The field of building services and the topic of interior user-centric climate has been gaining on importance in recent years. The pandemic of COVID-19 has resulted in an increased amount of time spent indoors, extensive energy usage in the built environment, and has also brought up the important issue of a pleasant interior climate. These two implications have become prominent on top of the ones resulting from the existent, persistently growing threat which is posed on our planet by climate change. Rising temperatures & increasing amount of sunlight, extensive energy consumption due to higher demand for cooling and heating, especially in large buildings (i.e. office buildings) occupied by large amounts of people with different preferences and user habits - these are all challenges we now have to face. Considering these challenges, this thesis suggests how a holistic approach could protect against them, mitigate their further development and so prevent their future impact on us humans. The overarching goal of this thesis, the pursuit of the “ideal” interior climate in office buildings, is achieved through setting up scenarios where different variations of daylighting, thermal comfort and energy consumption will be experimented with. The “ideal” interior climate will then be determined through assessing these scenarios and their corresponding results, yielding a recommendation for building future office spaces - these will no longer be only functional and provide shelter, but will also support interior occupant comfort and be efficient while doing so.

This thesis investigates the possibilities of using hybrid ventilation in an office building in Stockholm. The focus is on simulating the natural airflow to find out for which conditions it is sufficient. The thesis is done at White Arkitekter AB in cooperation and under the supervision of environmental specialists working there. A literature study is carried out to study what has been done before in Sweden as well as in other countries. Computer simulations are used to simulate the airflow to examine the conditions and architecture. A synthetic computer model representing a realistic office building is built up as a starting point. The ventilation method for the natural ventilation part is to take air in through the fa\c{c}ade and use the stack effects in an atrium for natural ventilation. By altering the architecture and the sizes of the openings according to the results from the simulations the building is dimensioned and formed to cope with the rules and requirements about the indoor air quality in workplaces. The simulations are done with a multi zone energy performance simulation tool that can simulate airflows and indoor air climate conditions in the zones as well as the energy consumption. Computational fluid dynamics calculations are then used to more closely simulate the conditions within the zones. The results from those simulations suggest that the natural ventilation as a part of a hybrid ventilation works for all the floors of the building for up to 10$\,^{\circ}\mathrm{C}$. The computational fluid dynamics simulations showed that the thermal comfort of all the occupants is fulfilled for these conditions but there is a risk of occupants experiencing draught because of to high velocities in the air especially for the colder outdoor temperatures. For the higher outdoor temperatures the airflow needs to be enforced to ensure sufficient conditions for the occupants and for the colder temperatures mechanical ventilation is needed to decrease heat losses and avoid the risk of draught.

Over the last few years the interest in indoor plants has increased. Whether they are used for decorating, as mood boosters or sometimes as food in cooking, people want to come closer to nature by bringing it into their homes. However removing plants from their natural habitat could have negative implications on their well-being. In order to achieve an optimal environment, the current location for the plants need to emulate their native environment. Taking sunlight and watering  into consideration isn’t always enough: temperature, humidity, soil nutritional level and soil pH level are also factors that needs to be monitored. This thesis covers the creation of a prototype that measures sunlight, temperature and humidity, compares the measurements to a database of plant needs, and then displays the result on a website. The aim is to enable a more effective care of indoor plants. In the end a system was created that can take measurements, are capable of comparing the two sets of data and then visualize the result on a website for the user. / Under de senaste åren har intresset för inomhusväxter ökat. Oavsett om de används för att dekorera, som humörförstärkare eller ibland i matlagning vill människor komma närmare naturen genom att föra den in i sina hem. Att ta bort växter från deras naturliga livsmiljö kan dock ha negativa konsekvenser för deras välbefinnande. För att uppnå en optimal miljö måste den nuvarande platsen för växterna emulera deras ursprungliga miljö. Att tänka på solljus och vattning är inte alltid tillräckligt utan temperatur, luftfuktighet, jordens näringsnivå och jordens pH-nivå är andra faktorer som också behöver ses över. Det här examensarbetet omfattar skapandet av en prototyp som mäter solljus, temperatur och luftfuktighet, jämför mätningarna med en databas över växtbehov och sedan visar resultatet på en webbplats. Syftet är att göra det möjligt för användaren att effektivisera skötseln av inomhusväxter för växternas välbefinnande såväl som för sitt egna. I slutändan skapades ett system som kan utföra mätningarna och är kapabelt att jämföra dessa två samlingar data som sedan visar resultatet på en webbplats för användaren.

