Background: Manufacturing companies have started to adapt to the rising popularity of servitization and have begun to offer digital services that they produce. However, there is limited research on various pricing models and factors affecting willingness to pay for digital services provided by manufacturing companies. Objective: The purpose of this study is to create a deeper understanding of the factors affecting willingness to pay for digital services from manufacturing companies. At the same time, this study aims to contribute to and build upon previous research on willingness to pay for digital services by providing empirical results on consumer behavior. Methods: The study uses a quantitative research design based on a conjoint analysis to investigate the numerous factors affecting willingness to pay. The sample consists of data collected through survey questionnaires aimed at existing and potential customers of Roxtec International AB's digital Business to Business (B2B) service. Data analysis is conducted using statistical methods to draw conclusions about the most influential factors. Results: The results show that factors such as the seller's reputation have a significant and greatest impact on decision-making while other factors like price and cost savings are considered less important, although they also matter. Conclusions: The conclusion is that the reputation of the seller has the greatest impact on the willingness to pay. This insight is particularly relevant for industrial companies striving to be competitive in the rapidly growing market for digital services. / Bakgrund: Tillverkningsföretag har under de senaste åren allt mer börjat anpassa sig till den stigande populariteten av tjänstefiering och har börjat erbjuda digitala tjänster som de själva producerar. Eftersom det är en förändring som pågår i marknaden så finns det begränsat med forskning kring olika prissättningsmodeller och faktorer som påverkar betalningsviljan inom branschen. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en större förståelse för vilka faktorer som påverkar när en kund inom Business to Business (B2B) ska köpa digitala tjänster av tillverkningsföretag. Samtidigt syftar denna studie till att bidra och bygga vidare på den tidigare forskningen om betalningsvilja för digitala tjänster genom att tillhandahålla empiriska resultat om kundbeteende. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ forskningsdesign baserat på en konjointanalys för att undersöka de olika faktorerna som påverkar betalningsviljan. Urvalet består av data insamlad genom enkätundersökningar riktade till befintliga och potentiella kunder till Roxtec International ABs digitala tjänst inom B2B. Dataanalysen genomförs med hjälp av statistiska metoder för att dra slutsatser om de mest inflytelserika faktorerna. Resultat: Resultaten visar att faktorer som rykte hos försäljaren har en signifikant och störst inverkan på beslutsfattandet medan andra faktorer som pris och kostnadsbesparingar anses vara mindre viktiga även om de också har betydelse. Slutsatser: Slutsatsen är att ryktet hos försäljaren har störst inverkan på betalningsviljan. Detta är särskilt relevant för industriföretag som strävar efter att vara konkurrenskraftiga på den snabbt växande marknaden för digitala tjänster.

<p>This cross-sectional study investigated the use of health benefits in relation to the self-rated health of employees at two medium-sized industrial enterprises in Hälsingland. The method used to investigate this was through a self-designed questionnaire consisting 19 questions about health, lifestyle and health benefits at the workplace. A total of 100 questionnaires were distributed in the two companies, hence 50 surveys at each workplace. The response rate was measured to 88 % and 74 %, which means a loss of 6 persons and 13 persons. The results showed that Company nr 1 offers its employees a health benefits consisting of free access to gym in the company premises after working hours and financial contributions to training-cards. These benefits are used regularly by 29% of respondents. Company nr 2 currently offered no health benefits for their employees. The results also showed that 66% of the respondents at Company nr 1 rated their physical health as <em>Excellent</em> or <em>Good</em> and 79% consider their mental health as <em>Excellent</em> or <em>Good</em>. At Company nr 2, 65 % of the participants responded that they consider their physical health as Excellent or Good and 84% consider their mental health as <em>Excellent</em> or <em>Good</em>. The study also found that more than half of the participants in the two companies had a BMI (Body Mass Index) greater than 26. The conclusion from this is that the health benefits offered at Company nr 1 is used sparingly and that more than half of the participants at both companies consider their physical and mental health as <em>Excellent</em> or <em>Good</em>.</p>

Abstract   Titel: Budget development – a study of multinational industrial companies   Date: 2011-05-27   Authors: Daniel Claesson &amp; Tobias Kronvall   Supervisor: Fredrik Karlsson   Examiner: Lars-Göran Aidemark   Purpose: The main purpose of this study is to follow up and to do a comparison                of a study of Arwidi &amp; Samuelson (1991) where we describe and explain budget change, from the traditional budget to today´s modern business management, in some of the leading listed Swedish industrial companies. We will also examine which objectives of the budget are highlighted in the companies. Further, we examine the relationship between                         organization, strategies and budgeting and how it affects the company            management.   Method: In this study we used a qualitative approach. We used a multiple case                  study to examine corporate approach to budgeting. The empirical data were collected through telephone interviews. Theoretical basis of this study is analytical generalization, where we with the help from empirical evidence rejects or confirms earlier theory.   Conclusions: Industrial companies in our study have abandoned budget and control its            activities today with forecasts and business plans. Global changes have meant that companies act after new conditions which have affected the organization, strategies, and choice of control instruments. Our study shows that the effects of changes in management philosophy are the initiation of changes in control instruments. Forecast and business plans                     are now prominent in our surveyed companies that use these instruments                       primarily for two reasons. Forecast helps companies to quickly identify global changes with the aim of correcting them before they occurred. The business plans clear focus on activities provides a positive financial impact. These activities should therefore be in line with customer satisfaction and organizational growth.

