Bakgrund: Omvårdnad är en viktig del i sjuksköterskans arbete och enligt svensk lag har barn rätt till god omvårdnad och trygghet. Hälso- och sjukvårdspersonal har skyldig­het att omedelbart anmäla till socialtjänsten när de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det finns många oklarheter när det gäller sjuksköterskors kunskap, vilja att anmäla och hantering av anmälningar.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av barn som far illa och att anmäla detta till socialtjänsten.  Design: Studien genomfördes med en kvalitativ metod.  Metod: Studien genomfördes på två pediatriska avdelningar i norra Sverige. Materi­alet samlades in vid 10 intervjuer, och analyserades med induktiv innehållsanalys. Stu­dien utfördes under våren 2015.  Resultat: Tre teman och åtta subteman identifierades: (1) Att ta sig an en svår uppgift: Mod att anmäla, Svårt att identifiera barn som far illa, Rädsla för att ha anmält i onödan, Osäkerhet på grund av kunskapsbrist, (2) Att arbeta med kollegor och familjer: Vikten av stöd från kollegor, Vikten av att bevara en god relation till familjen, (3) Att ha bristande förtroende för socialtjänsten: Känslan av att anmälan inte tas på allvar, Samarbete med socialtjänsten.  Slutsats: Att anmäla till socialtjänsten om att ett barn far illa är en svår uppgift som präglas av osäkerhet, vilket kan leda till att anmälan uteblir. Det är många faktorer som påverkar sjuksköterskan, kunskapsbrist, dåligt förtroende för socialtjänsten, en önskan om att bevara en god relation med familjen och samarbetet med kollegor.

Syftet med studien är att belysa behandlares uppfattningar om betydelsefulla faktorer i förändringsprocesser med barn som upplevt våld och deras föräldrar. Metoden för studien var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, där forskaren intervjuade behandlare som arbetar med barn som upplevt våld. Resultatet visade att symptom på barn som ”endast” bevittnar våld av en nära anhörig är ofta desamma som barn som själva blir slagna, precis som behandlingen är densamma. Barn som upplever våld behöver hjälp med bearbetningen av traumat för att kunna få ett begripligande på vad som hänt. Genom att få hjälp med att sätta ord och känslor på sina upplevelser får de lättare en förståelse och kan lättare hantera sina känslor. Resultatet visade också på att det är viktigt som behandlare att man har utbildning och erfarenhet när det gäller behandlingsarbete med barn.

Aldrig har det funnits ett problem som man förstått så väl, och för vilket så litet görs! Enligt svensk lagstiftning är vissa yrkesutövare skyldiga att anmäla till socialtjänsten om ett barn far illa eller vid endast misstanke på detta. Med detta examensarbete ville vi få klart för oss vad vi som blivande förskollärare har för skyldigheter och rättigheter mot dessa barn som far illa av något slag. Genom intervjuer har vi fått höra förskollärares syn på anmälningsskyldigheten och hur man förhåller sig till barn som far illa. Vårt resultat visar att de intervjuade förskollärarna är fullt medvetna om sina skyldigheter men agerandet till att anmäla brister på grund av att de inte anser sig ha tydliga bevis.

Det finns flera lagar och en barnkonvention som har betydelse för hur barns livsvillkor ska hanteras. Trots dessa regelverk registreras en ökning av barn som far illa. Ambulanssjuksköterskor kan i det prehospitala vårdmötet med barn vara en viktig hälsofrämjande resurs för samhället när det gäller förebyggande åtgärder och tidig upptäckt av barns behov av stöd.  Det finns dock flera faktorer som kan vara avgörande för ambulanssjuksköterskans ställningstagande i att anmäla sin oro då barn misstänks fara illa. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvården upplever prehospitala vårdmöten där barn misstänks fara illa. Studien är en kvalitativ intervjustudie. En fokusgruppsintervju har genomförts med sju sjuksköterskor inom en ambulansorganisation i sydvästra Sverige.Kvalitativ innehållsanalys med latent och induktiv ansats har använts. Resultatet visar en övergripande huvudkategori som handlar om modet och förmågan att ta etiskt och juridiskt ansvar. Vårdmöten där sjuksköterskan misstänker att barn far illa kan förstås som öppenhet för barnets utsatthet och ett medvetet etiskt ansvarstagande. En juridisk medvetenhet och skyldighet framkommer också samtidigt som eftertänksamhet skymtar fram, vilken kan förstås som en reflektion över att vårdandet kanske trots allt inte varit gott nog. Kunskapsbrist och osäkerhet påvisas tillsammans med egen utsatthet. Dessutom framstår det som att ett rationaliserat handlande framtvingats av omständigheterna inom ambulanssjukvård. Det finns behov av hjälp och organisatorisktstöd. Slutsatsen är att sjuksköterskor inom ambulanssjukvård upplever kunskapsbrist och osäkerhet i vårdmöten där barn misstänks fara illa, trots både etiskt och juridiskt ansvarstagande. Ett organisationsstöd behövs för att kunna ge utsatta barn det stöd och skydd som de har rätt till.

