This thesis documents a sensor networking project with an interest in internal environment monitoring in relation to thermal comfort. As part of this project sensor nodes were designed, built and deployed. Data was collected from the nodes via a wired Ethernet network and was stored in a database. The network remains operational several years after its initial deployment. The collected data was analyzed in conjunction with data from a local meteorological station and the building's smart fiscal energy meters. The analysis suggests the possibility of automated thermal comfort classification using data from a sensor network.

The purpose of this study is to develop a Learner Thermal Comfort Protocol (LTCP) for the assessment of thermal comfort in naturally ventilated public school classrooms occupied by primary learners aged between 7 and 14 years and to establish whether there is a relationship between the thermal comfort standards (ASHRAE 55-2004 and ISO 7730-2005) and the learners’ perception thereof. The study tests the LTCP on two primary school case studies in Mamelodi Township, City of Tshwane (CoT), South Africa, by following the adaptive or field study method to collect quantitative data from the classroom and the learners. The classrooms’ actual temperature is measured and recorded by HOBO pendant data loggers while the learners’ thermal comfort perception is surveyed using questionnaires. The actual classroom indoor temperatures are compared to the ASHRAE 55 and ISO 7730 standard temperature range recommendations of ±22°C to ±27°C, based on the heat balance model, and ±20°C to ±27°C temperature range based on the context related adaptive model. To establish whether there is a relationship between standards and learners’ perception, the learners’ perception results are compared to the predicted percentage that occupants would find acceptable. This predicted percentage is based on the heat balance model (i.e. 80%) and adaptive model (i.e. 80% - 90%). The results indicate that the indoor temperature range did not meet the recommended temperature range of either of the thermal comfort models. However, the thermal perception scale shows that the indoor temperatures were accepted by most of the learners. A relationship between the learners’ perception, the thermal comfort standards’ recommended temperature range and predicted percentage of acceptance was established. However, a wider temperature range is suggested for the thermal comfort assessment of classrooms located in the South African climate. This study will contribute to the body of knowledge on thermal comfort in schools and provide the Department of Basic Education (DBE) with an assessment tool for the evaluation of school classroom indoor environments. / Dissertation (MArch(Prof)--University of Pretoria, 2015. / Architecture / Unrestricted

The purpose of our study was to investigate how leisure educators at two different leisure homes work with inclusion and exclusion in the indoor environment. In order to answer the purpose, the study was based on the following questions: How do leisure educators work with inclusion and exclusion? What opportunities and obstacles do leisure educators see in their work on inclusion and exclusion? How do children include and exclude each other in the leisure home? What significance does the environment have for inclusion and exclusion in the leisure home? The empirical study is conducted at two different leisure centers where interviews and observations have been used as a method. Two educated leisure educators were interviewed to find out how they view inclusion and exclusion and how they work on this. The analysis has been done from a socio-cultural perspective. The study found that inclusion is about belonging, security and community in which all students are involved. The educators explained how important it is to see all students and create a good climate in the group where everyone can be heard and seen. The study found various reasons that lead to exclusion that it may depend on hierarchy in the children's group. Exclusion can also occur in the game where some students do not belong to a community or are involved. Obstacles that have been highlighted by leisure educators to achieve an inclusive way of working are staff shortages, time, local design, large groups of children and that they need access to more tools. The result shows that the educators work inclusively by, among other things, taking advantage of the students' interest and needs in planning to make the students want to participate in the activities. The results also show that there are educators who believe that exclusion is complex. There are varying views on the concept of exclusion.

Children are extra sensitive to negative health effects due to development of their immune system and internal organs. Nowadays asthma is the most common chronical disease and affects more than 150 000 children and young adults in Sweden. Inadequate cleaning cause dust which can contain mould, pollen, bacteria and virus. The aim of this study was to investigate if cleaning is sufficient in schools, even if it doesn´t follow general advice from The Public Health Agency (Folkhälsomyndigheten). Contact was taken with two different municipalities in Sweden and inspection reports was reviewed. Thirteen cleaning workers answered a digital survey about cleanability at their workplace. Results shows that cleaning was inadequate in both schools and cleaning frequency is equally important as cleanability to fulfil legal requirements according to the Environmental Code. If cleaning workers aren´t able to do their jobs properly, due to bad interior, dust will settle on surfaces which leads to poor indoor environment for pupils and teachers.