WELL är ett av det första certifieringssystemet för byggnader som fokuserar på människors hälsa och välbefinnande. Det innehåller över 100 olika prestandamätningar, strategier och riktlinjer som rör allt från projektering, produktion till förvaltning av byggnader.WELL-certifiering utvecklades av International WELL Building Institute (IWBI) och bygger på forskning förhållandet mellan medicin, vetenskap och design. Standarden omfattar olika aspekter av byggnadernas inomhusmiljö och hur de påverkar människors hälsa och välbefinnande. Certifieringen bedömer och främjar faktorer som kan påverka människors hälsa och välbefinnande, exempelvis luft- och vattenkvalitet, belysning, ljudmiljö, ergonomi, kost och fysisk aktivitet. Den tar också hänsyn till faktorer som främjar välbefinnande, som exempelvis åtkomst till grönområden och designelement som främjar stressreducering och mental klarhet. Genom att uppnå WELL-certifiering kan en byggnad visa sitt engagemang för att skapa en hälsosam och stimulerande inomhusmiljö för de som arbetar, bor eller vistas i byggnaderna. Syftet med arbetet är att undersöka hur WELL-certifieringar kan implementeras i den svenska bygg- och fastighetsbranschen. Arbetet fokuserar på vilka anpassningar som behövs för att möta WELL:s krav, samt hur det gällande regelverket och dess lagstiftningar kan tillämpas på certifierade byggnader. Metoden som valdes för arbetet omfattar litteraturstudie och intervjun. Litteraturstudien användes för att samla underlag och information om hur certifieringsprocessen fungerar med fokus på begrepp och koncept som ingår i WELL-certifieringen. Intervjuer användes för att undersöka hur WELL anpassar sig till det svenska samhället och dessa kräv. Även för att undersöka underhåll och förvaltning av WELL -certifierade byggnader samt redogöra för skillnaderna mellan traditionell förvaltning och förvaltning utifrån certifieringen. Intervjuerna genomfördes med olika aktörer inom byggbranschen. Urvalet av intervjupersoner görs utifrån deras erfarenhet och kunskap inom WELL. Resultatet av studien visade certifieringsprocessen är en omfattande och följer steg-för-steg-process som involverar olika aktörer, inklusive fastighetsutvecklare, arkitekter, ingenjörer och konsulter för olika steg i certifieringsprocessen. Att implementeringen av WELL-certifiering i svenska byggprojekt kan vara utmanande och kräver anpassningar, inklusive övervinnande av språkbarriärer och irrelevanta indikatorer. Genom att ta hänsyn till svenska lagar och byggregler (BBR) och undvika krav som redan uppfylls i Sverige, samt revidera och anpassa svåra krav till svenska förhållanden, kan WELL-certifiering vara mer genomförbar, mer kostnadseffektiv och relevant för den svenska marknaden. När det gäller förvaltning, fastighetsägaren har ansvaret för regelbundna mätningar och kontroller, vilket kan medföra ökade kostnader och kräva förvaltningsarbete. I WELL betonas vikten av förebyggande åtgärder för att minimera risker och skador samt förbättring av rutiner och kvalitet i förvaltningsprocessen. WELL-certifiering kan fungera som ett differentierande element och attrahera brukare som prioriterar hälsa och välmående på arbetsplatsen. WELL erkänns som en helhetlig strategi för att främja välmående. / WELL is one of the first certification systems for buildings that focuses on human health and well-being. It contains over 100 different performance measurements, strategies and guidelines covering everything from planning, production to building management. WELL certification was developed by the International WELL Building Institute (IWBI) and is based on research into the relationship between medicine, science and design. The standard covers various aspects of the buildings' indoor environment and how they affect people's health and well-being. The purpose of the work is to investigate how WELL certifications can be implemented in the Swedish construction and real estate industry. The work focuses on what adaptations are needed to meet WELL's requirements, as well as how the current regulations and its legislation can be applied to certified buildings. The method chosen for the work includes literature study and interview. The literature study was used to collect data and information about how the certification process works with a focus on terms and concepts included in the WELL certification. Interviews were used to investigate how WELL adapts to Swedish society and these demands. Also, to investigate the maintenance and management of WELL-certified buildings and explain the differences between traditional management and management based on the certification. The results of the study showed the certification process is a comprehensive and follows a step-by-step process that involves different actors, including real estate developers, architects, engineers and consultants for different steps in the certification process. That the implementation of WELL certification in Swedish construction projects can be challenging and requires adaptations, including overcoming language barriers and irrelevant indicators. By considering Swedish laws and building regulations (BBR) and avoiding requirements that are already met in Sweden, as well as revising and adapting difficult requirements to Swedish conditions, WELL certification can be more feasible, more cost-effective and relevant for the Swedish market. When it comes to management, the property owner is responsible for regular measurements and checks, which can lead to increased costs and require management work. WELL certification can serve as a differentiator and attract users who prioritize health and wellness in the workplace.