Bakgrund: Oberoende av konjunktur måste ett företag finansiera sin verksamhet med kapital. Kapitalstruktur är ett omdebatterat forskningsområde där det inte råder någon generell gångbar teori som är applicerbar för majoriteten av företag. Detta tillsammans med att kapitalstruktur i konjunkturvändningar är ett relativt outforskat område möjliggör ett intressant kunskapsbidrag. Att företag inom samma bransch visat på större likheter i kapitalstruktur aktualiserar en avgränsning till en specifik sektor. Hur påverkades Sveriges största exportsektor, industriföretagen, med deras relativt höga skuldsättning av den större konjunkturnedgången som rådde år 2006–2009? Syfte: Studien syftar till att analysera hanteringen av, samt vad som påverkade kapitalstrukturen utifrån skuldsättning i de svenska industriföretagen för konjunkturnedgången under åren 2006–2009. Genomförande: I syfte att analysera skuldsättning utifrån konjunkturnedgången användes en kvantitativ strategi med finansiella nyckeltal och värderingsmultiplar från samtliga industriföretag som förklaringsvariabler. I syfte att göra studien mer verklighetsförankrad genomfördes intervjuer med åtta bolag om hanteringen och arbetet med kapitalstrukturen över tiden. Tidigare forskning inom kapitalstruktur, tillsammans med studiens empiri, har legat till grund för analys och jämförelse med konjunkturnedgången år 2006–2009. Resultat: De flesta sambanden vilka påverkade skuldsättningen under åren 2006–2009 gäller oavsett konjunkturläge. Dock råder större inverkan av konjunkturnedgången vid analys av förklaringar till sambanden där lönsamhet, tillväxt och risk är bidragande orsaker. Industriföretagen gör ingen direkt anpassning av strukturen vid en konjunkturvändning då de anses kategoriseras som ”överlevare” utifrån verksamhet och flexibilitet i kapitalstruktursammansättning. / Background: Regardless of the economy, a company must finance its operations with capital. Capital structure is a controversial area of research without any general applicable theory for the majority of companies. This, together with the relatively unexplored area of capital structure in economic turnarounds enables an interesting contribution to knowledge. The fact that companies within the same industry has proven greater similarities in capital structure raises a delimitation into a specific sector. How was Sweden’s largest export sector, industrial companies, affected by the major economic downturn that prevailed during the years 2006–2009, considering their relatively high leverage ratio? Purpose: The aim is to analyse the management of, and what affected the indebtedness in the Swedish industrial companies during the economic downturn the years 2006– 2009. Completion: In order to analyse the indebtedness during an economic downturn the study used a quantitative approach based on financial ratios and valuation multiples as explanatory variables. Interviews were conducted in order to make the study more reality-based regarding management of capital structure over time. Previous research in capital structure, together with the empirical results, has been the basis for analysis and comparisons to the economic downturn during 2006–2009. Results: Most correlations, which affected the indebtedness during 2006–2009, prevails regardless of the economic climate. However, there is a greater impact by the economic downturn when analysing the explanations of the correlations whereby profitability, growth and risk are seen as contributing factors. Furthermore, industrial companies make no direct adaption in structure at economic turnarounds since they are considered “survivors” in their strategy based on their business and flexibility in the composition of capital structure.

