No description available.

Simulation has been used extensively for addressing probabilistic uncertainty in range estimating for construction projects. However, subjective and linguistically expressed information results in added non-probabilistic uncertainty in construction management. Fuzzy logic has been used successfully for representing such uncertainties in construction projects. In practice, an approach that can handle both random and fuzzy uncertainties in a risk assessment model is necessary. In this thesis, first, a Fuzzy Monte Carlo Simulation (FMCS) framework is proposed for risk analysis of construction projects. To verify the feasibility of the FMCS framework and demonstrate its main features, a cost range estimating template is developed and employed to estimate the cost of a highway overpass project. Second, a hybrid framework that considers both fuzzy and probabilistic uncertainty for discrete event simulation of construction projects is suggested. The application of the proposed framework is discussed using a real case study of a pipe spool fabrication shop. / Construction Engineering and Management

Scope of this diploma work is layout proposal for joinery workshop including store for its products and materials. Building design has been done in two variants. Chosen variant has been finished into documentation required for issue of building permission. Attention is paid to dimensions and location of manufacturing areas, sanitary facilities and salesroom so that all regulations are accomplished, accessibility and manipulation with material are optimized. Building is drawn up for real estate in area of Ledenice town, which is according to development plan allocated to industrial areas. In diploma work are mentioned all important requirements, which have to be kept during project planning, requirements for documentation and also are discussed particular activities prior to construction itself.

Kostnad och tid är två parametrar som går hand i hand i näst intill alla sammanhang, inte minst i byggbranschen. Pressade tidsplaner och snäva budgetar kräver noggrannhet och effektivitet genom samtliga skeden i byggprocessen. Framför allt är en kortare byggtid av stor vikt, som ett resultat av det har det industriella byggandet fått en alltmer betydande roll. Syftet med denna rapport är att undersöka lönsamheten vid användandet av prefabricerade element gentemot konventionell platsbyggning. Arbetet har avgränsats till att undersöka ett enskilt område, nämligen lätta innerväggar. Rapporten har gjorts i samarbete med Peab AB och den har utförts på deras pågående projekt, köpcentrumet Mall of Scandinavia i Arenastaden, Solna. De två byggmetoderna har jämförts med avseende på tid och ekonomi. Vidare har de prefabricerade väggelelementens för- och nackdelar samt alternativa användningsområden undersökts. De prefabricerade innerväggarna som används i projektet tillverkas av företaget Elementum Eco AB i Bollebygd. Monteringen av väggelementen sker med hjälp av en modifierad gaffeltruck, vilket är ovanligt. Metoden kräver endast tre arbetare och medför en avsevärt kortare monteringstid jämfört med platsbyggda innerväggar. Metoden är ny för Peab och det är andra gången som de valt att använda sig av den. Det var vid ett tidigare projekt i Tanums kommun, då köpcentrumet Tanum shoppingcenter byggdes, som metoden introducerades för företaget. Efter färdigställandet var erfarenheterna av väggelementen positiva. Man ansåg sig ha vunnit både tids- och kostnadsmässigt och valde därför att bepröva metoden ytterligare en gång. Jämförelsen mellan de båda byggmetoderna har gjorts på två väggar med samma förutsättningar vad gäller dimension och arbetskraft. Fördjupade intervjuer som huvudmetod, egenhändigt utförda inspektioner och litteraturstudie har föranlett resultat i rapport. Resultatet av detta arbete visar att kostnads- och tidseffektiviteten ökar med en faktor på upp till närmare nio gånger, genom val av prefabricering som metod jämfört med konventionell platsbyggning som metod. Flera fördelar påvisas även inom områden som arbetsmiljö och miljöpåverkan. / Cost and time are two parameters that affect one another no matter what the context is, not least in the building industry. Both time schedules and budgets are pushed to the limit, therefore accuracy and efficiency needs to be considered through all stages of the building process. A shorter construction time is of vital importance and as a result of that, industrial building methods has taken a more significant part in the business. The purpose of this report was to investigate the profitability by using prefabricated panels instead of conventional building methods. Due to a given timeframe the investigation has been defined to focus on one special field, namely light prefabricated interior walls. The report was developed in collaboration with Peab AB and the work has been done on their ongoing project Mall of Scandinavia in Arenastaden, Solna. The two construction methods have been compared with respect to time and finances. Furthermore, the prefabricated panels advantages and disadvantages as well as alternative uses have been studied. The prefabricated interior walls, used in the project, are produced by Elementum Eco AB in Bollebygd. The walls are mounted by means of a modified forklift truck, which is somewhat unique. The mounting process requires only three workers and results in a considerably shorter assembly time compared to site-built interior walls. It is a new method and it is used by Peab for the second time. The company was introduced to the method at an earlier project in Tanum, when Tanum shopping centre was established. The over all experience turned out positive and once completed, both time and cost was considered to have been saved. Peab therefore chose to use the method once more. The comparison between the two methods of construction has been made on two walls with similar conditions in terms of size and manpower. The result of this report shows that both time and cost efficiency can increase nearly nine times by choosing prefabricated interior walls compared to conventional site-built ones. Furthermore, benefits in areas such as environmental impact and work environment are shown as well.

