I dagens samhälle visar många rapporter på att allt fler elever får diagnosen ADHD, vilket gör att skolan ställs inför problem då lärarna inte anses ha kunskapen om hur de ska bemöta eleverna med ADHD. Med tanke på den bristande kunskapen hos lärarna, vill vi med vår studie ta reda på hur elever med ADHD och deras föräldrar upplever/upplevt bemötandet i skolmiljön. Vi intervjuade fyra elever och fyra föräldrar till tre av eleverna och de berättade öppenhjärtigt om deras upplevelser om bemötandet i skolan. Genom respondenternas berättelser och aktuell litteratur gällande ADHD och skolmiljön blev resultatet utifrån vårt syfte tydligt. Många av eleverna och föräldrarna kände en brist från skolan när det kom till bemötandet utifrån diagnosen. Vi hoppas att lärare kan ta hjälp av vår studie i sitt arbete med elever med ADHD. Slutsatsen är att alla eleverna med ADHD har olika behov som måste tillgodoses. Även om alla har samma dia-gnos så är behoven väldigt individuella.

<p>The aim of this essay is to examine how parents to children with large undiagnosed behaviour problems experience the parent role and the support they can obtain in their role as parents.</p><p>To get a deeper description of the parent’s situation a qualitative method is used for the study. The interview carried out through a personal meeting and a question schedule with opened questions where used.</p><p>The answers of the interview show that parents experience lot of problems. The children don’t get the support in school that the parent think they need because the child don’t have diagnose. Some of the parents think that diagnose can affect the future for the child and therefore they don’t want the child to get one. The parents is left alone with the problem, schools phone home and ask for help with the child, neighbour complains, everyday conflict that has to be sorted out, friendship get broken because of no one can carry out the child, dread and worry about the future for the child. All this get the result that the burden on the parents is enormous and they need support with the children.</p> / <p>Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till barn med odiagnostiserade stora koncentrations- och uppmärksamhetsstörningar och stor impulsivitet upplever sin situation som förälder samt möjlighet och tillgång till stöd i föräldrarollen.</p><p>För att få en djupare beskrivning av föräldrarnas situation har en kvalitativ metod används till studien. Studien grundas på fyra intervjuer med föräldrar till barn med dessa problem.</p><p>Resultatet av intervjuerna har visat att föräldrarna till dessa barn möter många problem i sin roll. Barnen får inte det stöd som föräldrarna tycker att de har behov av vilket föräldrarna tror beror på att barnen är odiagnostiserade.</p><p>Några av föräldrarna är rädda för att låta barnen få diagnos då de känner oro för att en diagnos skulle få konsekvenser för barnets framtid.</p><p>Föräldrarna är ofta lämnade ensamma med problemet, skolan ringer och ber föräldrarna om hjälp med barnet, grannarna klagar och varje dag består av konflikter att reda upp. Relationer bryts då ingen orkar med barnets beteende och vardagen består av ständig oro och ångest för barnets framtid. Detta visar att belastningen på föräldrarna är enorm och att det finns behov av extra stöd för dessa föräldrar.</p>

The aim of this essay is to examine how parents to children with large undiagnosed behaviour problems experience the parent role and the support they can obtain in their role as parents. To get a deeper description of the parent’s situation a qualitative method is used for the study. The interview carried out through a personal meeting and a question schedule with opened questions where used. The answers of the interview show that parents experience lot of problems. The children don’t get the support in school that the parent think they need because the child don’t have diagnose. Some of the parents think that diagnose can affect the future for the child and therefore they don’t want the child to get one. The parents is left alone with the problem, schools phone home and ask for help with the child, neighbour complains, everyday conflict that has to be sorted out, friendship get broken because of no one can carry out the child, dread and worry about the future for the child. All this get the result that the burden on the parents is enormous and they need support with the children. / Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till barn med odiagnostiserade stora koncentrations- och uppmärksamhetsstörningar och stor impulsivitet upplever sin situation som förälder samt möjlighet och tillgång till stöd i föräldrarollen. För att få en djupare beskrivning av föräldrarnas situation har en kvalitativ metod används till studien. Studien grundas på fyra intervjuer med föräldrar till barn med dessa problem. Resultatet av intervjuerna har visat att föräldrarna till dessa barn möter många problem i sin roll. Barnen får inte det stöd som föräldrarna tycker att de har behov av vilket föräldrarna tror beror på att barnen är odiagnostiserade. Några av föräldrarna är rädda för att låta barnen få diagnos då de känner oro för att en diagnos skulle få konsekvenser för barnets framtid. Föräldrarna är ofta lämnade ensamma med problemet, skolan ringer och ber föräldrarna om hjälp med barnet, grannarna klagar och varje dag består av konflikter att reda upp. Relationer bryts då ingen orkar med barnets beteende och vardagen består av ständig oro och ångest för barnets framtid. Detta visar att belastningen på föräldrarna är enorm och att det finns behov av extra stöd för dessa föräldrar.

