Talent Management och Performance Management är nya begrepp som baseras på att organisationer på ett strukturerat sätt planerar för att attrahera, behålla och utveckla rätt medarbetare samt definierar hur de ska skapa, styra och mäta en prestationskultur. Baserade på organisationens affärsmål ska strategierna framgångsrikt medföra att organisationen kan sörja för sitt behov av medarbetarkompetens som organisationens utveckling och överlevnad kräver. Jag valde att undersöka om organisationer aktivt arbetar med innehållet i begreppen. Inför studien där mitt huvudsyfte är att analysera hur stora organisationer hanterar karriärplanering och kompetensförsörjning valde jag att intervjua tre medarbetare som arbetar centralt med personalstrategiska frågor. De tre organisationer som ingår i studien, det vill säga en kommun, en region och ett privat företag hanterar organisationens behov av kompetens olika. Det privata företaget och regionen är de organisationer som centralt tagit fram strategier för att hantera organisationens behov av kompetens och båda arbetar aktivt med sitt varumärke där bland annat nöjda medarbetare ses som en framgångsfaktor. Kommunen konstaterar att de har stora pensionsavgångar men har inte arbetat fram strategier hur de ska hantera sin kompetensförsörjning och arbetar inte aktivt med marknadsföring av sitt varumärke. Regionen och det privata företaget har påbörjat en kartläggning av medarbetarnas kompetens men inte kommunen. De tre organisationerna är överens om att ansvaret för kompetensförsörjning och karriärplanering ska delas mellan organisationen och den enskilde medarbetaren.

Syftet med denna studie var att undersöka myndighetssamverkan och individens delaktighet isamverkansprocessen. Studien ska även visa hur myndighetssamverkan gynnar individer samt fördelaroch svårigheter med samverkan. Empirin till studien hämtades genom textanalys av två socialnämndersverksamhetsberättelser, samt genom semi-strukturerade intervjuer av tjänstemän inom kommun ochförsäkringskassa. Kunskapsöversikten består av både publicerad forskning och offentliga dokument.Den institutionella teorin ligger som grund för studiens analys. Resultatet visar att samverkan iblandtenderat att vara ambitioner som inte alltid verkställs i praktiken. Det visar också att små kommunerinte har samma behov av samverkan som större, de finner andra vägar att samverka utifrån sina behov.Då det måste finnas något att vinna på att samverka så kan det förklara varför små kommuner inte deltar isamordningsförbund i samma utsträckning som större. Gällande individens delaktighet så kan denförbättras. Både gällande information i överenskommelser och kring hur delaktighet uppfattas, skaindividen bara delta för att vara delaktig eller ska individen få stöd och hjälp till att förstå och att få framsin åsikt. En individ som känner empowerment och självförtroende är även det främjande faktorer för ettlyckat samverkans resultat.

Att använda magkänslan som bedömningsunderlag i rekryteringsprocesser anses förlegat och forskning indikerar på att det leder till diskriminering och felrekryteringar. Istället föreslås att rekryteringen ska vara kompetensbaserad och därmed generera ökad mångfald. Syftet med studien var att studera vad rekryterare anser är viktigast vid valet av nya medarbetare samt vad rekryterarens magkänsla har för inverkan vid valet av nya kandidater. Tolv rekryterares uppfattningar har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på att olika bedömningsunderlag används och det finns en skillnad mellan branscher. I vissa branscher utförs personlighets- och intelligenstester medan det i andra branscher föredras närvaro eller att passa in i arbetsgruppen. Magkänslan spelar in i alla rekryteringsprocesser och kan både leda till diskriminering och en god matchning mellan person och tjänst, mycket beroende på rekryterarens erfarenhet i yrket. Bedömningen blir dock mer objektiv ju fler bedömningsunderlag som används. / Using gut instinct as assessment base in recruitment processes are considered outdated and research indicates that it results in discrimination and recruiting the wrong candidates. Instead competency-based recruitment should be used, to increase diversity. The aim was to study what recruiters consider are most important when choosing employees as well as what impact their gut instinct has in the selection. The perception of twelve recruiters has been analysed with qualitative content analysis. Results shows that different assessment bases are used and there’s a difference between industries. In some industries, personality and intelligence tests are used while other industries prefer presence or a fit into the team. Gut instinct has an impact on all recruitment processes and can lead to both discrimination and a good match between the person and the service, highly dependent on the recruiter’s experience in the profession. The assessment is more objective the more assessment bases used.