Erfarenhetsåterföring (EF) leder till flera fördelar som ökat resultat och nöjdare kunder. Det traditionella byggandet saknar en metod och modell för erfarenhetsåterföring. Det industriella byggandet har kommit längre i arbetet med erfarenhetsåterföring men generellt finns det utrymme för en bättre erfarenhetsåterföring inom byggbranschen. Inom tillverkningsindustrin arbetas det framgångsrikt med erfarenhetsåterföring genom ständiga förbättringar och Lean. Studiens syfte var att undersöka hur industriella byggare och tillverkningsindustrin arbetar med erfarenhetsåterföring och hur det kan implementeras hos en traditionell byggentreprenör. Genom frågan vad som skapar en bra erfarenhetsåterföring var målet att utforma en modell för implementering av erfarenhetsåterföring hos målföretaget Contractor. För att få inblick har en litteraturstudie genomförts, samt intervjuer med branschföretag.  Studien visar att de industriella byggarna arbetar med dagliga möten och det finns en eller flera personer med ansvar för erfarenhetsåterföringen. Inom tillverkningsindustrin använder de inte begreppet erfarenhetsåterföring även fast syftet och målet är detsamma som hos byggsektorn; att förbättra och nå ett högre resultat. Därför kan begreppet erfarenhetsåterföring användas i båda branscher men tillverkningsindustrin arbetar mer systematiskt. De har en starkare kultur och ser ett större värde i arbetet eftersom det är högre prioriterat. Det som visat sig skapa en bra erfarenhetsåterföring är först och främst när företagsledningen har en tydlig strategi kopplat till erfarenhetsåterföring. Det ska finnas en person som driver arbetet med erfarenhetsåterföring, en koordinator som skapar ett dragande efter erfarenheter. Strukturering av arbetet sker genom kontinuerlig användning av pulsmöten där avvikelser, förbättringar och planering diskuteras. Motiverade medarbetade behövs för att lyfta avvikelser och erfarenheter, där feedback och insyn i resultatet är viktigt för motivationen att rapportera. Avslutningsvis kan implementeringen av EF-modellen ske i ett pilotprojekt där arbetssätt med pulsmöten testas i en mindre skala för att sedan utvärderas och testas igen, för att sedermera fastställas. Det fastställda arbetssättet kan sedan spridas till fler arbetslag och till sist hela organisationen, där efterfrågande ledarskap fortsatt är viktigt. Det måste ständigt arbetas med frågan kring erfarenhetsåterföring, annars är den inte viktig. / Experience feedback leads to several benefits such as increased results and more satisfied customers. Traditional construction lacks a method and model for experience feedback. Industrial construction has come a long way in the work with experience feedback, but in general there is room for a better experience feedback in the construction industry. In the manufacturing industry, they work successfully with experience feedback through continuous improvement and Lean.  The purpose of the study was to investigate how industrial builders and the manufacturing industry work with experience feedback and how it can be implemented with a traditional construction company. Through the question of what creates a good experience feedback, the goal was to design a model for implementing experience feedback at the target company Contractor. To gain insight, a literature study was conducted, as well as interviews with industry companies. The study shows that the industrial builders work with daily meetings and there is one or more people responsible for the feedback of experience. In the manufacturing industry, they do not use the concept of experience feedback even though the purpose and goal are the same as in the construction sector; to improve and achieve a higher result. Therefore, the concept of experience feedback can be used in both industries, but the manufacturing industry works more systematically. They have a stronger culture and see a greater value in the work because it is a higher priority.  What has been shown to create a good experience feedback is first and foremost when the company management has a clear strategy linked to experience feedback. There must be a person who drives the work with experience feedback, a coordinator who creates a desire for experience. Structuring of the work takes place through continuous use of pulse meetings where deviations, improvements and planning are discussed. Motivated employees are needed to highlight deviations and experiences, where feedback and transparency in the results is important for the motivation to report. Finally, the implementation of the EF model can take place in a pilot project where working methods with pulse meetings are tested on a smaller scale and then evaluated and tested again, to be determined later. The established way of working can then be spread to more work teams and finally the entire organization, where in-demand leadership remains important. The issue of experience feedback must be constantly worked on, otherwise it is not important.