Syftet med denna studie var att undersöka om upplevd impulsivitet hos en potentiell vän kan påverka män respektive kvinnors vilja att vara vän med den personen.   Studien genomfördes med en 2x2 oberoende mätning med mellangruppsdesign. Den beroende variabeln var skattning av viljan till vänskap. Första oberoende variabeln var personlighetstyp som presenterades i två olika scenarier med två betingelser; impulsiv och eftertänksam. Den andra oberoende variabeln var kön med två betingelser; man och kvinna. Båda scenarier var identiska förutom omformuleringar beroende på betingelse. Självskattad vänskapskvalité och självskattat personlighetsdrag kontrollerades för. Tidigare forskning baserad på barn har visat att impulsiva barn blivit mer avvisade och mer impopulära än andra barn. Genom att undersöka hur vuxnas vilja att vara vän med en person påverkas beroende på hur personen beter sig är därför aktuellt eftersom det då kan framkomma om detta förekommer även i vuxen ålder. En 2x2 oberoende ANOVA visade att det fanns en interaktionseffekt mellan Kön x Scenario vilket indikerar att kön och scenario spelade stor roll för den beroende variabeln. Studien visade att kön hade en påverkan på resultatet; kvinnor var mindre benägna till att vara vän med en impulsiv person jämfört med en eftertänksam person. För männen i undersökningen spelade inte scenario någon roll gällande viljan att vara vän vilket indikerar på att de bryr sig mindre om en potentiell vän är impulsiv eller eftertänksam. Möjligen kan det vara att kvinnor lägger mer energi på sina vänskapskretsar och hur en potentiell vän ska bete sig i större utsträckning än vad män gör. / The aim with this study was to investigate whether perceived impulsivity of a potential friend can affect men’s and women’s willingness to be friends with that person. The study was conducted with a 2x2 independent measurement with a between groups design. The dependent variable was a self-assessed rating of the will of friendship. The first independent variable was the personality type that was presented in the two different scenarios with two conditions; impulsive and thoughtful. The second independent variable was gender which also had two conditions; men and women. The scenarios was identical except for some language changes depending on the condition. Self-assessed rating of friendship quality and self-assessed rating of personality traits were controlled for. Previous research based on children has shown that impulsive children become more peer rejected and unpopular than other children. By examining how adults’ willingness to be friends with a person is affected, depending on the other person’s behavior, it may be concluded that this rejection even occurs in adulthood. A 2 x 2 independent ANOVA indicated that there was an interaction effect between Gender x Scenario which means that gender and scenario had a great influence on the dependent variable. The study indicated that gender had an impact on the result; women were less likely to be friends with an impulsive person compared to a person that is thoughtful. The two different scenarios did not matter for the men in this study regarding the will to be friends, which indicates that they did not care about if a potential friend was impulsive or thoughtful. This could possibly depend on that women put greater effort in their relationships with their friends and more thought in how a potential friend should behave to a greater extent than men do.

Syftet med studien var att undersöka låg självkontroll bland män ochkvinnor, utsatthet för brott bland män och kvinnor samt undersöka sambandet mellan låg självkontroll och utsatthet för brott bland unga vuxna. Studien hade en tvärsnittsdesign där en webbenkät skickades ut till en studentpopulation bestående av 159 respondenter (av vilka 83% var kvinnor) i åldrarna 18-25 (M = 22,49, SD = 1,78). Resultatet visade att män hade en lägre självkontroll och att kvinnor hade en högre utsatthet för brott. Resultatet visade även på ett svagt positivt samband mellan låg självkontroll och utsatthet för brott vilket indikerade på att de respondenterna med låg självkontroll var utsatta för brott i högre grad. Resultaten kunde förklaras teoretiskt med Lifestyle Exposure Perspective som antydde att låg självkontroll kunde medföra en högre exponering för riskfyllda situationer vilket i sin tur kunde öka nivån av utsatthet för brott. Dock kan det krävas fler variabler för att förklara sambandet. / The aim of this study was to examine low self-control among men and women, victimization of crime among men and women and examine the correlation between low self-control and the victimization of crime among young adults. The study used a cross-sectional design where a web survey was sent out to a student population consisting of 159 respondents (of which 83% were women) aged 18-25 (M= 22,49, SD=1,78). The result showed that men had lower self-control where as women had higher victimization of crime. The result also showed a weak positive correlation between low self-control and victimization of crime which indicated that the respondents with lower self-control were victimized of crime to a higher degree. The results could be explained theoretically with Lifestyle Exposure Perspective, which implied that low self-control could entail a higher exposure of risk-filled situations which in turn could increase victimization of crimes. It may however be that more variables are required to explain the correlation.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning alkoholkonsumtion hos studenter predicerades av kön, personlighet (bestående av impulsivitet, social hämning och negativ affektivitet) samt motiv till alkoholkonsumtion (bestående av stämningshöjande, coping, konformitet och sociala motiv). Tidigare forskning indikerar att dessa prediktorer, med undantag av social hämning, negativ affektivitet och konformitetsmotiv, samvarierar med alkoholkonsumtion. 123 kvinnliga och 43 manliga lärarstudenter vid Växjö universitet ingick i vår studie. Fyra beprövade enkäter sammanställdes till en enkät som användes för insamling av all data. En multipel regressionsanalys visade att män rapporterar en högre alkoholkonsumtion än kvinnor och att impulsivitet, stämningshöjande- samt copingmotiv predicerar alkoholkonsumtion. Emellertid återfanns inte, till skillnad från tidigare forskning, ett signifikant samband mellan sociala motiv och alkoholkonsumtion, dock kunde en viss tendens till samband urskiljas. Studien indikerar sålunda att kunskap om dessa variabler kan vara av betydelse för att utveckla en förståelse för vad som förebådar olika alkoholkonsumtionsmönster.

