Vad händer när det som har varit din vardag de senaste årtiondena tar slut? Vad händer när det som kännetecknade dig inte mera finns kvar? Vem känner man social samhörighet med?   Att gå från att vara professionell idrottare till att pensionera sig och börja om från noll som till exempel 30-, 25- eller 20-åring. Man har skapat sig ett sammanhang som fullt ut har gått ut på idrotten. Vad finns kvar när idrotten försvinner? Vad gör man när ens yrke och vardag försvinner och hur skapar man ett nytt sammanhang och hur ser övergången ut?   I uppsatsen undersöks hur elitidrottare övergår till ett liv där de inte mera livnär sig på sin idrott utan i en övergångsfas måste skapa sig ett nytt socialt sammanhang och identifiera sig själva med nya statuspositioner. Att försöka ta sig fram mellan två parallella världar och sedan lyckas återintegreras i ett nytt socialt sammanhang. Fokuset i uppsatsen är på att belysa processen av skapandet av nya statuspositioner och hur dessa utvecklas genom de tre faserna i Arnold Van Genneps teori om övergångsriter, samt medvetengöra eventuell problematik kring övergången. Uppsatsen ämnar också belysa vikten av ett symboliskt agerande eller en konkret rit som symboliserar avslutet på karriären, för att idrottarna lättare skall kunna lägga det livet bakom sig.

The purpose of the study was to investigate cultural transition experience in elite football. More specifically, to explore three Swedish football players experience of their first transition abroad when relocating to play professional football in Europe. A narrative inquiry approach was used, with help of the cultural transition model (Ryba, Stambulova, & Ronkainen, 2016) a semi-structured interview guide was created. The cultural transition model was also used as a lens for analyzing the data. The participants were non-randomly sampled and recruited with help from the Swedish Football Federation. Four players responded positively and initiated the interview, three was fully conducted while one dropped out. The data were analyzed with holistic-content and categorical-content analysis to show three unique pathways but also common themes of their cultural transitions. The first result showed the uniqueness of the players pathways; preparing for the worst and saved by the football bubble, taking responsibility and a key role as a foreign player to gain respect in the team, and a big step for personal development: from homesickness to being hungry for more. Secondly, the result showed that the participant shared experience in the cultural transition process which are presented in 12 themes (e.g. Pre-transition phase: satisfaction in Swedish club before leaving, Acute cultural adaptation phase: adjustment in football as first priority in host culture, and Sociocultural adaptation: perceived ability and efficacy to adjust to new cultural settings). In conclusion, adaptation in football was prioritized during the first period of relocation, that means that they fully invested to show that they were good. However, after this first phase, having a meaningful life besides football became one of the most important things to feel satisfied. Although there are still questions unanswered regarding cultural transition in elite football, implications to Swedish Football Federation were given in further working with professional players who go abroad.

De flesta professionella idrottare har förstått hur viktigt sociala medier har blivit för att bygga en stark image för sitt personliga varumärke. Få vet dock hur de ska gå till väga för att lyckas med detta. Denna studies syfte är att försöka beskriva hur idrottare kan gå till väga för att lyckas genom att beskriva genom vilka sociala mediekanaler fans föredrar att följa idrottare på samt vilken typ av innehåll de föredrar att idrottaren publicerar. För att försöka beskriva detta har en kundundersökning i form utav en enkät genomförts. Resultatet av enkätundersökningen visade att kvinnliga fans helst följer professionella idrottare via bildbaserade sociala medier medan männen i större utsträckning föredrar textbaserade eller kombination av bild och text. Det mest uppskattade innehållet bland fansen var motiverande och/eller inspirerande budskap tätt följt av innehåll kopplat direkt eller indirekt till idrottarens yrkesroll som professionell idrottare. Ämnet visade sig dock vara mer komplext än vad utgångspunkten till denna studie baserat på den lilla mängd tidigare forskning pekade på vid formulerandet av frågeställningen. Då resultatet analyserades med den teoretiska referensramen som bakgrund tyder det på att fler parter har stora intressen i den professionella idrottarens sociala mediakommunikation än vad utgångspunkten för denna studie var. Slutsatser från denna studie är att det är viktigt att idrottaren sätter sina fans/följare i centrum för att lyckas bygga en stark personlig image på sociala medier. Att idrottaren också interagerar med och har en personlig kommunikation med fansen tycks även det vara en viktig i varumärkesbyggandet. Samt att vidare studier inom ämnet skulle behövas för att kunna dra slutsatser om hur de olika parternas intressen påverkar varandra och hur intressekonflikter kan undvikas. / Most professional athletes have understood how important social media have become to build a strong brand image for their personal brand. However, few athletes know how to succeed in doing this. The purpose of this study is to try to describe how athletes can build and improve their personal brand image on social media by examining on which social media platforms fans