Industrialization of construction is a business strategy to significantly improve competitiveness. However, the organization structure of the construction firms needs to support the new production system. The knowledge on why and how this business development can be accomplished is scarce, both within academia and in business practice. This research seeks to fill this knowledge gap. The purpose of organization structure and the production system have is to coordinate the firm’s processes and control the work performing resources. Information is one of the most fundamental dimensions for steering and controlling the work. The different information types are determined by the firm’s product customization strategy and the production system flexibility. Further, diverse information types are managed in different extent by the organizational steering mechanisms. Consequently, firms with dissimilar customization strategy or production flexibility should organizationally be designed differently in order to be efficient. The developed model identifies four generic production topologies: “engineer-to-order” (ETO), “manufacture-to-order” (MTO), “assembly-to-order” (ATO), and “make-standard-products” (MSP). The differences between the topologies can be related to the location of the “customer-order-decoupling-point” (CODP) in the product realization process; and to what extent the upstream and downstream processes continuously use stored information or process information to accomplish the work of each product order. The model predicts which organization structure mechanisms that should be used for which processes for each production topology. It is the specific configuration of the mechanisms that gives each production topology their organizational capability. The model has been validated by case studies in four organizations, each representing one of the four generic production topologies. Three cases considered housing and one studied truck manufacturing. It has been shown that the conventional housing firms have an ETO-production topology, while industrialized housing firms belonging to one of the others, i.e. MTO, ATO or MSP. The reason is that ETO-firms rely on crafts-based production to manage the work, while the other topologies base their steering mechanisms on industrial principles. These two types of production are fundamentally different, which also explain the need for different organization structures. The research complements previous knowledge and significantly increases the ability to predict, analyze and explain an organization’s design and behavior. The model can be used in practice to guide business development work and performance improvement programs. / <p>Research funder: SBUF (The development fund of the Swedish construction industry). QC 20131113</p>

Purpose: There is today limitations of what is possible to design and in fact produce. In industrial construction the focus is on standardization which impedes an individual design form, which can be considered an architectural quality. The potential of 3Dprinting is growing, which is benefitting design freedom. The goal was to evaluate how 3D-printing in Sweden today could increase architects possibilities at the design process and be production adapted. Method: In a case study at Tengbom in Jönköping, interviews were included with three architects. In addition, a literature review, a telephone interview and a focus group interview formed the basis of the collected material. As an initial phase, a focus group interview was conducted, which resulted in the actors’ opinions about 3D-printing. The architect interviews contributed with high credibility regarding architectural qualities, which together with the other collection methods gave answers to the studies questions. Findings: The study shows that it is possible to print building components in Sweden. However it is not possible, with 3D-printing, to produce entire buildings. It can be shown that there are obstacles for the introduction of the technology, such as economy, Swedish laws and lack of knowledge. These should be reviewed to allow 3D-printing as a manufacturing method. With Rapid Ornament Production larger architectural qualities will conduce to, where 3D-printing allows unique solutions. Solutions no other technology can achieve. Implications: Customized and varied buildings can be achieved thanks to 3D-printing. Building components such as light weight walls, ornaments and details can be produced in Sweden today. One advantage of 3D-printing as a technology, is that it provides greater freedom between design and production. For further development of 3Dprinting a greater knowledge is recommended for industry stakeholders, regarding the drawing tools as well as the 3D-printing technology. Limitations: The result is applicable to architects, working at architectural offices similar to Tengbom in Jönköping. There have not been deeper studies regarding of printing technologies, finances, materials, time or law. A case study as research strategy entails an interpretation of the opinions, which limits the generalization of the results. Keywords: 3D-printing, design, production, architectural qualities, possibilities, limitations, industrial construction. / Syfte: Det finns idag begränsningar för vad som är möjligt att utforma och faktiskt producera. I industriellt byggande ligger fokus