Bakgrund: Finanskrisen 2008 påverkade kreditmarknaden och konsekvensen blev att företag fick det allt svårare att få lån beviljade samtidigt som lånevillkoren försämrades. Detta borde påverka företagens finansiering då de inte har samma möjlighet att välja sin kapitalstruktur och på så sätt utnyttja de fördelar som lånefinansiering medför. Vidare är det fortfarande oklart vad som påverkar företags val av kapitalstruktur. Det finns få kvalitativa studier gjorda inom ämnet varför det är av intresse att studera kapitalstrukturen och dess påverkande faktorer ur ett djupare perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att studera vilka faktorer som påverkar företags val av kapitalstruktur och hur arbetet kring kapitalstrukturen ser ut samt studera om det förändrats till följd av finanskrisen 2008. Metod: Studiens metod är av kvalitativ karaktär och åtta företag har deltagit. För att uppnå studiens syfte har en representant från respektive företag intervjuats vilket tillsammans med tidigare forskning och teorier har legat till grund för diskussionen i analysen och de slutsatser som författarna har konstaterat. Slutsats: En mängd olika faktorer påverkar valet av kapitalstruktur men den främsta faktorn är verksamheten som bedrivs, vilka strategier och förutsättningar bolaget har. Samtliga företag föredrar att i första hand finansiera sig med egna upparbetade medel, sedan lånefinansiering och som ett sista alternativ genomförs nyemissioner. Andra faktorer som påverkar valet är till exempel utdelning och ägarstruktur. Majoriteten av företagen har ett mål med sin kapitalstruktur som är av övergripande karaktär. Finanskrisen verkar inte ha påverkat majoriteten av företagen, då de flesta inte har upplevt svårigheter med att få lån beviljade och högre lånekostnader. / Background: The financial crisis in 2008 affected the credit market and as a consequence companies found it more difficult to obtain loans and it became more expensive to do so.  This should affect the companies financing as they don’t have the same opportunity to choose capital structure and thereby take advantage of the benefits of debt financing. Furthermore, it remains unclear what determines companies’ choice of capital structure. There are few qualitative studies done on the subject, why it is of interest to study the capital structure and its determining factors from a deeper perspective. Purpose: The purpose of the study is to examine the determinant factors on companies’ choice of capital structure and how they work with the capital structure. Furthermore, the study aims to examine if it has changed as a result of the financial crisis in 2008. Methodology: The study has a qualitative approach and eight companies have participated. To achieve the purpose of the study, one representative from each company was interviewed. The interviews together with previous research and theories have formed the basis of the discussion in the analysis and the conclusions. Conclusion: Many different factors affect the choice of capital structure but the main factor is the business conducted, which strategies and conditions the companies have. All companies prefer to primarily finance with own generated funds, then debt financing and as a last option issue equity. Other factors that affect the choice are for example dividends and ownership structure. The majority of the companies have a target with their capital structure. The financial crisis doesn’t seem to have affected the majority of companies, since most of them haven’t experienced difficulties with obtaining loans and higher expenses.

This cross-sectional study investigated the use of health benefits in relation to the self-rated health of employees at two medium-sized industrial enterprises in Hälsingland. The method used to investigate this was through a self-designed questionnaire consisting 19 questions about health, lifestyle and health benefits at the workplace. A total of 100 questionnaires were distributed in the two companies, hence 50 surveys at each workplace. The response rate was measured to 88 % and 74 %, which means a loss of 6 persons and 13 persons. The results showed that Company nr 1 offers its employees a health benefits consisting of free access to gym in the company premises after working hours and financial contributions to training-cards. These benefits are used regularly by 29% of respondents. Company nr 2 currently offered no health benefits for their employees. The results also showed that 66% of the respondents at Company nr 1 rated their physical health as Excellent or Good and 79% consider their mental health as Excellent or Good. At Company nr 2, 65 % of the participants responded that they consider their physical health as Excellent or Good and 84% consider their mental health as Excellent or Good. The study also found that more than half of the participants in the two companies had a BMI (Body Mass Index) greater than 26. The conclusion from this is that the health benefits offered at Company nr 1 is used sparingly and that more than half of the participants at both companies consider their physical and mental health as Excellent or Good.

Miljöförändringar har resulterat i att växthusgaser (GHG) har studerats. Från flertalet studier anses nyckelindikatorerna för klimatförändringarna vara de förändrade koncentrationerna av GHG, särskilt koldioxid (CO2). Utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC), är ett annat ämne som studerats. VOC kan i närvaro av kväveoxider (NOx) och solljus bidra till bildandet av marknära ozon. VOC kan också ha en direkt negativ hälsoeffekt hos människan vid långvarig exponering. Syftet med studien är att redogöra för hur företag/industrier kan bidra till att uppnå det globala målet som innefattar effektivare resursanvändning genom att analysera ett industriföretags resursanvändning. För att analysera utsläpp av VOC kartläggs användningen av kemikalier, specifikt från förrådet hos företaget Volvo CE i Braås. För att genomföra livscykelanalysen skapas ett scenario för färgprodukterna som används i detaljmåleriet. Scenariot används för att ställa upp systemgränser för vad som ska täckas av analysen. Resultatet visar att det är vid användningen av färgprodukterna som mest utsläpp av CO2e förekommer.