prefer to follow athletes and what kind of content they prefer the athlete to publish. To study this, a customer survey has been conducted. The results of the survey showed that female fans prefer to follow professional athletes through image-based social media while men to a greater extent prefer text-based or a combination of image and text. The most appreciated content among the fans was motivating and / or inspiring content closely followed by content linked directly or indirectly to the athlete's professional role as an athlete. However, the subject proved to be more complex than the what was assumed at the starting point of this study. When this studys result was analyzed with the theoretical reference frame as background, it appears that more parties have major interests in the professional athletes social media communication than what was assumed. Conclusions from this study are that it is important that the athlete puts hers / his fans and followers at the center of hers / his social media strategies to successfully be able to build a strong personal brand image on social media. It also seems to be important that the athlete interacts with and has a personal communication with the fans to build their personal brand. Further studies on the subject would be needed to draw conclusions about how the parties different interests affect each other and how conflicts of interests can be avoided.

The aim of this bachelor thesis was to examine how Swedish tabloids portrayed Sweden’s greatest female boxers Mikaela Laurén and Klara Svensson the time before and the time after their great meeting at Hovet the 10th of September. We examined the following questions: Which gender roles are given to Sweden’s greatest female boxers Mikaela Laurén and Klara Svensson in Swedish tabloids and how is the interplay between media and the figures in the text described in the Swedish tabloids?   We used narrative analysis to investigate 14 texts from Aftonbladet and Expressen which were related to the match at Hovet. We found that the two boxers were portrayed differently. Laurén was portrayed as the bad girl who had to fight hard to get to where she is. She is tough and she is the one that comes with mean comments and gives media the real intrigues and she likes to use props. She believes she has a greater purpose, to get female boxing acknowledged on the media agenda. Svensson is portrayed as the good girl, she is more girly and is portrayed as if she seems to think that she is a better person than Laurén and therefore pity her when Laurén creates drama in the media. Svensson tries to convince the media that she is a tough girl but is still portrayed as more girly. Both Laurén and Svensson were also portrayed with their roles outside of boxing, as girlfriends which is common for female athletes. The meeting seems to be perfect for both the media and the boxers team. The meeting is portrayed as the final battle between good and evil.

Syftet med den aktuella studien var att undersöka hur variablerna passion och ångest förhåller sig till varandra samt undersöka om situationen idrottare befinner sig i (träning eller match) har betydelse för dessa samband. I studien deltog 112 idrottare i åldrarna 15–34 år (M=20.2, SD=4.3) från tio olika idrottsföreningar i Halland. Deltagarna mättes en gång inför träning och en gång inför match. Resultatet visade att det förelåg ett negativt signifikant samband mellan harmonisk passion och ångest inför träning (r = -.19, p <.05) och match (r = -.32, p <.01) samt att det inte förelåg ett positivt signifikant samband mellan tvångsmässig passion och ångest inför träning (r = .16, p >.05) och match (r = .07, p >.05). Resultatet visade även att situationen hade en signifikant effekt på deltagarnas upplevda ångest (p <.01). Vidare visade resultatet att det fanns en signifikant skillnad i upplevd ångest mellan de två formerna av passion (p <.01). Däremot förelåg det ingen signifikant interaktionseffekt mellan de två olika formerna av passion och de två olika situationerna i upplevd ångest (p >.05). Baserat på studiens resultat, framhävs vikten av en harmonisk passion då denna verkar vara en mer hälsosam väg till idrottslig prestation. / The purpose of this study was to investigate how the variables passion and anxiety relate to each other, as well as investigate if the type of situation athletes are exposed to (practice vs. game) is of significance for this relation. In the study, 112 athletes between 15-34 years of age (M=20.2, SD=4.3) from ten different sports associations in Halland participated. The participants were measured once right before a practice and once right before a game. The results showed that there was a negative significant correlation between harmonious passion and anxiety prior to practice (r = -.19, p <.05) and game situation (r = -32, p <.01), but showed no positive significant correlation between obsessive passion and anxiety prior to practice (r = .16, p >.05) and game situation (r = .07, p >.05). Furthermore, the results showed that the type of situation had a significant effect on the level of anxiety among the participants (p <.01). The results also showed that there was a significant difference in levels of anxiety depending on the type of passion (p <.01). However, there appeared to be no significant interaction effect between the two groups of passion and the level of anxiety depending on the situation (p >.05). Based on the results of the study, a harmonious passion is desirable, since this seems to be a healthier road toward athletic performance.