<p>Clean indoor air is a necessity, in the past opening a window or supplying outdoor air would suffice for removing indoor contaminated air. As humans live in more dense neighborhoods or urban areas, the need for energy efficient clean indoor air is important. As outdoor air pollution increases, a Biowall is a device to improve aesthetics and clean indoor air by pulling air through the root zone of plants in a loosely packed growth media. The Biowall is a sustainable supplement to a single use air filter. For this research a small Biowall was designed, fabricated, tested, and installed in the Children’s wing of a public library. The airflow simulation and watering for the Biowall was explored using Autodesk CFD to simulate the airflow through growth media and identify a hole pattern to distribute airflow evenly through the plant trays. Various watering line designs were also tested until the rectangular design proved to be more balanced at distributing the water evenly to the growth media. Finally, the air cleaning ability of the Biowall was tested using a Clean Air Delivery Rate (CADR) test to quantify the cleaning rate. The Biowall provided 12 cfm of clean air, or about 2 cfm/sq ft of plant tray area.  </p>

Denna studie har till syfte att undersöka hur rektorers och förskollärares kunskap och intresse av fysisk aktivitet kan påverka barns möjligheter att delta i planerade rörelseaktiviteter och utveckla sin grovmotorik i inomhusmiljö. Bakgrunden ger en översikt kring styrdokument och riktlinjer, från litteratur redogörs grundläggande rörelseförmåga och inomhusmiljöns betydelse. Tidigare forskning berättar om fördelen med fysisk träning, hur forskning ser på förskollärarnas kunskaper samt hur den fysiska och pedagogiska inomhusmiljön påverkar. Studien har en kvalitativt skriftlig intervju som metod, där tanken är att undersöka förskollärares och rektorers kunskap och intresse kring fysisk aktivitet och rörelse. Socialkonstruktivismen används som den teoretiska utgångspunkten, att kunskap är socialt uppbyggt och att kunskap förmedlas genom kontakt mellan olika människor. Kunskaper och intresse har en stor betydelse i vad barn får ta del av under sina dagar på förskolan. Resultatet visar att förskollärarna och rektorerna i sin utbildning tagit del av olika moment av fysisk hälsa. Däremot erbjuds inte barn i tillräcklig utsträckning rörelse under dagarna på förskolan. Orsaker till detta är bland annat att miljöerna inomhus inte är anpassade men också på grund av att kollegor har olika syn på vad som är viktigt i verksamheten.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidshemslärare upplever inomhusmiljön och rummens lämplighet för undervisning i fritidshem. Utifrån detta syfte har formulerats två frågeställningar: Hur upplever fritidshemslärare användningen av rum och lokaler och deras lämplighet i relation till undervisning i fritidshem? Vad beskriver fritidshemslärare som ändamålsenliga lokaler och rum för undervisning i fritidshem? Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes som metod för insamling av empiriskt material för studien vilken utgörs av intervjuer med nio fritidshemslärare från sex olika skolor. Studiens empiriska material har analyserats genom tematisk kvalitativ analys som verktyg och rumsligt perspektiv har använts som teoretisk ansats. Studiens resultat visade att fritidshemslärares upplevelse om inomhusmiljön och rummens lämplighet för undervisning i fritidshem var varierande. De fritidshemslärare som upplevde att lokaler och rum är lämpliga för undervisning i fritidshem menade att det berodde på fungerande arbetslag, samverkan och inflytande över planeringen av lokalerna. Fritidshemslärare som upplevde att lokaler och rum inte lämpar sig för undervisning i fritidshem grundar den uppfattningen på brist på utrymme och rum, bristen på personal, åtstramad budget, avsaknaden av variation av rum, tema-rum, lugna rum, IKT-rum, och rum för värdegrundsarbete. Variation och fler antal rum samt en egen lokal var något som var eftersträvansvärt enligt fritidshemlärare. Sammanfattningsvis visar denna studie att den fysiska inomhusmiljön, materiella och fysiska förutsättningar och främst organisatoriska faktorer i form av samverkan kring samma lokaler med andra verksamheter, som ryms i samma lokaler, upplevs påverka rum och lokalernas lämplighet för fritidshemmets didaktiska praktiker enligt.

