Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hurdan textgenre en hemsida är, vilken funktion hemsidor har vid konstruktionen av ett personligt varumärke och hur idrottare brandar sig själva på sina hemsidor. I uppsatsen studeras två elitidrottare, Teemu Selänne och Tero Pitkämäki, samt deras hemsidor. I studien används en textanalytisk metod.   Resultaten visar att deras hemsidor skiljer sig från andra hemsidor genom att de består av många olika texttyper och är mer visuella. Vidare kunde man observera att hemsidorna är relevanta för idrottarens varumärke. Hemsidorna ger en positiv bild av idrottaren, till fördel för denne. Samarbete mellan sponsorer och idrottaren syns och blir en del av idrottarens varumärke. I Selännes fall kan man säga att han återbrandar sig efter sin elitidrottarkarriär. En återkommande symbol är ’8’. Det framgår också att Selänne både är en beundrad person och en vanlig människa, vilket tillsammans med hans positiva personlighet blir hans varumärke. Varumärket för Pitkämäki som idrottare består av den österbottniska bakgrunden, ett långvarigt och stabilt sponsorsamarbete samt personligheten, som är anspråkslös men hårt arbetande. / The purpose of the study was to establish what kind of text genre a home page is, which functions home pages have as constructors of personal brands, and how athletes brand themselves on their home pages. In the essay two elite athletes, Teemu Selänne and Tero Pitkämäki and their home pages, were studied. A text analysis method was used in the study. The results showed that homepage as a genre seems to differ from other text genres since it consists of many different text types parts and forms a varied visual entity. The homepages presented a significant relationship with the athletes’ brands. Homepages are thus for the benefit of the athlete. A collaboration between an athlete and a sponsor may offer much and it can become an integrated part of the athlete’s brand. In his homepages Selänne is re-branding himself, after he has finished his elite athlete career. The repetition of the number and symbol ‘8’, a combination of signs of admiration and the man on the street, as well Selänne’s positive personality together make up his athlete’s brand. Tero Pitkämäki’s brand consists of his Ostrobothnian background, a strong sponsor collaboration and a personality which is modest but hardworking.

Bakgrund: Hjärnskakning i idrott är vanligt och det finns etablerade riktlinjer för identifiering, hantering och rehabilitering. För tidig återgång till idrott kan medföra risker. Kvalitativ forskning om idrottares upplevelser och erfarenheter av och om idrottsrelaterad hjärnskakning har ej påträffats. Syfte: Att undersöka hjärnskakningsdrabbade idrottares upplevelser och erfarenheter om hjärnskakning inom idrott samt återgång till idrottsaktivitet efter skadehändelsen. Metod: Data insamlades från fem idrottare med hjälp av semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: I studien framkom tre teman; ”Föranledd vårdkontakt”, ”Motiverande och hindrande faktorer för återgång till idrott”, samt ”Resonemang kring hjärnskakning” som innefattade bland annat att idrottarna upplevde undermålig information från vården gällande återgång till idrott efter hjärnskakning och att tränare hade bristande kunskap om omhändertagande vid idrottsskada. Idrottarna uppfattade ett behov av ökad kunskap. Stöttning och förståelse för idrottarens situation från omgivningen påverkade positivt för återgång medan press och rädsla för en ny hjärnskakning hämmade. Konklusion: Föreliggande studie har uppnått syftet att undersöka hjärnskakningsdrabbade idrottares upplevelser och erfarenheter om hjärnskakning samt återgång. Resultaten ökar förståelsen för idrottare som råkar ut för hjärnskakning i idrottssammanhang. Ytterligare forskning behövs för att bilda uppfattning om läget av idrottsrelaterad hjärnskakning i Sverige. / Background: Concussion in sport is common and there are established guidelines for identification, management and rehabilitation. Premature return to play may be dangerous. Qualitative research on athletes' experiences on sport-related concussion has not been found. Objective: To examine concussed athletes' perceptions and experiences about concussion in sports and return to play after their concussion. Method: Data was collected from five athletes using semi-structured interviews and was analyzed through content analysis. Results: Three themes emerged; "Cause for health care", "Motivations and hindrances on return to play", and "Reasoning about concussion”. They included for instance that athletes experienced poor information from health institutions regarding return to play, and coaches had insufficient knowledge of sport-injury management. The athletes perceived a need for increased knowledge. Support and understanding for the athlete's situation had a positive impact on the return to play while pressure and fear of a new concussion inhibited return to play. Conclusion: The objective to examine concussed athletes' perceptions and experiences about concussion in sports and return to play, has been achieved. The results increase our understanding for athletes who sustain concussions in sports. Further research is needed to form an estimation of ​​the extent of sports-related concussions in Sweden.