Research questions: How do industrial manufacturing companies maintain and adapt their organizational capabilities during transformation towards servitization? How do manufacturing firms maintain and balance their operational capabilities while developing service capabilities? Purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of how industrial manufacturing companies maintain, adapt and balance organizational capabilities in production in the transition towards servitization. Method: The theoretical framework used in this study is based on studies on digital transformation, servitization and organizational capabilities and how these affect the manufacturing industry. The qualitative study is based on five interviews and complementary email conversations, which were conducted with managers at Volvo Construction Equipment. The selection of respondents was carried out according to positions with relevant competence to create an overall as well as detailed understanding of the company's digitization, servitization and organizational capabilities. Conclusion: The results of the study demonstrate the importance of technological integration with customers to expand the service business and adaptation of existing capabilities in new environments. The balance between production and service development is central, which requires consensus and a shared vision. Volvo Construction Equipments customer-oriented strategy has led to more advanced services that require new capabilities. A clear strategy for servitization, digitization and production are therefore necessary to achieve a successful transformation. / Forskningsfrågor: Hur bibehåller och anpassar tillverkande industriföretag sina organisatoriska förmågor vid transformation mot tjänstefiering? Hur bibehåller och balanserar tillverkande industriföretag sina operativa förmågor under utvecklingen av tjänstefieringsförmågor? Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen hur tillverkande industriföretag bibehåller, anpassar och balanserar organisatoriska förmågor i produktion i övergången mot tjänstefiering. Metod: Den teoretiska referensram som använts i denna studie bygger på studier om digital transformation, tjänstefiering samt organisatoriska förmågor och hur dessa påverkar tillverkningsindustrin. Den kvalitativa studien bygger på fem intervjuer och kompletterande mailkonversationer, som genomfördes med ledare hos Volvo Construction Equipment. Valet av respondenter utfördes efter positioner med relevant kompetens för att skapa en övergripande samt detaljerad förståelse för företagets digitalisering, tjänstefiering och organisatoriska förmågor. Slutsats: Resultaten från studien påvisar vikten av teknologisk integration med kunder för att expandera tjänsteaffären och anpassning av befintliga förmågor i nya miljöer. Balansen mellan produktion och tjänsteutveckling är central, vilket kräver samförstånd och gemensam vision. Volvo Construction Equipments kundorienterade strategi har lett till mer avancerade tjänster som kräver nya förmågor. En tydlig strategi för tjänstefiering, digitalisering och produktion är därmed nödvändig för att uppnå en lyckad transformation.

<p>Följande studie syftar till att undersöka hur industriföretag på den värmländska glesbygden uppfattar pedagogikämnet vid Karlstads universitet. Studien har en tydlig inriktning mot arbetslivspedagogik, och det är framförallt arbetspedagogiska teorier som utgör studiens teoretiska grund.</p><p>Studien bygger på intervjuer med representanter från fem värmländska industriföretag.</p><p>Dessa intervjuer har sedan analyserats med avseende på respondenternas berättelser och de uttalande som kan kopplas till ämnet pedagogik, vilket är brukligt vid användandet av narrativ metod och analys.</p><p>Resultatet visar att de värmländska industriföretagen har behov av pedagogisk kunskap, men att de föredrar att anlita konsulter framför att ha någon anställd som arbetar med dessa frågor.</p> / <p>This study aims to investigate how industrial companies, situated in the sparsely populated areas of Värmland, understand the subject pedagogy at Karlstad University. The study focuses on educational science in working life.</p><p>The study is based on interviews with representatives from five industrial companies in Värmland. The interviews were analysed according to the respondents’ stories and statements which were referable to the subject pedagogy. This approach is customary when using narrative method and analysis.</p><p>The result shows that the industrial companies in Värmland have a need of educational knowledge, but that they prefer to engage consultants prior to employing someone to work continuously with these issues.</p>

Följande studie syftar till att undersöka hur industriföretag på den värmländska glesbygden uppfattar pedagogikämnet vid Karlstads universitet. Studien har en tydlig inriktning mot arbetslivspedagogik, och det är framförallt arbetspedagogiska teorier som utgör studiens teoretiska grund. Studien bygger på intervjuer med representanter från fem värmländska industriföretag. Dessa intervjuer har sedan analyserats med avseende på respondenternas berättelser och de uttalande som kan kopplas till ämnet pedagogik, vilket är brukligt vid användandet av narrativ metod och analys. Resultatet visar att de värmländska industriföretagen har behov av pedagogisk kunskap, men att de föredrar att anlita konsulter framför att ha någon anställd som arbetar med dessa frågor. / This study aims to investigate how industrial companies, situated in the sparsely populated areas of Värmland, understand the subject pedagogy at Karlstad University. The study focuses on educational science in working life. The study is based on interviews with representatives from five industrial companies in Värmland. The interviews were analysed according to the respondents’ stories and statements which were referable to the subject pedagogy. This approach is customary when using narrative method and analysis. The result shows that the industrial companies in Värmland have a need of educational knowledge, but that they prefer to engage consultants prior to employing someone to work continuously with these issues.