Gaffeltruckar är motordrivna fordon som används flitigt inom industrin för att transportera gods. Automatiseringen av dessa är ett steg i linje med digitaliseringen av industrin och ett prioriterat säkerhetsarbete, och då semiautonoma truckar anses säkrare ökar både utbud och efterfrågan på dessa. Syftet med denna rapport var att undersöka hur företag involverar användare samt integrerar säkerhetsaspekter i sin produktutvecklingsprocess av semiautonoma gaffeltruckar för att minimera risken för personskador. Även synen på automatisering bland användare och tillverkare studerades, samt vilka möjligheter och utmaningar som automatiseringen medför. Forskningsfrågorna besvarades med hjälp av en litteraturstudie och en intervjustudie med fem respondenter från tre olika företag. Resultaten från intervjustudien sammanställdes och jämfördes med den teoretiska referensramen i en efterföljande analys och diskussion. Studien visade att säkerhetsaspekterna beaktas och integreras systematiskt i början av produktutvecklingsprocessen. Tillverkarna såväl som användarna ansåg att säkerhet är en allt viktigare aspekt som upplevs ha blivit mycket bättre under bara de senaste tio åren och säkerhetsaspekterna har utvecklats till att bli mer av hygienfaktorer som måste uppnås på grund av lagkrav och regleringar. En upptäckt som gjordes var därför att användare i regel inte involveras i syfte att integrera säkerhetsfunktioner utan snarare för att möta behov som är svårare att definiera och som handlar om hur produkten ska kännas och upplevas vid användning; såsom körkänsla och ergonomi. Det finns goda möjligheter att öka säkerheten med hjälp av automatisering av gaffeltruckar. Många tillbud och olyckor uppstår på grund av mänskliga faktorer, såsom missförstånd och ouppmärksamhet. Att reducera eller eliminera den mänskliga delen skulle troligen bidra till färre problematiska situationer och misstag, vilket kan rädda liv. Andra möjligheter är kopplade till produktivitet, där det bland annat finns ekonomiska vinster att hämta när industrin effektiviseras. Samtidigt finns det alltid utmaningar i samband med stora digitala omställningar. Automatiseringen av materialhanteringen innebär en investering som behöver godkännas och genomföras, vilket även kräver förarbete och efterforskning. Just bristande kunskap var något som framhävdes som ett hinder, men varken bland användare eller tillverkare ansågs hindrena större än möjligheterna. / Forklifts are motor-driven vehicles which are frequently used for the transportation of goods in the industry. The automation of these is a step in the right direction when it comes to digitalization and prioritized safety work, and as semi-autonomous forklifts are regarded as safer, both the supply and the demand for them are increasing. The aim of this report was to investigate how companies involve users and integrate safety aspects in their product development process of semi-autonomous forklifts to minimize the risk for bodily injuries. Furthermore, the view on automation among users and manufacturers was studied, along with the possibilities and challenges automation entails. The research questions were answered through a literature study and an interview study with five respondents from three different companies. The results from the interview study were compiled and compared with the theoretical source in a subsequent analysis and discussion. The study showed that safety aspects are regarded and integrated systematically during the start of the product development process. The manufacturers as well as the users believed that safety is an aspect which is becoming more and more important and which is perceived as having improved immensely during the last ten years. The safety aspects have evolved into more of hygiene factors which need to be reached due to legislative demands and regulations. A finding from this study was therefore that users were not involved with the purpose to integrate safety functions but rather to meet demands which are more difficult to define and which concern how the product should feel and be perceived in usage, such as driving sense and ergonomics. There are good possibilities to increase safety by automation. Many mishaps and accidents originate from human factors, such as misunderstandings and lack of attention. Reducing or eliminating the human contribution would probably lead to fewer problematic situations and mistakes, which could save lives. Other possibilities are in productivity, where there are financial profits to gain when streamlining the industry. However, there are always challenges related to large, digital transitions. Automation of the material handling means an investment which needs to be approved and realized, which also requires preparatory work and research. Lack of knowledge was a suggested obstacle, but neither the users nor the manufacturers considered the obstacles larger than the possibilities.

