Bakgrund: Stretching är en metod innehållande specifika rörelser med syfte att tänja ut muskelfascia, ligament och senor. Det finns olika varianter av stretching med gemensamma karaktärsdrag. Stretching har visats ha en positiv inverkan på rörelseuttag, både på kort och lång sikt. Inom idrott utsätts deltagarna för biomekaniska påfrestningar vilket kan resultera i skador. För att reducera antalet skador har stretching och träning blivit en vanligt förekommande intervention, trots att tidigare forskning har påvisat ett varierat resultat. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa litteratur som undersöker stretching som enskild skadepreventiv intervention eller i kombination med träning hos idrottare. Metod: En litteratursökning genomfördes i databaserna Cinahl, AMED, Pubmed, SPORTDiscus, Web of science och PEDro för att sammanställa vetenskap inom ämnet. För att öka specificitet i sökträffarna användes kontrollerade ämnesord i de olika databaserna. Efter urvalsprocessen inkluderades 10 artiklar i studien. Resultat: Åtta artiklar påvisade ett minskat antal skador hos deltagarna som utförde stretching enskilt eller i kombination med träning, varav sju av dessa med statistisk signifikant skillnad mellan interventions- och kontrollgrupp. I fem av artiklarna genomförs stretching tillsammans med träning och i två artiklar utförs enbart stretching. Tre artiklar är av tvärsnittsdesign och det var därmed svårt att utläsa hur interventionerna utfördes. Den metodologiska kvalitetsgranskningen enligt PEDro-skalan gav ett genomsnittligt värde av 4,4/10. Konklusion: Resultatet i denna studie påvisade att stretching enskilt eller i kombination med träning kan vara en skadepreventiv intervention hos idrottare. Studiernas varierande design och låga kvalitetspoäng medför att evidensgraden inte kan bedömas. Vidare forskning krävs med fler undersökande RCT-studier med en mer standardiserad utformning.

The purpose of this study was to investigate two ice hockey players’ relationships with coaches and teammates in the junior-to-senior transition. Several theoretical frameworks were used to plan and carry out the study (Jowett, 2007; Lundell-Olsson & Pehrson, 2013; Stambulova, 2003; Wylleman & Lavallee, 2004). Narrative interviews were conducted with two male elite ice hockey players. The narrative oriented inquiry model was used for guiding the data analysis. The results of the study showed peer climate in the junior team (in the preparation transition phase) to be more important than relationships with coaches. During the orientation phase in the senior team a good welcome from coaches and senior peers was a key for successful adaptation. In the further adaptation and stabilization phases the players earned a trust from coaches and teammates due to their increasing contribution to the team. Strategies to optimize the relationships included; the players’ humble profile, taking more “space” gradually and working hard. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. Suggestions for future research and practical implications are given. / Studiens syfte var att undersöka ishockeyspelares relationer med tränare och lagkamrater i junior- till senior övergången. Flera teoretiska ramverk användes för att planera och genomföra studien (Jowett, 2007; Lundell-Olsson & Pehrson, 2013; Stambulova, 2003; Wylleman & Lavallee, 2004). Narrativa intervjuer genomfördes med två stycken manliga ishockeyspelare på elitnivå. Den narrative oriented inquiry modellen användes för guidning och data analys. Resultatet av studien visar att lagsammanhållningen i junior laget (i förberedelse fasen) var viktigare än relationerna med tränarna. Under orienteringsfasen i senior laget var ett varmt välkommande viktigt från tränare och lagkamrater för framgångsrik anpassning. Vidare i anpassnings- och stabiliseringsfasen bidrog spelarna med bra prestationer till laget vilket ledde till ökad tillit från tränare och lagkamrater. Strategier för att förbättra relationer inkluderade: ödmjuk inställning, gradvis ta mer utrymme i laget samt arbeta hårt. Resultaten diskuterades i relation till teoretiska ramverk och tidigare forskning. Förslag på framtida forskning och praktiska implikationer ges.