The purpose of this examination is to study and have a deeper understanding about the different perceptions preschool teacher have regarding to the importance of the pedagogical environment, in relation to strengthening multilingual work and children's mother tongue. We also want to study preschool teachers' perceptions about the structure and organization of the indoor environment and how it can promote children's multilingualism.  The study used phenomenography as a methodological approach and the theory of variation as the theoretical starting point, based on semi-structured qualitative interviews. We have interviewed ten preschool teachers from three different municipal preschools and one special educator that works in one of the communes.  The results of our study show that there are different perceptions about the pedagogical environment in relation to multilingual work. The result high lighted a greater awareness from preschool teachers’ perceptions about the work with the pedagogical environment compared to the multilingual work. Experiences and knowledge about the pedagogical environment were also experienced more than the multilingual work, which the preschool teachers perceived as problematic as they have the majority of children who are multilingual in preschool.

Syftet med följande examensarbete har varit att kartlägga och utforska vilka åtgärder som fastighetsbolag bör tillämpa eller utveckla vid ombyggnationer som uppfattas främja en förbättrad inomhusmiljö. Arbetet omfattar en kartläggning över vilka områden som fastighetsbolag bör fokusera på att förbättra vid en ombyggnation. Inklusionskriterier för fastighetsbolag och entreprenadföretag i examensarbetet har varit: att huvudbolaget eller de själva varit verksamma under minst 10 år i branschen, att företaget i dagsläget arbetar med ett utarbetat miljösystem inom företaget och/eller inom projekt samt att fastighetsbolagen ska inneha fler än 165 lägenheter och/eller kontorslokaler. Studien har tillämpat intervjuer med utvalda fastighetsbolag och entreprenadföretag samt en fallstudie med hjälp av fastighetsbolaget Diös som belyser praktiska åtgärder som uppfattas främja en förbättrad inomhusmiljö. Innehållsanalysen av intervjuerna och tillämpad fallstudie har sedan jämförts med insamlad teori vilken består av både litteratur och artiklar. Resultatet av studien presenterar de analyserade intervjuerna samt fallstudien. Slutsatsen av studien är att fastighetsbolagen kan utföra ombyggnationer som uppfattas kunna främja en förbättrad inomhusmiljö genom att effektivisera projekteringsskedet, utveckla ett styrmedel som kan generera en god dialog mellan hyresgäst och beställare samt fördela resurser inom aspekter som anses viktiga för en trivsam inomhusmiljö: termisk-, akustisk- och visuell miljö samt luftkvaliteten.

Miljön på förskolan och dess utformning är en grundläggande faktor för barns möjlighet till trygghet, lek och utveckling. Syftet med studien är därför att undersöka hur barn uppfattar sin omgivande inomhusmiljö samt hur förskollärare resonerar kring och motiverar sina val i utformningen av den. För att nå fram till dessa erfarenheter och uppfattningar används en kvalitativ ansats med barnsamtal och semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Respondenternas svar analyseras med begrepp från en modell som grundar sig i arkitekturperspektivet. Studiens resultat visar att förskollärarna utgår från flera företeelser i utformningen av miljön och att olika saker möjliggör och begränsar. En slutsats som kan dras av resultatet är betydelsen av material, yta och möbler i miljön för barns möjlighet till lek. / The preschool environment and its design is a fundamental factor for children's opportunities for security, play and development. The purpose of the study is therefore to investigate how children perceive their surrounding indoor environment and how preschool teachers reason about and motivate their choices in the design of it. To reach these experiences and perceptions, a qualitative approach is used with child interviews and semi-structured interviews with preschool teachers. The respondents answers are analyzed with concepts from a model that is based on the architectural perspective. The results of the study show that preschool teachers base their choices on several facts in the design of the environment and that different things enable and limit. One conclusion that can be drawn from the result is the importance of materials, surface and furniture in the environment for children's opportunity for play.