på standardisering som försvårar ett individuellt formspråk, vilket kan anses vara en arkitektonisk kvalitet. Potentialen för 3D-printing växer, vilket gynnar utformningsfriheten. Målet var att utvärdera hur 3D-printing i Sverige idag skulle kunna öka arkitektens möjligheter vid utformning och vara produktionsanpassat. Metod: I en fallstudie på Tengbom i Jönköping, ingick intervjuer med tre arkitekter. Utöver detta har en litteraturstudie, telefonintervju och en fokusgrupp legat till grund för insamlat material. Som ett inledande skede genomfördes en fokusgrupp, vilken resulterade i aktörers åsikter om 3D-printing. Arkitektintervjuerna bidrog med hög trovärdighet gällande arkitektoniska kvaliteter, vilket tillsammans med övriga insamlingsmetoder gav svar på studiens frågeställningar. Resultat: Studien visar att det är möjligt att skriva ut byggkomponenter i Sverige. Dock är det inte möjligt att med 3D-printing tillverka hela byggnader. Det kan påvisas att det finns hinder för införandet av tekniken, så som ekonomi, svensk lagstiftning samt bristande kunskap. Dessa bör ses över för att möjliggöra 3D-printing som tillverkningsmetod. I och med Rapid Ornament Production kan större arkitektoniska kvaliteter främjas, där 3D-printing möjliggör unika lösningar. Lösningar ingen annan teknik kan åstadkomma. Konsekvenser: Kundanpassad och varierad bebyggelse kan åstadkommas tack vare 3D-printing. Byggkomponenter så som, lättväggar, ornament och detaljer kan tillverkas i Sverige idag. En fördel med 3D-printing som teknik, är att den ger större frihet mellan projektering och produktion. För vidare utveckling av 3D-printing rekommenderas ökad kunskap för branschens aktörer gällande ritverktygen samt 3D-printings-tekniken. Begränsningar: Resultatet är applicerbart för arkitekter, verksamma vid arkitektkontor av liknande storlek som Tengbom i Jönköping. Det har inte genomförts djupare studier gällande utskriftstekniker, ekonomi, material, tid eller juridik. Fallstudie som undersökningsstrategi innebär en tolkning av åsikter, vilket begränsar generaliseringen av resultatet. Nyckelord: 3D-printing, utformning, produktion, arkitektoniska kvaliteter, möjligheter, begränsningar, industriellt byggande.

Byggbranschen står inför en återkommande produktivitets- och kvalitetsproblematik. Plattformar är en central del i det industriella byggandet som är ett strategiskt utvecklingsområde som strukturerar tekniska lösningar, processer och produktionsmetoder inom ett företag. Effekterna är bland annat effektivare arbetsmetoder, skalfördelar och en förutsägbarhet i processerna som mångt och mycket i teorin skulle kunna avhjälpa delar av den rådande produktivitets- och kvalitetsproblematiken i branschen. Dock går det att ifrågasätta om plattformar lyckats nå sin fulla teoretiska potential och genomslagskraft i branschen.Syftet med detta examensarbete är att skapa bättre förståelse av varför branschen inte får ut mer effekt av plattformar i byggproduktionen. Detta genom att i kontexten av byggföretaget NCC:s byggproduktion beskriva och förklara användandet av attityder och verktygen kopplat till NCC:s tekniska bostadsplattformar.En litteraturstudie har utförts och företagsintern dokumentation har använts för att kartlägga befintliga erfarenheter och kunskaper inom det industriella byggandet och NCC:s tekniska plattform. För att nå kunskap och erfarenheter om produktionens plattformsanvändande, har åtta plats- och projektchefer intervjuats tillsammans med en bakgrunds- och referensintervju av en specialist och chef inom projektering- och installationsstyrning.NCC:s tekniska bostadsplattform kan i teorin definieras som en teknikplattform. Plattformen försöker möta kunders krav när kunden kommer in någonstans i projekteringen (ETO), även om kunders krav kan komma att utvecklas och förändras med tiden. Plattformen är i stort projekteringsledd och består till stor del av projekteringsanvisningar på komponentnivå med ett något begränsat fokus på standardiserade produktionsmetoder. Dock uttrycker majoriteten av de intervjuade projekt- och platscheferna ett behov av standardiserade arbetsberedningar. Intervjuer och teori tyder på vikten av att involvera och skapa en delaktighet och ägandeskap i dessa processer och standarder.    Användandet i produktionen beror till stor del på i vilken omfattning projekteringen har skett utifrån plattformen. Utan att veta den exakta implementeringsgraden, uttrycks ett förändrat och minskat användande av plattformen. Två vanligt uttryckta förklaringsmodeller som förklarar varför styrningen mot plattformen har minskat är att det inte längre är ett krav att arbeta utifrån plattformen och att plattformen inte har utvecklats tillräckligt mot den upplevda förändrade beställarrollen. Analysen visar att i teorin betyder det att det finns en dålig koppling mellan process- och teknikplattformen, då ett föråldrat kund- och marknadsfokus riskerar att göra det svårare för plattformen att säljas in hos kunder, implementeras och utvecklas. Att ha en systematisk erfarenhetsåterföring från byggprojekten till plattformen som skapar en kontinuerlig innovations- och kunskapsackumulation är minst lika viktigt som att ha ett aktuellt utbyte mellan process- och teknikplattformen. Produktionspersonalens inställning till plattformen beror även på hur väl erafenhetsåterföringen fungerar.  