Previous research highlights social cohesion and task cohesion, the individual attraction to the group and group interaction is widely debated. Much of the previous research is quantitative and conducted in mens sport. The purpose of the study is to gather information about young female team athletes and their attitude towards cohesion. The purpose is to explore the experiences of cohesion and also search which factors that the individuals experience as crucial to social cohesion and task cohesion in female team sports. The underlying theoretical framework of this study is based on a conceptual model developed by Carron et al. (1985). The study was based on eight interviews done on participants between 18 and 30 years. The interviews were conducted using a self-designed instrument that was created with inspiration from the validated Group Environment Questionnaire. The collected material was analyzed with a content analysis. The result reveals that female team athletes perceived cohesion as an important factor. A lot of attention was aimed at social cohesion and the participants need of inherency. But the participants emphasize that without task cohesion will group goals and purpose be absent. / Tidigare forskning belyser social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning, där individens attraktion till gruppen och gruppinteraktion är omdebatterat. Mycket av den tidigare forskningen är kvantitativ och utförd inom herridrotten. Syftet med studien är att samla information kring unga damlags-idrottares upplevelser till sammanhållning samt undersöka faktorer som individen upplever avgörande för social sammanhållning och uppgiftsorienterad sammanhållning i lagidrott. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för arbetet är en begreppsmodell utvecklad av Carron et al. (1985). Under studien genomfördes åtta intervjuer där deltagarna var mellan 18 och 30 år. Intervjuerna utfördes med hjälp av ett egendesignat frågeformulär som skapades med inspiration från mätinstrument Group Environment Questionnaire. Det insamlade materialet analyserades utifrån en innehållsanalys. I resultatet framkommer det att damlags-idrottare upplever sammanhållning som en viktig faktor. Mycket uppmärksamhet riktades mot social sammanhållning och deltagarnas behov av tillhörighet. Deltagarna poängterar dock att utan uppgiftsorienterad sammanhållning saknar gruppen mål och syfte.