Tidigare forskning påvisar att det förekommer mycket stillasittande när barn befinner sig på förskolan och är barn fysiskt aktiva är det främst i utomhusmiljön. Forskningen visar även att få barn utveckla de grundläggande motoriska färdigheterna i tidig ålder kan det förbättra barns sociala beteende samt den kognitiva utvecklingen. Vidare visar forskning genom att  inomhusmiljö på förskolan förändras så barnen får röra sig fritt kan det leda till att barn vill vara mer fysiskt aktiva.    Syftet med studien var därför att ge en djupare förståelse för hur förskollärare arbetar med olika rörelseaktiviteter i inomhusmiljö på förskolan för att utveckla barnens motoriska färdigheter. Vidare undersöktes hur förskollärare ser på sin egen roll i arbete med rörelseaktiviteter inomhus och deras beskrivningar av vilken betydelse det sociala samspelet har för barnens utveckling av motoriska färdigheter genom rörelseaktiviteter. Studien utgick från en kvalitativ metod där insamlingen av empiri utfördes genom intervjuer med sex olika förskollärare.   Den insamlade empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv där den proximala utvecklingszonen, scaffolding och mediering stått i fokus. Resultatet visar att samtliga förskollärare i studien utförde rörelseaktiviteter i inomhusmiljön. De ansåg att när de utförde olika rörelseaktiviteter tillsammans med barnen var syftet att barnen skulle få utveckla sina grundläggande motoriska färdigheter.    Resultatet visar att förskollärarna anser att genom stöttning och att de själv är aktiva i rörelseaktiviteter tillsammans med barnen kan förskollärare vara ett föredöme och motivera barnen till att delta i det sociala samspelet. Slutsatsen vilken kan dras från resultatet, utifrån den teoretiska utgångspunkten, är att förskollärares uppmuntran samt den språkliga och fysiska kommunikation bidrar till att barn utvecklas vidare och lär sig att behärska nya motoriska färdigheter.

Studiens syfte var att ta del av förskollärares tankar kring relationen mellan materialitet och agens såsom det kommer till uttryck när de utformar den fysiska miljön inomhus utifrån barns lek. Vi utgår från ett onto-epistemologiskt perspektiv och studien bygger på en fenomenografisk metodansats. Sex verksamma förskollärare intervjuades och är den empirin som studien bygger på. Resultatet visade på fem teman som beskriver hur förskollärare utformar inomhusmiljön utefter barnens intressen och behov. Dessa var Barnens agens i leken, Miljö och materials agens, Barnens agens i miljön, Miljö utefter barnens intressen och Barnens bästa. Inom dessa teman kunde vi urskilja olika variationer i förskollärarnas berättelser. Slutsatsen syftar till hur förskollärares förhållningssätt och barnsyn är nära kopplat med hur de beskriver att de ordnar och utformar sina fysiska inomhusmiljöer. Studien bidrar med reflekterande frågor och tankar om hur barn synliggörs som aktiva agenter i förskollärares beskrivningar av sina inomhusmiljöer. Den bidrar även till förståelsen kring hur materialitet och agens påverkas och påverkar varandra. / The purpose of the study was to take part in preschool teachers' thoughts on the relationship between materiality and agency as it’s expressed when they design the physical environment indoors based on children's play. The study is based on an onto-epistemological perspective and with a phenomenographic methodological approach. Six active preschool teachers were interviewed and the empirical evidence is what the study is based on. The results showed five themes that describe how preschool teachers design the indoor environment according to the children's interests and needs. These were The children's agency in play, The environment and materials' agency, The children's agency in the environment, The environment according to the children's interests and The children's best interests. Within these themes, we were able to distinguish different variations in the preschool teachers' stories. The conclusion refers to how preschool teachers' attitudes and views of children are closely linked to how they describe that they arrange and design their physical indoor environments. The study contributes with reflective questions and thoughts about how children are made visible as active agents in preschool teachers' descriptions of their indoor environments. It also contributes to the understanding of how materiality and agency are affected and affect each other.

No description available.