<p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning alkoholkonsumtion hos studenter predicerades av kön, personlighet (bestående av impulsivitet, social hämning och negativ affektivitet) samt motiv till alkoholkonsumtion (bestående av stämningshöjande, coping, konformitet och sociala motiv). Tidigare forskning indikerar att dessa prediktorer, med undantag av social hämning, negativ affektivitet och konformitetsmotiv, samvarierar med alkoholkonsumtion. 123 kvinnliga och 43 manliga lärarstudenter vid Växjö universitet ingick i vår studie. Fyra beprövade enkäter sammanställdes till en enkät som användes för insamling av all data. En multipel regressionsanalys visade att män rapporterar en högre alkoholkonsumtion än kvinnor och att impulsivitet, stämningshöjande- samt copingmotiv predicerar alkoholkonsumtion. Emellertid återfanns inte, till skillnad från tidigare forskning, ett signifikant samband mellan sociala motiv och alkoholkonsumtion, dock kunde en viss tendens till samband urskiljas. Studien indikerar sålunda att kunskap om dessa variabler kan vara av betydelse för att utveckla en förståelse för vad som förebådar olika alkoholkonsumtionsmönster.</p>

Bullying is a phenomenon occurring all over the world. Previous research shows that youthswho are being physically punished by their parents are at higher risk for being involved inbullying. There are four groups when it comes to bullying, the neutrals, bullies, victims, andbully-victims. A limitation of previous research was that no one has examined why youthswho are being exposed to physical punishment by their parents often become a part ofbullying. Our focus was on the four bullying groups of youths in the ages 13 to 15. Weproposed that in order to understand how parents’ use of physical punishment against theiryouths is connected with being a bully or a victim at school, we need to take the personalitytraits self-esteem and impulsivity under consideration. The results showed that when parentsused physical punishment against their youths and the youths had certain personality traits,the risk for being a part of bullying increased. In conclusion, the youths were at higher risk ofbeing victims of bullying if they had low self-esteem, they were at higher risk of being bulliesif they were impulsive, and they were at higher risk of being bully-victims if they were bothimpulsive and had low self-esteem, meaning that we need to investigate further differentpersonality traits and their effect on youths bullying involvement in school. / Mobbning är ett fenomen som inträffar över hela världen. Tidigare forskning visar att närungdomar blir fysiskt bestraffade av sina föräldrar ökar risken för inblandning i mobbning.Det finns fyra grupper när det kommer till mobbning, de neutrala, mobbare, offer och bullyvictims.En svaghet med tidigare forskning var att ingen har undersökt hur inblandning imobbning ser ut för dem som blir utsatta för fysisk bestraffning av sina föräldrar. Vårt fokusvar på de fyra grupperna inom mobbning för ungdomar mellan åldrarna 13 till 15. Viföreslår att för att förstå hur föräldrars fysiska bestraffning på sina ungdomar hängersamman med att vara mobbare eller offer i skolan, behöver man ta hänsyn till ungdomarnassjälvkänsla och impulsivitet. Resultaten visade att om föräldrar slår sina ungdomar samt omungdomarna besitter en viss typ av personlighetsdrag, ökar risken för att de blir inblandade imobbning. Sammanfattningsvis, ungdomarna riskerade att bli offer för mobbning om de hadedåligt självförtroende, de riskerade att bli mobbare om de var impulsiva, och de riskerade attbli bully-victims om de samtidigt hade dåligt självförtroende och var impulsiva. Detta innebäratt vi behöver fortsätta undersöka olika personlighetsdrag och deras påverkan på ungdomarsinblandning inom mobbning i skolan.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt för både den psykiska och fysiska hälsan. Den kan minska psykiska problem som oro, stress och depression, samt fysiska åkommor som blodtryck, stroke och diabetes. Fysisk aktivitet är numera en allt mer vedertagen metod för att behandla fysiska och psykiska besvär. Individer med ADHD har vanligen problem med hyperaktivitet, impulsivitet, uppmärksamhet, sociala beteenden och kognitiva förmågor.Syfte: Att undersöka den vetenskapliga litteraturen för att få belägg för vilka effekter fysisk aktivitet kan ha för symptom hos individer med ADHD.Metod: I denna systematiska litteraturstudie återfanns via sökningar i databaserna