Syfte och frågeställningar : Syftet med denna kandidatexamensuppsats är att belysa skillnaden mellan hur kvinnliga och manliga idrottare framställs i media genom fotografier och hur det påverkar konstruktionen och/eller förstärkningen av könstereotyper och könsroller, vilket i sin tur försvårar arbetet för en jämställd idrott; utifrån RF:s jämställdhetsmål för 2025. Studien ämnar svara på följande frågeställningar: 1) Förekommer manliga idrottare i större omfattning än kvinnliga idrottare i media? 2) Blir kvinnliga idrottare marginaliserade i media genom att placeras senare i tidningen och på färre första sidor än manliga idrottare? 3) Porträtteras kvinnliga idrottare oftare på bilder i mindre storlek än manliga idrottare? 4) Framställs kvinnor på ett könsstereotypiskt sätt i media som begränsar möjligheter för en jämställd idrott? 5) Förekommer manligt kodade idrotter i större omfattning än kvinnligt kodade idrotter i media?6) I vilken utsträckning får kvinnligt kodade idrotter utrymme i media och vilket kön representeras mest i respektive kodad idrott?   Metod: Undersökningen genomfördes genom en kvantitativ innehållsanalys på 3153 bilder på idrottare i Sportbladet. Ett kodningsschema konstruerades där faktorer som kön, placering i tidningen, storlek på bilden, om idrottaren framställdes i eller utanför en idrottskontext och i idrottskläder eller civila kläder. Något som också noterades var om idrotten var manligt, neutralt eller kvinnligt kodad. En pilottestning genomfördes för att testa interbedömarreliabiliteten och därefter kodades de 3153 bilder som studien avser.   Resultat: Manliga idrottare porträtteras på 75% av alla bilder jämfört med 25% på kvinnliga idrottare (p = <.001). Manliga idrottare förekom även tidigare i tidningen än kvinnliga idrottare (p= <.001). Det fanns ingen skillnad mellan könen gällande storlek på bild (p <.184). Resultatet visar även att kvinnliga idrottare oftare framställs utanför en idrottskontext än manliga idrottare (p= <.002). Däremot framställs både manliga och kvinnliga idrottare i idrottskläder 90% (p= <.34). Resultatet visar att 97% av bilder på kvinnliga idrottare var i en manligt kodad idrott. Endast elva bilder föreställde en idrott som var kvinnligt kodad.   Slutsats: Resultaten indikerar att kvinnliga idrottare är tydligt marginaliserade i media och kvinnligt kodade idrotter är obefintligt rapporterade. Studien drar slutsatsen att media i nuläget inte utnyttjar möjligheten att främja jämställdhet vilket i sin tur har konsekvenser för att riksidrottsförbundet ska nå jämställdhetsmålen för 2025. / Aim: The purpose of this study is to examine and illustrate the way female and male athletes are portrayed in media through photographs and how that in turn affects the construction and/or the reinforcement of gender stereotypes and gender roles, which in turn obstruct the strive for equality in sports; regarding the Swedish Sports Confederations goals for equality to be met 2025. The study presents six questions of issue: 1) Are male athletes portrayed to a larger extent than female athletes in media? 2) Are female athletes marginalized in media by being systematically placed later in the paper and in less first pages than male athletes? 3) Are female athletes portrayed in smaller pictures more often than male athletes? 4) Are female athletes portrayed in a gender stereotypical way in media that limits the possibilities for equality in sports? 5) Are masculine sports portrayed to a larger extent than feminine sports in media? 6) To what extent are feminine sports portrayed in media and what gender is most prominent in feminine sports? Method: The study performed a quantitative content analysis on 3153 pictures in Sportbladet. A coding scheme was designed where factors such as, gender, placement in the paper, size of picture, if the athlete was portrayed in or outside of an athletic context, if the athlete was portrayed in athletic or civilian clothes. It was also noted if the sport was masculine, neutral or feminine. A pilot test was conducted to test for interrater reliability. Thereafter the main analysis of the study was conducted on 3153 pictures.  Results: Male athletes are portrayed in 75% of all pictures compared to female athletes who is portrayed in 25% (p = <.001). Male athletes also occurred earlier in the paper than female athletes (p= <.001). There were no differences between male and female athletes regarding the size of the picture (p <.184). The results indicate that female athletes more often were portrayed outside an athletic context than male athletes (p= <.002). On the contrary, both male and female athletes are portrayed in athletic clothes in 90% of all pictures (p= <.34). Results also indicate that 97% of pictures portraying female athletes were athletes competing in a masculine sport. Eleven pictures in total portrayed feminine sports.   Conclusions: Results indicate that due to the evident marginalization of female athletes and feminine sports the study leads to the conclusion that media in the present situation does not take advantage of the possibility to promote an equal representation of female athletes which in turn implicate the Swedish Sport Confederations goals for equality to be met 2025.

