthermore, an increased focus on fostering a strong leadership, capable of consciously managing the constant construction of organizational identity in the blurred lines between the partner and the mother organization, is needed. Due to the positioning of organizational identity as a constructed in the interaction between two parts, social constructionism is further suggested to be an appropriate epistemological view when studying the dependent partner organization. / I årtionden har akademiker och chefer brottats med nfrågan om vad som är en organisations kärna och identitet. Denna uppsats undersöker hanteringen av multipla identiteter i en beroende partnerorganisation, här definierad som en organisation vars produkter eller tjänster är beroende av, och/eller sprunget från, en moderorganisations produkter eller tjänster. Hanteringen av en organisations identitet är en del av chefens huvudsakliga syfte och i organisationer där grundaffären alltmer beror av en partnerorganisation blir detta en fråga om att hantera multipla identiteter. Pratt och Foreman presenterade i en artikel år 2000 ett ramverk för chefer som klassificerar fyra olika responser i hanteringen av multipla identiteter. Studien är dock avgränsad till att inte innefatta organisationers uppfattning om identiteten av det externa nätverk inom vilken organisation är en del, i den egna organisatoriska identiteten. Denna avgränsning gör ramverket otillräckligt för chefers bedömning av hanteringen av multipla identiteter i beroende partnerorganisatoriska.  Den nuvarande studien har analyserat och vidareutvecklat ramverket för hantering av multipla identiteter utifrån den beroende partnerorganisationens position. Hur moderorganisationen  uppfattas och reflekteras i den beroende partnerorganisationens i dentitet har undersökts genom  intervjuer i en enfallsstudie hos en specifik typ av beroende!partnerorganisation, nämligen en återförsäljare. Analysen av data har varit!deduktiv, baserad på teorin om vad!som utgör en organisatorisk identitet, och har följt en teoretisk tematisk analysmetod.  Resultaten från studien visar hur uppfattningar om moderorganisationen reflekteras i varje kriterium av den beroende partnerorganisationens identitet och hur dessa typer av organisationer har möjlighet till höga synergieffekter, som en följd av att moderorganisationen skapar en gemensam gruns att stå på. Resultaten leder till en vidareutveckling av Pratt och Foremans ramverk för hanteringen av multipla identiteter genom att föreslå två av responserna som mer anpassade för den specifika organisationstypen. För chefer i en beroende partnerorganisation är risken med den starka närvaron av moderorganisationen i den egna identiteten att medlemsidentifieringen misnkar. För att hantera detta föreslås att bygga upp en intern utbildning samt uppmuntra interna aktiviteter. Det föreslås också att fokusera på att fostra ett starkt ledarskap som är kapabelt atill att medvetet hantera den konstanta konstruktionen av den egna organisatoriska identiteten i gråzonen mellan moderorganisationen och den beroende partnerorganisationen. Vidare är också scocialkonstruktionismen identifierad att vara en lämplig epistemologisk ståndpunkt vid studien av en beroende partnerorganisation, givet att den organisatoriska identiteten konstrueras i relation till en annan part.

Syftet med denna studie var att explorativt undersöka socialsekreterares föreställningar och förhållningssätt till personer med könsöverskridande identiteter inom området barn och familj. Studien är baserad på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare utgör studiens empiri. Queerteori och genusteori har bidragit till en djupare förståelse för informanternas utsagor och för analys av studiens resultat.Resultatet visar att erfarenheten av och kunskapen om könsöverskridande identiteter är begränsad hos socialsekreterarna på arbetsplatsen. Socialsekreterarna använder sig i huvudsak av heteronormativa antaganden i bemötandet av sina klienter. Därmed uppfattas enbart två olika kön, liksom dess respektive motsvarighet i två pronomen, som de enda existerande alternativa könsidentiteterna. Samtliga socialsekreterare som deltog i studien saknade gedigna erfarenheter av att ifrågasätta könsstereotyper i utredningar och bedömningar. Informanterna påtalar själva att de tror sig sakna kunskap och kompetens. Risker med begränsade erfarenheter och bristande kunskap kan vara att viktiga aspekter, som exempelvis kan handla om att en klient utsatts för diskriminerande behandling i någon form på grund av sin könsidentitet, förbigås av socialsekreteraren. Den fortbildning som socialsekreterarna hitintills fått på arbetsplatsen har inte berört frågan om könsöverskridande identiteter. Enligt informanterna beror det på att denna fråga inte prioriterats.Nyckelord:

No description available.