Syftet med denna studie är att undersöka skollag 1985:1100 och 2010:800 ur ett idémässigt perspektiv för att redogöra för förändringar av begreppet likvärdig utbildning som skett i skollag 2010:800. För att uppnå syftet söker studien svara på vilka bestämmelser som finns i de båda lagarna som kan ge möjlighet till likvärdig utbildning samt om begreppet likvärdig utbildning förändrats i skollag 2010:800 jämfört med skollag 1985:800. Studien baseras på en idéanalys av skollag 1985:1100 och skollag 2010:800 utifrån fyra dimensioner. Studiens resultat visar att förändring skett av begreppet likvärdig utbildning genom att mer fokus ligger på individens enskilda behov. För att uppnå likvärdig utbildning krävs i skollag 2010:800 att utbildningen utformas olika. Förändringar av begreppet likvärdig utbildning kan även ses i skollag 2010:800 då denna mer fokuserar på tillsyn och kvalitetsgranskning, ansvarsfördelning samt kvalitetsarbete.

I början av 1990-talet myntades begreppet ”värdegrunden” för att tydliggöra skolans fostrande huvuduppdrag när det gäller värden, men utredningar har visat att värdegrundsbegreppet uppfattas som både diffust och mångfacetterat. Denna studie har därför haft för avsikt att undersöka samhällskunskapslärares beskrivningar av innehållet i definitionen av de fem grundläggande demokratiska värden som skrivs fram i skollagen; människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet, solidaritet. Det har också funnits ett intresse av att undersöka hur värdegrundsarbetet realiseras i samhällskunskapsundervisningen, eftersom det finns brist på studier för hur samhällskunskapslärare förverkligar värdegrundsarbetet. För att kunna besvara detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts där fem samhällskunskapslärare bidragit med sina beskrivningar. Forskningslitteratur och praxismodellen har använts i analysfasen. Studiens resultat påvisar att det fortfarande finns visst tolkningsutrymme när det gäller förståelsen av värdegrundens kärnvärden. Resultatet visar också att samhällskunskapslärarna använder demokratiska arbetsformer, samtal och goda relationer när de försöker realisera värdegrunden i sin undervisning. I studiens slutsatser ges förslag på möjliga definitioner för varje kärnvärde i värdegrunden, vilka har inspiration från respondenternas utsagor och tidigare forskning. Värdegrundens kärnvärden visar sig också innehålla kopplingar till det centrala innehållet för grundkurserna i samhällskunskap på gymnasienivå. Avslutningsvis ges också förslag på hur praxismodellen kan utvecklas för att stödja samhällskunskapslärare i sitt arbete med värdegrunden.