Examensarbetets syfte är belysa några utvalda rektorers, enskilda lärares och en specialpedagogs betydelse i den allmänna undervisningen av alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i grundskolan. Syftet är också att visa utvalda skolors hantering och synliggörande av elever i missbrukande familjer. För att få bredare perspektiv på min kvalitativa studie har jag valt att se ANDT och elever i missbrukande familjer ur ett elevperspektiv. Detta med en person som har växt upp med missbrukande vårdnadshavare. Där fokus ligger på upplevelser från hens skoltid.Examensarbetets undersökning har gjorts genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide som grund. De kvalitativa intervjuerna ligger till grund för resultat och analysdelen. I dessa delar visades tydliga likheter mellan lärare och rektorers åsikter gällande innehåll och arbete med ANDT-undervisning. Likaså med elever i missbrukande familjer. Resultat och analysdelen visade också skillnader mellan rektorers och lärares åsikter jämförelsevis med den intervjuade specialpedagogens. Exempel på likheter var att samtliga lärare och rektorer var överrens om att ANDT arbetas mer på mellanstadiet, framförallt på högstadiet. Vidare menar de intervjuade lärarna och rektorerna att ämnet belyses i mindre utsträckning på lågstadiet. Samtliga rektorer och lärare var nöjda över deras arbete med ANDT, men lyfte fram att all input inom ämnet är bra. Dessa tankar skiljde sig betydligt i jämförelse med specialpedagogens tankar och åsikter gällande ANDT, och elever i missbrukande familjer. Specialpedagogen belyste vikten av utbildning inom området för att på bästa sätt kunna förebygga exempelvis elevers eventuella bruk av alkohol, narkotika, dopamin och tobak men även finna elever som far illa i missbrukande familjer. Specialpedagogen poängterar vikten av att börja med ANTD-undervisning på ett naturligt sätt med kontinuerliga inslag redan på lågstadiet. / ANDT, missbruk, missbrukande familjer, skola, lärarroll, elever som far illa

Bakgrund: Alla barn har rätt till ett liv med utveckling samt att skyddas mot alla typer av våld, försummelse, övergrepp och utnyttjande av vårdnadshavare. Utsatthet i barn och ungdomsåren har visat sig påverka individens utveckling negativt. Barnets vårdnadshavare har det primära ansvaret att tillgodose barnets behov, brister detta är det samhällets ansvar att se till att barnet får den trygghet och omvårdnad som denne behöver. Där har hälso- och sjukvården samt socialtjänsten en viktig uppgift.  Syftet: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med och möta barn som far illa.  Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.  Resultat: Arbetslivserfarenhet och kunskap stärkte sjuksköterskorna i arbetet med barn som for illa. God relation och kommunikation ansågs viktigt i mötet med barnen och deras familjer. Majoriteten av sjuksköterskorna vittnade om brister i utbildning, riktlinjer, stöd från ledning och samarbete med socialtjänsten. Dessa aspekter i kombination med hög arbetsbelastning ledde till att sjuksköterskorna kände osäkerhet i arbetet med barn som for illa. Sjuksköterskorna berördes emotionellt i mötet med barn som for illa.   Slutsats: Sjuksköterskor behöver stöd från ledning och utbildningsansvariga genom att erbjudas adekvat utbildning och tydliga riktlinjer i arbetet och mötet med barn som far illa, för att stärka och öka tryggheten i yrkesrollen.

No description available.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka i vilken omfattning förskolepersonal känner till anmälningsplikten och vad som skapar oro hos förskolepersonal när det gäller barns hemförhållande. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes online som skickades till rektorer i nio kommuner i Mellansverige med förfrågan om att vidarebefordra till förskolepersonal i deras enhet. I undersökningen användes Hans Berglinds handlingsteori. Resultatet visade att det fanns god kännedom om anmälningsplikten samtidigt framkom det att den egna osäkerheten kring oron och stöd från rektor kan påverka upprättandet av orosanmälan. Resultatet visar att fysiska tecken som blåmärken och vårdnadshavares bemötande skapar oro för barns hemförhållande. Rutiner uppfattas vara både stöd och hinder i att fullfölja anmälningsplikten. Även om det finns god kännedom om anmälningsplikten kan det ifrågasättas om det finns förståelse för att anmälningsplikten är personlig. Studien visar att det finns behov av fortbildning kring gruppen barn som riskerar att fara illa.

Background: Six out of ten children in the world are regularly punished physically by their legal guardians. Childhood abuse and neglect is associated with risk of long-term problems with health and development. Within child health services (CHS), there is an under-reporting of lack of care. Child health services must contribute to securing children's health, safety, environment and development based on the Convention on the Rights of the Child. Aim: To investigate CHS-nurse's experiences of detecting and reporting concerns about suspected child abuse and neglect.  Method: A qualitative interview study with 11 CHS-nurses with experience of detecting and reporting suspected child abuse and neglect within child health services. An inductive content analysis was conducted. Result: Based on the analysis six categories emerged that formed a theme: The complexity of detecting and reporting concerns about child abuse and neglect. Indications of child abuse and neglect were both clear and diffuse. The close relationship of trust with the families was important. Competence and experience increased opportunities to detect and report concerns about children. Previous negative experiences with authorities were an obstacle. Cooperation with social services was considered to be desirable regardless of the areas socio-economic standard. Conclusion: Detecting and reporting concern of suspected child abuse and neglect is a complexity of different factors. Education, support and awareness of indications are essential. The cooperation with social services is divergent. Preventive actions, competence development and better cooperation with social services is needed. Keywords: Child abuse and neglect, Child health services, Detect, Experiences, Report concern.