This quantitative study deals with the transition from junior to senior sports comparing individual (ISA) and team (TSA) sports athletes in terms of: (a) differences between transition and personal variables, (b) relationships between transition and personal variables, (c) contributions of some transition and personal variables into the quality of adjustment on the senior level of sport. There were 195 participants, ISA (n = 49) and TSA (n = 146). Four instruments were used: the Transition Monitoring Survey, the Athletic Identity Measurement Scale, the Task and Ego Orientation in Sport Questionnaire and the Physical Self Perception Profile (revised). Thirty significant differences in the transition and personal variables were found. There was a common pattern in the correlations between transition and personal variables and specific patterns for ISA and TSA. Coping strategies, body attractiveness, athletic identity and physical self-value appeared to be predictors for the quality of adjustment for ISA and coping strategies, ego orientation and physical self-value for TSA. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. / Den här kvantitativa studien handlar om övergången från junior till senior idrott och jämför individuella idrottare (II) och lag idrottare (LI) i: (a) skillnader i övergångs och personlighets variabler, (b) relationerna mellan övergångs och personlighets variabler, (c) hur några övergångs och personlighets variabler bidrar till idrottarnas anpassning till senior nivån. I studien deltog 195 idrottare, II (n = 49) och LI (n = 146). Fyra mätinstrument användes: Enkäten Karriärövergången från Junior- till Senioridrott, the Athletic Identity Measurement Scale, the Task and Ego Orientation in Sport Questionnaire and the Physical Self Perception Profile (revised). Trettio signifikanta skillnader i övergångs och personlighets variabler hittades. Det fanns ett gemensamt mönster i korrelationerna mellan övergångs och personlighets variablerna och de specifika monstrena för II och LI. Coping strategier, kroppsattraktivitet, idrottsidentitet och fysiskt självvärde verkade förutspå hur anpassade II var till senior nivån och coping strategier, ego motivation och fysiskt självvärde till hur anpassade LI var till senior nivån. Resultaten diskuterades med hjälp av teoretiskt referensram och tidigare forskning.

The objective of this study was to investigate the dynamics in the athlete-coach relationship in the course of athletic career, from the perspective of one individual sport athlete and one team sport athlete. The study tried to answer the following questions: (1) How one team sport athlete and one individual sport athlete perceive the athlete-coach relationships at different stages of the athletic career? (2) How the athlete-coach relationships change in the course of the athletic career from the perspective of a team sport athlete and an individual sport athlete? (3) How athletes perceive the characteristics of their most influential coaches? As theoretical frameworks the 3+1Cs conceptualization of coach-athlete relationship (Jowett, 2007), the multidimensional model of leadership (Chelladurai, 1990), and the developmental model on transitions faced by athletes (Wylleman & Lavallee, 2004) were used. In-depth narrative interviews were used. One team sport athlete and one individual sport athlete that had been active in their sport for at least 10 years were interviewed. Four analyses were made: sjuzet-fabula analysis, holistic-content analysis, categorical-content analysis, and critical narrative analysis. Poetic representations were used to present parts of the results. The results show that the athletes perceive their relationship to their coach differently in different stages of their career. They perceived the athlete-coach relationship as dynamic in structure. Finally their most influential coach could be found in the developmental stage of their career and this coach was important to them in different ways. The results were discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. / Syftet med denna