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka rollen av prestationsångest och ältande mellan dispositionell mindfulness och självskattad prestation. Det var totalt 53 idrottare (22 kvinnor, 31 män; Målder = 29.32, SD = 12.28 år) från 18 olika idrotter som deltog i studien. Studien var av kvantitativ longitudinell design (tre tillfällen under en fyra veckors period) där den oberoende variabeln, den beroende variabeln och två möjliga mediatorer undersöktes med hjälp av Athletic Mindfulness Questionnaire, Sport Performance Questionnaire, Sport Anxiety Scale-2, och Rumination Reflection Questionnaire. Resultaten visade ingen signifikant indirekt effekt av dispositionell mindfulness på självskattad prestation genom varken ältande eller prestationsångest. Resultaten indikerar att ältande och prestationsångest inte medierar förhållandet mellan dispositionell mindfulness och självskattad prestation i det undersökta urvalet. Det diskuteras att mindfulness ändrar förhållandet idrottaren har med ångesten istället för att sänka den upplevda nivån av ångest. Forskning om ältande som en mediator mellan mindfulness och prestation diskuteras som sällsynt, vilket kan göra kunskapen om förhållandet otillräckligt för att göra några bestämda uttalanden. Resultaten bör tolkas med försiktighet med tanke på att undersökningen gjordes på en heterogen grupp av idrottare med en subjektiv mått av prestation. Vidare forskning bör fokusera på en bestämd grupp och använda mer objektiva mått på prestation, samt använda ett idrottsspecifik instrument för att mäta ältande. Nyckelord: prestationsångest, dispositionell mindfulness, idrottsprestation, idrottare / The purpose of this study was to examine the role of sport-trait anxiety and rumination in the relationship between dispositional mindfulness and self-assessed performance. A total of 53 athletes (22 women, 31 men; Mage = 29.32, SD = 12.28 years) from 18 different sports participated. A quantitative longitudinal design (three-time measures within a four-week period) was conducted wherein the independent and dependent variables, as well as the two potential mediators were measured using Athletic Mindfulness Questionnaire, Sport Performance Questionnaire, Sport Anxiety Scale-2, and Rumination Reflection Questionnaire. The results showed no significant indirect effect of dispositional mindfulness on self-assessed performance through neither sporttrait anxiety nor rumination. These findings indicate that sport-trait anxiety and rumination do not mediate the relationship between dispositional mindfulness and self-assessed performance in the examined sample. Mindfulness is discussed as altering the athlete’s relationship with anxiety rather than lowering the perceived levels of anxiety. Since research on rumination as a mediator between mindfulness and performance is very scarce, the knowledge about the relationship might be insufficient to make any decisive statements. Findings are to be taken with caution given the heterogeneous sample of athletes considered and the use of a subjective measure of performance. Further research should focus on a more targeted group and use a more objective performance measure, as well as a sport-specific rumination scale. Keywords: sport-specific anxiety, dispositional mindfulness, athletic performance, athlete

Introduktion: Pandemin slog hårt mot samhället och idrottsrörelsen då restriktionerna hindrade idrottare från att träna som tidigare. Studier har visat att pandemin har påverkat många idrottare emotionellt och psykiskt. Enligt självbestämmandeteorin är det viktigt att möta de tre psykologiska behoven av kompetens, autonomi och samhörighet för att öka motivation. Syftet med denna studie var att undersöka hur ledare upplevt restriktionernas påverkan på lagets motivation samt vilka strategier tränarna har använt för att stödja motivation. Metod: Detta är en kvalitativ studie med både induktiv och deduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem ledare med olika utbildning och erfarenhet. Analysen av intervjuerna utfördes genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Utifrån intervjuerna identifierades temat Pandemin har utmanat ledarnas arbete och vidgat deras användande av motiverande strategier samt kategorierna Idrottarna har påverkats negativt av pandemin, Viktigt att stärka idrottarnas kompetens, Uppmuntra självbestämmande för att behålla motivation, Samhörigheten påverkar motivation och Utbildade ledare främjar motivation.  Slutsats:  Strategier som ledarna använde för att stödja motivation var bland annat att sätta individuella mål, låta idrottarna få påverka sin träning, teambuilding och utveckla baskunskap. Det finns behov av vidareutbildning i motivationsstrategier för ledare där fysioterapeuter skulle kunna ha en viktig roll. Vi ser ett behov av vidare forskning för att öka kunskapen kring hur motivation påverkas av en pandemi och hur ledare kan hantera liknande situationer i framtiden.