In this paper we present our research on learning in event organizations since we haveconcluded that there is no research on this topic. We have chosen a qualitative researchstrategy with multiple case studies where we used semi-structured interviews to go into depthin the event organizations we have studied. The research overview highlights the problem oflearning in organizations today and that organizations must learn to survive and to create acompetitive edge in the industry in which they are operating. Learning in organizationsdepends on their employees and if they may not develop within the organization they will notbecome further motivated. Our research shows that event organizations learn subsequentlyand take the situation as it comes through learning by doing primarily.Research shows that individuals learn different, and our study therefore indicates that theremust be leadership that is adapted to different situations and different learning styles. As theevent industry is time-pressed, a fully customized system will not be sustainable to managemeeting the demands of the market. Today, systems and tools for learning are inadequate toadapt to this fast-changing environment in which the organizations live. We have combinedsystems and tools that together create a more adaptable system for the time-pressed eventorganization.The system deals with an understanding of which situation the employee is in and whichpreferred way it wants to learn and thus the manager can adapt to this to get the maximumoutcome of learning. This will help managers in event organizations to better understand theiremployees, motivate them to a greater extent, thereby creating competitive advantages for thecompany. As the manager is time-pressed, our study also shows that collective learning isimportant for the effectiveness of the organization's learning. In this way, the manager doesnot always have to be the driving force in learning. Our research shows that technologicalsolutions will help the time-pressed organization to create a more collective learning and amore sustainable solution, as this is a more time-efficient tool for sharing knowledge. Whatwe present here is a contribution with a theoretical solution that is also practically feasible,unlike several previous theories.This study is written in Swedish. / I denna uppsats framför vi vår forskning om lärande i evenemangsorganisationer då vi sett attdet saknas forskning kring detta ämne. Vi har valt en kvalitativ forskningsstrategi medmultipla fallstudier där vi använt semistrukturerade intervjuer för att gå på djupet i deevenemangsorganisationer som vi studerat. Forskningsöversikten lyfter fram problematikenkring lärande i organisationer idag och att organisationer måste lära sig för att överleva ochför att skapa sig en konkurrensfördel i den bransch den befinner sig i. Lärandet iorganisationer är beroende av dess medarbetare och får inte dessa utvecklas inomorganisationen så blir de inte heller motiverade. Vår forskning visar attevenemangsorganisationer idag lär sig efterhand och tar situationen som den kommer genomlearning by doing främst.Forskning visar att individer lär sig olika och vår studie visar på att det måste finnas ettledarskap som är anpassat för olika situationer och olika lärstilar. Eftersomevenemangsbranschen är tidspressad blir därmed ett helt individanpassat system inte hållbartför att klara av att möta dess omvärld. Idag är de system och verktyg som finns för lärande iorganisationer bristande för att anpassas till denna snabbt föränderliga omvärld somorganisationer lever i. Därmed har vi kombinerat system och verktyg, situationsanpassatledarskap samt VARK och teknologi, som tillsammans skapar ett mer anpassningsbart systemför den tidspressade evenemangsorganisationen.Systemet handlar om en förståelse för vilken situation medarbetaren befinner sig i och vilketföredraget sätt den vill lära sig och därmed kan chefen anpassa sig till detta för att få ettmaximalt utfall av lärande. Detta kommer att hjälpa chefer i evenemangsorganisationer attförstå sina medarbetare bättre, motivera dem i större utsträckning och därigenom skapakonkurrensfördelar för företaget. Då chefen är tidspressad visar vår studie även att ettkollektivt lärande är av vikt för att effektivisera organisationens lärande. På så sätt behöverinte chefen alltid vara den drivande faktorn i lärandet. Vår forskning visar att teknologiskalösningar hjälper den tidspressade organisationen för att skapa ett mer kollektivt lärande ochen mer hållbar lösning då detta är ett mer tidseffektivt verktyg för att dela kunskap. Vi bidrarhär med en teoretisk lösning som även blir praktiskt genomförbar till skillnad från fleratidigare teorier.

No description available.