Denna studie visar att användandet, verktyg och attityder är nära sammanflätade och beroende av varandra. Plattformen är ett viktigt verktyg som skapar uppskattade effekter i produktionen, som i allmänhet skapat grundläggande positiv attityd och acceptans till plattformen hos samtliga projekt- och platschefer. Dock exemplifierar samtliga respondenter en historisk men även rådande problematik hos vissa tveksamma lösningar och beskrivningar inom plattformen. Om plattformen inte är uppdaterad ändras attityderna snabbt och historiska fel ekar länge i produktionen. Negativa attityder går att koppla till utvecklingen, kommunikationen eller utbildningen inom plattformen, vilka alla är nära sammankopplade med erfarenhetsåterföring, involveringen av produktionspersonal, och kopplingen mellan teknik- och processplattformen.Det krävs fortsatt forskning för att förklara hur produktionen ska använda plattformar på ett effektivt sätt. Stort fokus ligger på projekteringen men inte på ett produktionsanvändande. Istället behövs ett mer tvärvetenskapligt angreppsätt som lämnar mer plats för det mänskliga samspelet i produktionen och hur plattformar bör användas i produktionen. / The construction industry is facing a recurring productivity and quality problem. Platforms are a central part of industrial housebuilding, which is a strategic development area that structures technical solutions, processes and production methods within a company. The effects include more efficient working methods, economies of scale and a predictability in the processes that in many ways could in theory remedy parts of the prevailing productivity and quality problems in the industry. However, it is possible to question whether platforms have succeeded in reaching their full theoretical potential and impact in the industry. The purpose of this thesis is to create a better understanding of why the industry does not get more effect from platforms in construction production. This is done by describing and explaining the use of, attitudes and tools connected to NCC's technical housing platforms in the context of the construction company NCC. A literature study has been carried out and NCC's in-house documentation has been used to map the existing experiences and knowledge within the industrial housebuilding and NCC's technical platform. To gain knowledge and experience about the platform use in production, interviews have been a major tool. The sample of respondents include eight site- and project managers as well as a reference interview by a specialist and manager in design and installation management. NCC's technical housing platform can in theory be defined as a technical platform. The platform tries to meet the client requirements when the client enters the house-building design process (ETO), even though client’s requirements may develop and change over time. The platform is largely design-led and largely consists of design instructions at the component level with type solutions and has a somewhat limited focus on standardized production methods. However, most of the interviewed project and site managers demand a need for standardized work planning that, together with the theory, show the importance of involving and creating participation and ownership in these processes and standards. The use in production largely depends on the extent to which the design has taken place based on the platform. Without knowing the exact degree of implementation, a changed and reduced use of the platform is expressed. Two commonly expressed explanatory models that explain why the use of the platform has decreased is that it is no longer a requirement to work with the platform, and that the platform has not developed sufficiently in relation to the perceived changed customer role. The analysis shows that in theory this means that there is a poor connection between the process platform and technical platform, as an outdated customer and market focus risks making it more difficult for the platform to be sold to customers, implemented and developed. From a platform development point of view and based on the production staff's attitude to the platform, it is equally important to have a systematic feedback of experience from the projects to the platform that creates a continuous accumulation of innovation and knowledge. This study shows that usage, tools and attitudes are closely intertwined and interdependent. The platform is an important tool that creates appreciated effects in production that have generally created a positive attitude and acceptance of the platform by all project and site managers. However, all respondents exemplify a historical but also prevailing problem with some doubtful solutions and descriptions within the platform. If the platform is not updated, attitudes change quickly, and historical errors resonate in production for a long time. These factors can be linked to the development, communication or training within the platform, all of which are closely linked to experience feedback, the involvement of production staff, and the link between the technology and process platform. Further research is required to explain how production should use platforms effectively. Great focus is on the design process but not on a production use. Instead, a more interdisciplinary approach is needed that leaves more room for human interaction in production and how platforms should be used in production.