studie var att undersöka dynamiken i relationen mellan idrottare och tränare under idrottarens karriär detta från en lagidrottare och en individuell idrottares perspektiv. Studien försökte svara på följande frågor: (1). Hur upplever en lagidrottare och en individuell idrottare relationen till tränaren under olika stadier av idrottskarriären? (2.) Hur relationen mellan tränare och idrottare förändras under idrottskarriärens gång ur en lagidrottares och en individuell idrottares perspektiv? (3). Hur upplever idrottarna deras mest inflytelserika tränares egenskaper? Som teoretisktramverk användes 3+1Cs begreppsmässighet av relationen mellan tränare och idrottare (Jowett, 2007), den multidimensionella modellen av ledarskap (Chelladurai, 1990), och utvecklingsmodellen för övergångar upplevda av idrottare (Wylleman & Lavallee, 2004). Djupgående narrativa intervjuer användes. En lagidrottare och en individuell idrottare som varit aktiv i minst 10 år intervjuades. Fyra analyser utfördes: sjuzet-fabula analys, holistisk innehållsanalys, kategorisk innehållsanalys, och kritisk narrativ analys. Poetisk representation användes för att presenterar delar av resultatet. Resultatet visade att idrottarna upplevde deras tränare olika i olika steg i deras karriär. De upplevde relationen mellan idrottare och tränare som dynamisk i sin struktur. Slutligen kunde deras mest inflytelserikaste tränare hittas i utvecklingssteget i deras karriär och tränaren var viktig för dem på olika sätt. Resultaten diskuterades i förhållande till teoretiskt ramverka och tidigare forskning.

Girls choose to drop out of sports in a higher rate than men. According to some researchers there are several factors that affects their decisions to drop out or continue with their sport. The purpose with this study is to increase knowledge about young female athletes and how they look at their future in elite sports, also how the girls experience their elite efforts, and what they find important in it. The study examines what is required for young female elite athletes to continue their elite efforts and what factors affect how the girls look at their future. In this study, a qualitative survey in the form of semi-structured interviews has been conducted. The selection consisted of six girls from the sports soccer, ice hockey and taekwondo. The result showed that the athletes consider having fun and to develop to be the most important in sport. Factors that made the athletes continue their elite efforts was right conditions and their sport clubs. The factors that determines how athletes look at their future were their goals and dreams, as well as motivation. The conclusion of this study was that the conditions can be different between team athletes and individual athletes. The individual athletes in this study seemed more satisfied with their situation than the team athletes.

The meaning of this study is to get a perception on young athletes’ opinions about selection and their experience with selection. The study finds its starting point in when the researcher read through articles from evening papers and former studies about the effect’s selection might have on children and young adults. The study was completed by a quantitative method theory and the researcher created an inquiry that had questions who had connections with Children’s convention. Sports clubs were contacted by either email and telephone, sports clubs who accepted a participation later contacted young adults who were between ages fifteen and seventeen. The survey was sent to sports club in Värmland and the number of participants in this survey was 96. Previous research about selection clearly shows violations against the Children’s convention and results are far more important than children well-being, sports clubs explains that it is easier to explain children’s obligations than children’s rights. The result in this study shows that many young adults thinks that selection is positive but not every young adult is experiencing the same thing. Furthermore, the young athletes but not every young adult are