Denna uppsats undersöker hur en teatergrupp inom en kommunal daglig verksamhet hanterar de etiska dilemman som kan uppstå med utvecklingsstörda skådespelare som har insatsen Daglig verksamhet enligt LSS. Detta är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats som undersöker vilka etiska dilemman och andra upplevda svårigheter som drama-/teaterledare kan komma att ställas inför under arbetet med teater för funktionsnedsatta, samt de resonemang som förs kring handlingsalternativ. Studien startar med flera frågeställningar som löpande korrigeras till det slutgiltiga undersökningsproblemet. Metodinsamlingen har skett genom informella samtal och formella djupintervjuer med de medarbetare som är anställda i anknytning till teaterverksamheten. Teatergruppen i denna studie har sin grund inom dramapedagogikens konstpedagogiska perspektiv där de två primära målen är att individen ska få utveckla sin förmåga att uttrycka sig i konstnärlig form, sin personlighet och sociala samarbetsförmåga samt att skapa en konstnärlig produkt som kan visas för publik. För att åstadkomma detta är teaterföreställning den dominerande metoden och vid sidan av den finns improvisation, rollspel och kreativitetsövningar. Rapporten visar individens rätt att få delta utifrån sin funktionsnedsättning och vikten av att acceptera olikheterna. Att det är människans upplevelse som skall styra vad och vem du spelar och när du är i roll. De dilemman som rapporten berör är de svårigheter informanterna anser kan vara för intellektuellt funktionsnedsatta som att förstå skillnaden mellan fiktion och verklighet, om vad som är viktigast, bra teater eller nöjda skådespelare och om skådespelarna alltid måste förstå i vilket sammanhang de befinner sig i. Rapportens slutsats är att det alltid är individens upplevelse och behov som ska styra. Ett accepterande av olikheter och rätten att få delta utifrån sin funktionsnedsättning och allas vår rätt att få möjlighet att uttrycka sig med teater. Studiens slutsats har en tydlig riktning i betydelsen av att ständigt ifrågasätta de rådande normer som vi alla omges av i teaterarbete med funktionsnedsatta. Studien startar också med flera frågeställningar som löpande korrigeras till det slutgiltiga undersökningsproblemet.

Ingen marknadsföring är väl så god och trovärdig som medarbetare som pratar gott om och förespråkar den egna organisationen? Dessa medarbetare kan ses som ambassadörer för organisationen. Ambassadörskap är något som naturligt växer fram då en individ inom en organisation trivs med organisationens krav och behov och vidare kan sammanfläta dessa med sina egna krav och behov. Skatteverket är en organisation som i mångas öron inte låter speciellt inspirerande, kanske delvis ett resultat av det skattesystem som finns i Sverige, men kanske även på grund av de förhållandevis krångliga regler och processer som många anser dem använda sig av. Med detta i åtanke ämnar vi undersöka hur ambassadörskapet på Skattekontoret i Jönköping ter sig. Vägledande för uppsatsen är frågan: Hur ser ambassadörskapet ut på Skattekontoret i Jönköping i enlighet med de två dimensionerna; individens behov i organisationen i relation till organisationens behov? Vi lyfter fram teorier i två centrala dimensioner som berör organisationens behov samt behoven hos individerna inom denna. Med teorin som utgångspunkt tar vi fram en modell som ämnar åskådliggöra vad ambassadörskap bottnar i. Den metodologiska grunden för denna rapport är av kvalitativ karaktär. Detta står i relation till och tjänar uppsatsens deskriptiva syfte. Inom ramen för den valda metoden genomförs en informantundersökning och sex respondentundersökningar. Resultatet av undersökningens huvudsakliga forskningsfråga visade på en förhållandevis god spridning och flera olika ambassadörskaraktärer på Skatteverket i Jönköping uppenbarade sig. Vidare framkom det bland annat att de anställdas verksamhetssyn inte alltid stod i relation till hur ledningen avsåg att de skulle se på verksamheten. Vi ser att analysmodell på ett bra vis illustrerar vari ett gott ambassadörskap kan bestå. Vidare forskning kan pröva modellens giltighet. / No advertising is as valuable and credible as people who are talking good about and advocate the organization in which they work. These employees can be seen as ambassadors for the organization. Ambassadorship appears and grows naturally when an individual within an organization is satisfied with the organization's requirements and needs and can weave them with their own demands and needs. The tax authority may serve under the rumor of being a grey, bureaucratic and authoritarian organization, perhaps partly a result of the tax system which is in Sweden. Another possible explanation could be the relatively complicated rules and processes that many people believe them to use. With this in mind, we intend to examine how the ambassadorship appears at the tax authority in Jönköping. The main research question which serves as a guideline for this thesis is: How does the ambassadorship appears at the tax authority in Jönköping in accordance with the two dimensions; the needs and demands of the individuals within the organization in relation to the organization's needs and demands? We highlight the theories of two key dimensions that affect the organization's needs on one hand and the needs of the individuals within it on the other hand. In theory as a starting point, we develop a model that illustrates what Ambassador characteristic is rooted in. The methodological basis for this report is of a qualitative nature. This is in relation to and serves the papers descriptive purpose. Within the framework of the method chosen, one informant and six respondent surveys is to be carried out. The results of the thesis main research question showed a relatively good spread and several ambassador characters appeared. Furthermore, it emerged, that the employee's view of the organization not always reflected the managers intended view of the same. We think that our model is a good way to illustrate what good ambassadorship derives from. Further research may strength the validity of the model as well as the results of the thesis.