Byggindustrin har problem med stora kvalitetsbristkostnader, förutom att organisationer jobbar på ett reaktivt sätt gällande kvalitet identifieras sällan rotorsaken till uppkomna kvalitetsbristkostnader. Tillverkningsindustrin har under många år jobbat med att komma till bukt med kvalitetsbrister och har utvecklat metoder för att förebygga uppkomsten av kvalitetsbrister. Förbättringsmetoder som DMAIC och PDCA anses vara generella metoder som är lämpade för alla organisationer och industrier. Trots att dessa metoder påvisats ha positiv verkan för organisationers kvalitetsarbete finns det enligt akademiska skrifter brist på systematiska arbeten mot bättre kvalitet inom byggindustrin. För att undersöka och testa systematiskt förbättringsarbete inom byggindustrin utfördes en fallstudie på ett företag inom industriellt byggande. Fallföretaget för studien producerade prefabricerade betongelement. Genom att utföra ett DMAIC-projekt på Fallföretaget undersökte studien möjligheten att applicera metodiken och dess verktyg. Studien utgick från en kategorisering av Fallföretagets kvalitetsbristkostnader för att finna områden för förbättring. Syftet med studien var således att undersöka möjligheten att använda kategorisering av kvalitetsbristkostnader som avstamp för systematiskt förbättringsarbete inom industriellt byggande. Genom kategoriseringen av kvalitetsbristkostnader kunde studien använda paretodiagram för att finna de största kostnaderna för företaget. Utifrån de mest kostsamma kvalitetsbristerna undersöktes dess härkomst genom produktionsmätningar. Från produktionsmätningarna upprättades styrdiagram och en duglighetsanalys utfördes. Genom produktionsmätningarna konstaterades att de kvalitetsbristkostnader som kategoriserats hade delvis inte sin uppkomst i produktionen. Därav misstänktes bristfälliga processer innan produktion som eventuell orsak till kvalitetsbristkostnaderna. Utifrån studien presenterades olika rekommendationer som delades upp i produktionsförbättringar och organisationsförbättringar. Organisationsförbättringarna berörde de kringliggande processerna som inte är en del av produktionen. Förslagen var att investera i teknik för kvalitetssäkring av produkterna i produktion. Studien rekommenderade även förslag på förbättringar som inte krävde investering. Så som referensmätningar och formjusteringar samt visuell styrning och planering. På organisationsförbättringar rekommenderades att utveckla och strukturera projektledningsprocessen och konstruktionsprocessen, vilket var de processer som identifierats som potentiella källor till kvalitetsbristkostnaderna. Studien kunde genom insamlade data i form av intervjuer och observationer tillsammans med en litteraturstudie konstatera att byggindustrin idag arbetar på ett reaktivt sätt med kvalitet. Därav förespråkar studien att byggindustrin arbetar med ett mer förbyggande arbetssätt för att nå kvalitet. Studien kunde även konstatera att ett DMAIC-projekt med utgångspunkt att kategorisera kvalitetsbristkostnader bidrar till att finna förbättringsområden för en organisation inom industriellt byggande. Arbetet i sin helhet bidrar även till att skapa en bättre förståelse för hur kvalitetsarbete kan appliceras inom industriellt byggande.