accepting that selection is something that should be done in sports clubs in a daily basis, only in youth sports (age 15-16). Few of the young athletes have been experiencing events that is a violation against Children’s convention during a selection process. It must be done more research in this subject to get more results and show more clearly what it is happening in Swedish children and young athletes’ sports and if the Children’s convention can be used as a tool during selection. Finally, I discuss that there perhaps is not a right way for everyone to follow, because some of the young athletes’ think that early specialization works well while other young athletes’ think that you can be active in several sports. / Tidigare forskning om selektering visar tydligt att det har förekommit brott mot barnkonventionen och att resultat är viktigare än barnets utveckling samt mående. Idrottsföreningar har enligt tidigare studier visat sig lättare påpeka barns skyldigheter än barns rättigheter. Studiens syfte är att undersöka unga idrottares åsikter om selektering och deras egna erfarenheter av selektering. Arbetet grundar sig i artiklar från kvällstidningar och tidigare forskning som handlar om selektering och vilka effekter en selekteringsprocess kan ha på barn och ungdomar. Studien genomfördes med hjälp av en kvantitativ metodteori i form av en enkät som hade frågor kopplade till barnkonventionen. Idrottsföreningar blev kontaktade genom mail och telefon. Idrottsföreningar som valde att medverka i studien ombads sprida den till ungdomar som var femton till sjutton år gamla. Enkäten skickades ut till flertalet idrottsföreningar i Värmland, där antalet respondenter som besvarade enkäten var 96. Resultatet i denna studie visade att en del av ungdomarna upplever att selektering är positivt, men inte alla. Trots detta ansåg unga idrottarna som deltog i studien att selektering är något som ska finnas med i idrottsliga verksamheter, men enbart i ungdomsidrott (mellan 15–16 år). Ett fåtal av unga idrottare har varit med om händelser som anses vara brott mot barnkonventionen under en selekteringsprocess. Det behövs mer forskning inom detta ämne för att tydliggöra vad som händer i svensk idrott och ifall barnkonventionen kan användas som verktyg under en selekteringsprocess. Avslutningsvis diskuteras att det inte finns någon exakt väg för alla idrottare att följa, då vissa aktiva upplever att det fungerar bra med tidig elitsatsning inom en idrott medan andra idrottare tycker att man kan vara aktiva inom flera idrotter.

Idrottare ställs ständigt inför höga prestationskrav och kritisk bedömning. Idrottare kan därmed tänkas känna skam när de misslyckas med sin prestation eller upplever motgångar. Maladaptiv hantering av skam kan få negativa följder för motivation, prestation och välmående inom idrott. Syftet med denna tvärsnittsstudie var att kartlägga skambenägenhet, skamhanteringsstrategier, självmedkänsla och idrottsprestation bland idrottsgymnasieelever (n = 51, 17–21år, Md = 18 år) samt att undersöka hur dessa egenskaper är associerade med varandra. Datainhämtning utfördes med hjälp av pappersenkäter innehållande självskattning av idrottsprestation, Test of Self Conscious Affect, Compass of Shame Scale och Self-Compassion Scale-Short form. Resultatet visade att deltagarna främst använde sig av självnedvärderande skamhanteringsstrategier. Oberoende t-test visade att individuella idrottare var mer skambenägna samt använde sig av internaliserade skamhanteringsstrategier i större utsträckning än lagidrottare. Låg självmedkänsla visade samband med ökad användning av de internaliserade strategier. Självskattad idrottsprestation hade ingen relation till skambenägenhet, däremot till vilka skamhanteringsstrategier som används. Resultaten signalerar att unga idrottare kan vara i behov av stöd för att hantera skam i sitt idrottande. I synnerhet kan individuella idrottare vara i särskilt behov. Därav kan det vara viktigt att unga idrottare möjliggörs utveckling av adaptiv skamhantering. Koncept av självmedkänsla kan ha potential som stöd i detta.

Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i grundläggande kognitiva förmågor mellan högpresterande idrottare och amatörer. I denna kvantitativa tvärsnittsstudie samlades datan in från deltagare som rekryterades från ett idrottsgymnasium, en elitklubb och ett antal från personliga kontakter via ett bekvämlighetsurval. 39 deltagare deltog i studien i åldrarna 15-39, 21 högpresterande idrottare (M= 20.48, SD= 5.77) och 18 amatörer (M= 19.44, SD= 4.79). De grundläggande kognitiva förmågorna mättes med fyra kognitiva test: Trail Making Test, The Sustained Attention to Response Task, The Semantic And Phonemic Fluency Test och Digit Symbol Substitution Test. Dessa valdes ut för att mäta uppmärksamhet, bearbetningshastighet och exekutiva funktioner. Resultatet visade en statistisk signifikant skillnad mellan högpresterande idrottare och amatörer i den grundläggande kognitiva förmågan bearbetningshastighet där gruppen av högpresterande idrottare nådde högre värden i mätningarna. Inga signifikanta skillnader uppdagades i de grundläggande kognitiva förmågorna uppmärksamhet och exekutiva funktioner. Studiens resultat indikerar på att framtida forskning bör ta hänsyn till typ av idrott hos atleten i en urvalsprocess för en tydligare jämförelse. Frågan kring skillnader i grundläggande kognitiva förmågor är mer komplex än en uppdelning mellan högpresterande idrottare och amatörer. / The purpose of this study was to investigate possible differences in basic cognitive ability between high-performing and amateur athletes. In this quantitative cross-sectional study the data was collected from participants that were recruited from a highschool, an elite club and through personal contacts. 39 Participants participated in the study ages 15-39, 21 high-performing athletes (M= 20.48, SD= 5.77) and 18 amateur athletes (M=19.44, SD= 4.79). The basic cognitive abilities were measured with four tests: Trail Making Test, The Sustained Attention to Response Task, The Semantic And Phonemic Fluency Test and Digit Symbol Substitution Test. These were selected to measure attention, processing speed, and executive functions. The results showed a statistically significant difference between high-performing athletes and amateur athletes in the basic cognitive ability processing speed where the high-performing athletes showed a higher processing speed than amateur athletes. No significant differences were detected in the basic cognitive abilities of attention and executive functions. The results of the study indicate that future research should take into consideration the type of sport the athlete is involved in for a selection process with a clearer comparison. The differences in basic cognitive abilities is more complex than the comparison between high-performing and amateur athletes.

Background: During 2020-2022, the SARS-COVID-19-2 (COVID-19) pandemic contributed to a global health crisis that affected society and individuals. One particularly vulnerable group was athletes, with limited personal health and physical exercise opportunities.Objectives: The first objective aims to explore the factors that influence the physical activities of athletes during COVID-19. The second objective aims to explore the factors that influence the mental health of athletes during COVID-19. The third objective aims to explore the relationship between physical activities and mental health among athletes during COVID19. Design: Systematic literature review.Method: The electronic databases PubMed, Multidisciplinary Digital Publishing Institute (MDPI) and Google Scholar are selected. The inclusion criteria including a) Empirical research and peer-reviewed articles, b) Written in English, and c) containing keywords such as psychological distress, health, physical activities, COVID-19 and athletes.Results: A total of 10 reported studies have been included in this work. Most of these studies have shown that physical activities decreased during the COVID-19 outbreak due to a loss of motivation in athletes. Due to compromised physical activities, athletes started facing issues related to their mental health, like stress, depression, and anxiety. The less exercise and training sessions also affected the quality of sleep and reduced bedtime. Loss of sleep was an additional contributor to mental distress.Conclusion: The Study shows the importance of physical activities in the lives of athletes that are highly influenced during a pandemic. The result shows a positive association between mental health and physical activities. / Bakgrund: Under 2020-2022 hade pandemin SARS-COVID-19-2 (COVID-19) bidragit till en global hälsokris som hade påverkat både samhälle och individer. En grupp som var särskilt utsatt var idrottare där både den personliga hälsan och möjligheten att träna fysiskt är begränsad.Mål: Syftet med denna studie är att utforska faktorer som påverkar idrottares fysiska aktiviteter och äventyrar mental hälsa under COVID-19. denna studie fokuserar också på att undersöka hur dessa fysiska aktiviteter hjälper idrottare att hantera mental hälsa under tiden för pandemin.Design: Systematisk litteraturöversikt.Metod: De elektroniska databaserna PubMed, Multidisciplinary Digital Publishing Institute (MDPI) och Google Scholar väljs. Inklusionskriterierna inkluderar a) Empirisk forskning och referentgranskade artiklar, b) skrivna på engelska, c) som innehåller nyckelord som psykisk ångest, hälsa, fysiska aktiviteter, covid-19 och idrottare.Resultat: Totalt 10 rapporterade studier har inkluderats i detta arbete. De flesta av dessa studier har visat att fysiska aktiviteter minskade under covid-19-utbrottet på grund av förlust av motivation hos idrottare. På grund av komprometterade fysiska aktiviteter började idrottare stöta på problem som rör sin mentala hälsa som stress, depression, ångest. Det mindre motions- och träningspasset påverkade också sömnkvaliteten och minskade läggtiden. Förlust av sömn bidrog ytterligare till psykisk ångest.Slutsats: Studien visar vikten av fysiska aktiviteter i livet för idrottare som är starkt påverkade under en pandemi. Resultatet visar ett positivt samband mellan mental hälsa och fysiska aktiviteter.