PubMed, The Cochrane Library, Web of Science, Science Direct och PsycINFO artiklar som sedan granskades utifrån en bedömningsmall.Resultat: Fysisk aktivitet upplevdes ha en positiv effekt för hyperaktivitet och uppmärksamhetsproblem samt visade sig minska risken för sociala beteendeproblem hos individer diagnostiserade med ADHD. Vidare påvisades att oavsett regelbundenhet eller omfattning av fysisk aktivitet en positiv effekt för kognitiva förmågor hos individer diagnostiserade med ADHD.Konklusion: Den vetenskapliga litteraturen visar att fysisk aktivitet troligen har en positiv effekt för ett flertal symptom hos individer med ADHD. Dock krävs ytterligare forskning i ämnet. / Background: Physical activity has been shown to have a positive impact for both mental and physical health. It may reduce psychological problems such as anxiety, stress and depression, and physical issues like high blood pressure, stroke and diabetes. Physical activity is now an increasingly accepted method to treat physical and mental disorders. Individuals with ADHD usually have problems with hyperactivity, impulsivity, attention, social behavior and cognitive abilities.Aim: To investigate the scientific literature for evidence about the effect of physical activity on symptoms in individuals with ADHD.Method: In this systematic literature review articles where found through the databases PubMed, The Cochrane Library, Web of Science, Science Direct and PsycINFO witch was later surveyed based on an assessment template.Results: Physical activity was perceived to have a positive effect for hyperactivity and attention problems and appeared to reduce the risk of social behavior problems in individuals diagnosed with ADHD. Furthermore, it was shown that regardless of frequency or extent of physical activity a positive effect was shown on cognitive abilities in individuals diagnosed with ADHD.Conclusion: The scientific literature shows that physical activity is likely to have a positive effect for a variety of symptoms in individuals with ADHD. However, further research on the subject is required.

Syftet med aktuell studie var att undersöka om personlighetsegenskaper (från femfaktormodellen), BIS/BAS, kön och ålder kunde predicera studenters alkoholkonsumtion.  Alkoholkonsumtion är ett stort problem i dagens samhälle och bidrar till 3 miljoner dödsfall varje år globalt och leder till funktionshinder och dålig hälsa för miljontals människor. Studien använde sig av en korrelationell design och data samlades in med hjälp av ett självskattningsformulär. Urvalet bestod av 184 universitetsstudenter (77 % kvinnor) från tre olika program på Linnéuniversitetet i Kalmar och Växjö. Korrelationsanalysen visade signifikanta samband mellan alkoholkonsumtion och oberoende variabler där den starkaste effekten var ett medelstarkt positivt samband mellan BAS Fun Seeking och alkoholkonsumtion. Den efterföljande regressionsanalysen (MRA) visade att ålder, kön, BAS Fun Seeking och extraversion kunde predicera alkoholkonsumtion vilket stämde överens med studiens hypoteser och tidigare forskning. Resultatet från nuvarande studie ger en bättre förståelse för vilka variabler som kan predicera alkoholkonsumtion och utökar kunskap inom området vilket kan vara användbart för framtida hälsoprogram. / The aim of this study was to investigate whether personality factors (from the five-factor model), BIS/BAS, gender and age could predict students' alcohol consumption. Alcohol consumption is a major problem today, contributing to 3 million deaths each year globally and leading to disability and poor health for millions of people. The study used a correlational design and data were collected using a self-report questionnaire. The sample consisted of 184 university students (77% women) from three different programs at Linnaeus University in Kalmar and Växjö. The correlation analysis showed significant relationships between alcohol consumption and independent variables, with the strongest effect being a moderately strong positive relationship between BAS Fun Seeking and alcohol consumption. The multiple regression analysis (MRA) showed that age, gender, BAS Fun Seeking and extraversion could predict alcohol consumption, which was consistent with the study's hypotheses and previous research. The result from the current study provides a better understanding of which variables can predict alcohol consumption and expands knowledge in the field, which can be useful for future health programs.