<p>Ingen marknadsföring är väl så god och trovärdig som medarbetare som pratar gott om och förespråkar den egna organisationen? Dessa medarbetare kan ses som ambassadörer för organisationen. Ambassadörskap är något som naturligt växer fram då en individ inom en organisation trivs med organisationens krav och behov och vidare kan sammanfläta dessa med sina egna krav och behov.</p><p>Skatteverket är en organisation som i mångas öron inte låter speciellt inspirerande, kanske delvis ett resultat av det skattesystem som finns i Sverige, men kanske även på grund av de förhållandevis krångliga regler och processer som många anser dem använda sig av. Med detta i åtanke ämnar vi undersöka hur ambassadörskapet på Skattekontoret i Jönköping ter sig.</p><p>Vägledande för uppsatsen är frågan: Hur ser ambassadörskapet ut på Skattekontoret i Jönköping i enlighet med de två dimensionerna; individens behov i organisationen i relation till organisationens behov?</p><p>Vi lyfter fram teorier i två centrala dimensioner som berör organisationens behov samt behoven hos individerna inom denna. Med teorin som utgångspunkt tar vi fram en modell som ämnar åskådliggöra vad ambassadörskap bottnar i.</p><p>Den metodologiska grunden för denna rapport är av kvalitativ karaktär. Detta står i relation till och tjänar uppsatsens deskriptiva syfte. Inom ramen för den valda metoden genomförs en informantundersökning och sex respondentundersökningar.</p><p>Resultatet av undersökningens huvudsakliga forskningsfråga visade på en förhållandevis god spridning och flera olika ambassadörskaraktärer på Skatteverket i Jönköping uppenbarade sig. Vidare framkom det bland annat att de anställdas verksamhetssyn inte alltid stod i relation till hur ledningen avsåg att de skulle se på verksamheten.</p><p>Vi ser att analysmodell på ett bra vis illustrerar vari ett gott ambassadörskap kan bestå. Vidare forskning kan pröva modellens giltighet.</p> / <p>No advertising is as valuable and credible as people who are talking good about and advocate the organization in which they work. These employees can be seen as ambassadors for the organization. Ambassadorship appears and grows naturally when an individual within an organization is satisfied with the organization's requirements and needs and can weave them with their own demands and needs.</p><p>The tax authority may serve under the rumor of being a grey, bureaucratic and authoritarian organization, perhaps partly a result of the tax system which is in Sweden. Another possible explanation could be the relatively complicated rules and processes that many people believe them to use. With this in mind, we intend to examine how the ambassadorship appears at the tax authority in Jönköping.</p><p>The main research question which serves as a guideline for this thesis is: How does the ambassadorship appears at the tax authority in Jönköping in accordance with the two dimensions; the needs and demands of the individuals within the organization in relation to the organization's needs and demands?</p><p>We highlight the theories of two key dimensions that affect the organization's needs on one hand and the needs of the individuals within it on the other hand. In theory as a starting point, we develop a model that illustrates what Ambassador characteristic is rooted in.</p><p>The methodological basis for this report is of a qualitative nature. This is in relation to and serves the papers descriptive purpose. Within the framework of the method chosen, one informant and six respondent surveys is to be carried out.</p><p>The results of the thesis main research question showed a relatively good spread and several ambassador characters appeared. Furthermore, it emerged, that the employee's view of the organization not always reflected the managers intended view of the same.</p><p>We think that our model is a good way to illustrate what good ambassadorship derives from. Further research may strength the validity of the model as well as the results of the thesis.</p>