Syftet med studien var att undersöka representationen av kvinnliga idrottare i sportdokumentärer på tre strömningstjänster: SVT Play, TV4 Play och Viaplay. Studien behandlade tre huvudsakliga forskningsfrågor: I vilken utsträckning representeras kvinnliga idrottare som huvudpersoner? Hur konstrueras föreställningar av kvinnliga idrottare genom visuella och textuella element i sportdokumentärer? Vilka likheter respektive skillnader går att utläsa i representationen av kvinnliga idrottare mellan public service och kommersiella aktörer? Genom en kvantitativ innehållsanalys av 170 sportdokumentärers omslagsbilder, titlar och innehållsbeskrivningar avslöjades en betydande underrepresentation av kvinnliga idrottare på samtliga strömningstjänster. Resultaten påvisade också att när kvinnor representeras tenderar de att framställas som offer eller individer som övervinner motgångar. Den kvantitativa analysen förlängdes med en kvalitativ semiotisk analys av tre dokumentärer för att ytterligare utforska hur kvinnor porträtteras i det visuella materialet. Analysen indikerade ett särskilt fokus på kvinnors historiska kamp för idrottsutövande på grund av ojämställdhet, med begränsat fokus på att skildra deras faktiska atletiska prestationer. Resultaten ställdes i relation till teorier som berör vidmakthållandet av stereotyper och makthierarkier förknippade med kön genom mediernas utbud av sportdokumentärer. Gällande den tredje forskningsfrågan visade resultaten skillnader i representation mellan public service och kommersiella aktörer. Public service-media uppvisade en bredare representation av kvinnliga idrottare, men även deras utbud av sportdokumentärer tenderade vidmakthålla bilden av kvinnor som offer som kämpar för sina rättigheter. Studien understryker slutligen vikten av att ifrågasätta och utmana rådande representationer inom fältet för dokumentärer. / The purpose of the study was to examine the representation of female athletes in sports documentaries across three streaming services: SVT Play, TV4 Play and Viaplay. The study addressed three main research questions: To what extent are female athletes represented as protagonists? How are perceptions of female athletes constructed through visual and textual elements in sports documentaries? What are the similarities and differences in the representation of female athletes between public service and commercial media? Through a quantitative content analysis of 170 sports documentaries' cover images, titles, and descriptions, a significant underrepresentation of female athletes was revealed across all streaming services. The results also indicated that when women are represented, they tend to be depicted as victims or individuals overcoming challenges. The quantitative analysis was supplemented with a qualitative semiotic analysis of three documentaries to further explore how women are portrayed in the visual material. The analysis suggested a particular focus on women's historical struggle for sports participation due to inequality, with limited emphasis on depicting their actual athletic achievements. Results were contextualized with theories addressing the perpetuation of stereotypes and power hierarchies associated with gender through the media's offerings of sports documentaries. Regarding the third research question, results showed differences in representation between public service and commercial channels. Public service media demonstrated a broader representation of female athletes, but their offerings of sports documentaries also tended to perpetuate the portrayal of women as victims fighting for their rights. The study ultimately underscores the importance of questioning and challenging prevailing representations within the field of documentaries.