This study's aim and purpose was to investigate how the Swedish tabloid Sportbladet presentation of female and male athletes could differ on their Instagram page. A quantitative content analysis was used as the method to analyze the 343 posts during a four month period starting in January 1st 2022 to April 30th 2022.  The study could conclude that female athletes are shown in ⅓ of the posts made during the period, making male athletes more commonly shown. Another interesting conclusion that the study could make was that depending on the format of a sport, male or female athletes were represented more. In the individual sports related to skiing, female athletes tend to be represented and shown more. Compared to team sports in which male athletes tend to be shown more. Ishockey and football or soccer being the most common. The study can also conclude that the framing of the genders also differs.

Sports in public art is an inventory and analysis of public art in Sweden representing sports. Sports is a phenomenon that to a very large extent shaped Swedish society during the 20th century and beyond. In what way has it left marks on public art?  The overall aim of my thesis is to inventory and define a field that is largely unexplored: Swedish public art that represents sports. Further is my aim to try to draw a representative picture of art within this field. The essay touches on two social practices, the world of sports and the arts, where socio-cultural hierarchies of power are created and maintained and where male dominance has been strong. In the essay I analyse and discuss meaning formation of this art based on gender studies. The inventory consists of 358 art works from 148 municipalities. 37 per cent of these works of art represent male athletes and 13 per cent female athletes. There are works of art were both sexes are represented and also several works of art where it’s impossible to determine the sex. Also, there are several works of art that do not represent people. Most works of art are to be find outdoors and 53 per cent has a connection/relation to a sports facility.  In the inventory the work of art is classified in three categories: Sports motive, Monuments of athletes and Sports associative work of art. Analyses are made within and between these categories and the collected material is also analysed in a time perspective. The oldest work of art in my inventory dates back to 1910 and the analyse continues up to present days.

Sedan långt tillbaka i tiden har idrottare behandlats olika på grund av sin ras, hudfärg eller etniska tillhörighet. Idrottsjournalistiken har visat sig ha stor inverkan på detta, då det konstaterats att medierna tenderar att framställa mörkhyade idrottare och idrottare med annan etnisk bakgrund på ett stereotypiskt och förvrängt sätt i jämförelse med vita idrottare. Genom att analysera artiklar från utvalda engelska nyhetssidor, och därefter jämföra den insamlade datan med resultat från tidigare studier som gjorts med fokus på USA, är syftet med följande studie att belysa hur framställningen av idrottare ser ut i olika delar av världen och hur framställningen eventuellt förändrats med åren. Studien tillämpade ett kvantitativt tillvägagångssätt i redogörelsen och sammanställningen av resultatet, medan artiklarnas innehåll analyserats ur ett mer kvalitativt perspektiv för att skapa en djupare förståelse för ämnet.   Resultatet visade att idrottare med olika bakgrund alltjämt framställs på ett mer negativt och stereotypiskt sätt i och av media. Fortsättningsvis identifierades ett antal betydande faktorer i mediernas innehåll och hur de genom dessa på olika sätt skapar en uppfattning av att mörkhyade idrottare och idrottare med annan etnisk bakgrund är mindre mänskliga än vita idrottare. För att göra idrotten till en mer jämställd och rättvis plats för samtliga inblandade, ligger således det huvudsakliga ansvaret hos medierna och journalisterna själva med tanke på deras makt och inflytande på allmänheten.

<p>Enligt tidigare forskning har ungdomar lättare än vuxna att utveckla spelproblem. Idrottsutövande ungdomar utmålas dessutom som en grupp särskilt i riskzonen när det gäller utvecklandet av spelberoende. Syftet med denna studie är därför att undersöka ett antal idrottsföreningars medvetenhet om problemet spelberoende och desammas attityder till spel inom den egna föreningen. Syftet är också att belysa tre tidigare spelberoende personer och deras förhållande till föreningslivet. Slutsatser är: Att kunskaper om spel och spelberoende ute i föreningarna är dåliga generellt, att för lite ansvar i denna fråga tas av idrottsföreningarna generellt, men att de större föreningarna tar ett större ansvar än de små. Det som hade påverkat spelandet hos lagidrottarna i studien var interaktionen med lagkamrater samt tidig introduktion till spel. Medan formandet av en tävlingsinriktad personlighet, som lättare tenderar till att riskera ett beroende, hade haft störst påverkan på den individuella idrottarens spelande.</p>