Bakgrund: Varje år utbildar Sveriges Riksidrottsgymnasier (RIG) ca 1200 ungdomar med målet att nå internationell nivå inom sin idrott. Studier har visat att ca 32% av de kvinnliga eleverna har någon form av menstruationsdysfunktion vilket kan vara en av konsekvenserna vid låg energitillgänglighet (LEA). När en idrottare har för lågt energiintag i förhållande till träningsmängd kan de drabbas av den kvinnliga idrottstriaden (Triaden; LEA, menstruationsrubbningar och låg bentäthet) som även ingår i syndromet relativ energibrist inom sport (RED-S) och kan påverka både hälsa och prestation negativt. För att förebygga och motverka långsiktiga konsekvenser krävs kunskap bland både idrottare och tränare. Syfte: Syftet med studien var således att undersöka kunskapsläget gällande Triaden och RED-S hos unga kvinnliga idrottare på ett idrottsgymnasium, samt deras tränare. Metod: 16 RIG kontaktades via mejl där kvinnliga idrottare och tränare tillfrågades om deltagande via ett anonymt digitalt frågeformulär bestående av frågor om Triaden och RED-S samt frågor om upplevd trygghet och stöd inom ämnet. Resultat: Totalt svarade 35 personer (25 idrottare och 10 tränare) på enkäten. Resultatet visade att kunskap gällande Triaden och RED-S var relativt låg. Fler respondenter hade hört talas om RED-S jämfört Triaden och signifikant fler tränare jämfört idrottare kunde benämna Triadens tre ingående komponenter (p=0,024). 41% av respondenterna kände sig inte trygga i att rapportera symptom och fler tränare jämfört idrottare kände sig trygga i att söka hjälp utifrån (100% vs. 52%, p=0,032). Vidare visade resultatet att idrottarna önskade mer utbildning och stöd samt någon de kan lita på och prata med vid problem. Även tränarna tyckte mer utbildning inom ämnet vore värdefullt. Slutsats: Resultatet indikerar att få idrottare har goda kunskaper inom Triaden och RED-S och känner en viss otrygghet att rapportera symptom till sin tränare eller annan utomstående. Både idrottare och tränare ansåg det önskvärt med mer utbildning och öppenhet inom ämnet för att kunna förebygga och motverka konsekvenserna av Triaden och RED-S. / Background: Every year, 1200 students start their education at one of the Swedish National Sports Gymnasiums with the goal of reaching international level in their sport. Studies have shown that c. 32% of female students have some form of menstrual dysfunction which can be a consequence of low energy availability (LEA). When an athlete has too low energy intake in relation to training amount they may suffer from the female athlete triad (Triaden; LEA, menstrualdysfuction and low bone density) which is a part of the syndrome relative energy deficiency in sports (RED-S) which can negatively affect both health and performance. To prevent long-term consequences, knowledge is required among both athletes and coaches. Aim: The aim of this study was to investigate the state of knowledge regarding the Triad and RED-S among young female athletes who attend a sports gymnasium, as well as their coaches. Method: 16 National Sports Gymnasiums in Sweden were contacted through email where female athletes and coaches were asked about participation via an anonymous digital questionnaire consisting of questiones of knowledge about the Traid and RED-S and questiones about percieved safety and support in the subject. Results: A total of 35 people (25 athletes and 10 coaches) completed the survey. The results showed that knowledge regarding the Triad and RED-S was relatively low. More respondents had heard of RED-S compared to the Triad and significantly more coaches compared to athletes could name the three components of the Triad (p=0,024). 41% of the respondents did not feel safe in reporting symptoms and more coaches felt confident in seeking outside help compared to athletes (100% vs. 52%, p=0,032). Furthermore, the results showed that the athletes wanted more education and support as well as someone they can trust and talk to in case of problems. The coaches also thought more education on the subject would be valueble. Conclusion: The results indicate that few athletes have good knowledge of the Triad and RED-S and feel a certain insecurity of reporting symptoms to their coach or other outside staff. Both athletes and coaches consider it desirable to have more education and openness on the subject in order to prevent the consequences of the Triad and RED-S.