Day care centers and schools are important environments for children, but few epidemiological studies exist from these environments. Mould, dampness, fungal DNA and allergens levels in these environments and respiratory health effects in school children were investigated in this thesis. In the day care centers studies, Allergen Avoidance Day care Centers (AADCs) and Ordinary Day care Centers were included. One third of the Swedish day care centers had a history of dampness or mould growth. Total fungal DNA levels were positively associated with risk construction buildings, reported dampness/moulds, rotating heat exchangers, linoleum floors and allergens (cat, dog, horse allergen) levels. The two school studies included secondary schools in Johor Bahru, Malaysia and elementary schools from five European countries (Italy, Denmark, Sweden, Norway, and France) (HESE-study). In Malaysia, 13 % of the pupils reported doctor-diagnosed asthma but only 4 % had asthma medication. The prevalence of wheeze in the last 12 months was 10 % in Malaysia and 13 % in the HESE-study. Cough and rhinitis were common among children in the HESE-study. There were associations between fungal DNA and reported dampness or mould growth. Fungal DNA levels and viable mould (VM) concentration in the classrooms were associated with respiratory symptoms (wheeze, rhinitis, cough, daytime breathlessness) in school children. In the HESE-study, associations were found between total fungal DNA, Aspergillus/Penicillium DNA and respiratory symptoms among children. Moreover, Aspergillus versicolor DNA and Streptomyces DNA were associated with respiratory symptoms in Malaysia and the HESE-study, as well as reduced lung function [forced vitality capacity (FVC) and forced expiratory volume in 1 second (FEV1)] among children in the HESE-study. In conclusion, fungal DNA and pet allergens were common in day care centers and schools and respiratory symptoms in school children were common. The associations between VM concentration and fungal DNA levels in the schools and respiratory health effects in school children indicated a need for improvement of these environments. Moreover, risk constructions should be avoided and buildings should be maintained to avoid dampness and microbial growth. Health relevance of microbial exposure and biodiversity needs to be further studied using molecular methods.

Syftet med studien är att ta reda på hur olika fritidshemsverksamheter anpassar en del av den fysiska inomhusmiljön för att kunna erbjuda utrymmen för barnens livligare lek och fysisk rörelse. Jag besökte tre fritidshemsverksamheter som har varierande förutsättningar när det gäller tillgång till lokaler, lokalernas storlek och antal och elevgruppens storlek. Genom intervjuer bland fritidspedagogerna och observationer gällande lokalernas möblering, inredning och användning definierade jag fem typer av utrymmen. Dessa utrymmen presenteras samlade under varsin rubrik och analyseras utifrån arkitekturperspektivet. Resultatet av min studie visar att pedagogerna i alla tre fritidshemsverksamheter är medvetna om att barnen behöver få möjligheter att vara fysiskt aktiva och leka livligare lekar även inomhus. För att kunna erbjuda utrymmen för livliga lekar och fysisk rörelse inomhus, har de besökta fritidshemmen gjort olika lösningar och anpassningar utifrån skolbyggnadernas inbyggda möjligheter. Ett gemensamt tankesätt kring lokalernas användning och inredning är att olika aktiviteter ska ske i olika lokaler eller olika delar av ett större utrymme. Vissa avdelningar synliggjorde gränser genom att skapa rum i rummet för att ge plats för en varierad och mer flexibel verksamhet. / The aim of this study is to find out how different after-school centres adjusts parts of the physical indoor environment in order to be able to offer space for childrens’ livelier play and physical activity. I visited three after-school centres with various conditions of their access to rooms, the size and number of rooms and the size of the children groups. Through interviews among the leisure-time teachers and observations concerning the furnishing, the design and the use of the rooms, I defined five different types of areas. These areas, presented under one heading each, are analysed from an architectural perspective. The result of my study shows that the pedagogues in all three after-school centres are aware of the fact the children need to have possibilities to be physically active and play livelier games even indoors. In order to be able to offer space for lively play and physical activity indoors, the afterschool centres I visited, created various solutions and adjustments based on the school buildings inbuilt possibilities. A common way of thinking about the usage and furnishing of the rooms are to let various activities take place in different rooms or in some parts of a larger area. Some of the departments made visual borders by creating rooms in a room in order to provide place for a wider range of activities and more flexibility in the usage of the rooms.