<p>The aim of the study was to a) examine what leader behaviors individual and team athletes prefer and b) examine what leader behaviors men and women prefer. A questionnaire (The Leadership Scale for Sports) was distributed to 168 individuals, from which 130 were included in the study. The data was analyzed in SPSS, in which a three-way and a two-way variance analysis were performed. The results showed that individual athletes preferred the behavior dimensions “Training and instruction”, “Positive feedback” and “Democratic </p><p>behavior” to a higher degree than did team athletes. Men preferred “Autocratic behavior” to a higher degree than did women, while women preferred “Positive feedback” to a higher degree than did men. No interaction effect was found between gender, type of athletic group and preferred leader behavior in this study. A conclusion that can be made is that preferred leader behavior varies between men and women as well as between team and individual athletes regarding some of the behavior dimensions. Much of the previous research is dated, why new research in the subject would be valuable in order to see if the older research is representative for todays sport situation.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka skillnaderna mellan män och kvinnor samt mellan lag och individuella idrottare, i deras nivåer av anspänning och självförtroende. Studien undersökte också samband mellan anspänning och självförtroende. Totalt deltog 102 idrottare, 54 lagidrottare och 48 individuella idrottare. Hälften av idrottarna var kvinnor och hälften män. För att mäta anspänning och självförtroende användes CSAI-2. Det fanns ingen signifikant skillnad i kognitivanspänning, somatisk anspänning eller i självförtroende hos lagidrottare och individuella idrottare. Signifikanta könsskillnader erhölls, där kvinnorna hade högre kognitiv anspänning och somatisk anspänning än männen, medan männen generellt hade ett högre självförtroende än kvinnorna. Studien visade även på tre samband. Det kan konstateras att typ av idrott inte är relaterat till individens anxiety och självförtroende, utan skillnaderna finns mellan könen. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning och utifrån detta har förslag på framtida forskning behandlats.</p>

Enligt tidigare forskning har ungdomar lättare än vuxna att utveckla spelproblem. Idrottsutövande ungdomar utmålas dessutom som en grupp särskilt i riskzonen när det gäller utvecklandet av spelberoende. Syftet med denna studie är därför att undersöka ett antal idrottsföreningars medvetenhet om problemet spelberoende och desammas attityder till spel inom den egna föreningen. Syftet är också att belysa tre tidigare spelberoende personer och deras förhållande till föreningslivet. Slutsatser är: Att kunskaper om spel och spelberoende ute i föreningarna är dåliga generellt, att för lite ansvar i denna fråga tas av idrottsföreningarna generellt, men att de större föreningarna tar ett större ansvar än de små. Det som hade påverkat spelandet hos lagidrottarna i studien var interaktionen med lagkamrater samt tidig introduktion till spel. Medan formandet av en tävlingsinriktad personlighet, som lättare tenderar till att riskera ett beroende, hade haft störst påverkan på den individuella idrottarens spelande.

The aim of the study was to a) examine what leader behaviors individual and team athletes prefer and b) examine what leader behaviors men and women prefer. A questionnaire (The Leadership Scale for Sports) was distributed to 168 individuals, from which 130 were included in the study. The data was analyzed in SPSS, in which a three-way and a two-way variance analysis were performed. The results showed that individual athletes preferred the behavior dimensions “Training and instruction”, “Positive feedback” and “Democratic behavior” to a higher degree than did team athletes. Men preferred “Autocratic behavior” to a higher degree than did women, while women preferred “Positive feedback” to a higher degree than did men. No interaction effect was found between gender, type of athletic group and preferred leader behavior in this study. A conclusion that can be made is that preferred leader behavior varies between men and women as well as between team and individual athletes regarding some of the behavior dimensions. Much of the previous research is dated, why new research in the subject would be valuable in order to see if the older research is representative for todays sport situation.