• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 8
  • Tagged with
  • 8
  • 6
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Skönheter, flickor och färgade naturbarn : En kvalitativ studie om hur idrottare framställs i olympiaböckerna 1948, 1968 & 2012

Börjesson, Linus January 2017 (has links)
I denna undersökning har jag studerat skrivna framställningar av idrottare till tre olympiska sommarspel. Mitt intresse var att se skillnader och mönster i hur idrottare med olika kön och/eller etnisk bakgrund framställs. Jag har utgått från tre olika olympiska spel. De olympiska spel som undersökts var London 1948, Mexico City 1968 och London 2012. I undersökningen har jag studerat olympiaböckerna för dessa tre spel. En olympiabok presenterar och sammanfattar hela olympiska spel. Den kommer ut tätt efter spelen och innehåller artiklar, sammanfattningar och statistik skrivna av flera olika författare.   En mängd tidigare forskning har gjorts både i internationella och svenska undersökningar med studier om hur kvinnliga idrottare framställs, men också en del undersökningar som berör hur idrottarens etnicitet lett till framställningar med stereotyper och fördomar. Dessa tidigare undersökningar har främst använt sig av tidningar som källmaterial, men också av annan media som TV och internet. Ingen tidigare forskning om framställningar har gjorts på just olympiaböcker. Till undersökningen användes de tre teoretiska begreppen sexualisering, infantilisering och etnicitet. Kommentarer av en idrottares utseende (sexualisering) var vanligare att läsa 1948 i jämförelse med 1968 och 2012. Gemensamt för de tre undersökta åren var att beskrivningarna till de manliga idrottarna var inriktade på storlek på axlar, längd och typiska manliga kännetecken. Ett annat mönster som kunde ses var att när kvinnliga idrottares utseende kommenterades 1968 och 2012 var i stort sett alla kommentarer riktade till idrottare inom gymnastiken. I undersökningen går det att utläsa att stereotyper och fördomar i referat för idrottare från andra delar av världen (etnicitet) förekommer 1948 och 1968, men är så gott som helt borta 2012. Av dessa referat och kommentarer var en majoritet riktade mot manliga idrottare och inte kvinnliga. I undersökningen kunde jag också utläsa ett mönster när det gäller nedsättande ord om idrottare i form av beteckningar som används för barn (infantilisering). Dessa ord är i stort sett bara riktade mot de kvinnliga idrottarna i alla de tre undersökta åren, och av dessa är större delen i samband med idrottare inom kategorin simning.
2

Fotbollstjejer med blommor i håret : en studie av hur damlandslaget i fotboll har gestaltats i Aftonbladet och Expressen under världsmästerskapen 1991-2001

Forsberg, Matilda, Karlsson, Kristopher January 2012 (has links)
I den här studien har vi undersökt hur damlandslaget har gestaltats i Aftonbladet och Expressen vid de sex senaste mästerskapen. Vi har undersökt i vilken utsträckning mästerskapen har bevakats och hur de gestaltats. Stämmer tidigare teorier om att den mediala framställningen av kvinnliga idrottare är mindre saklig än i gestaltningen av manliga idrottare? För att söka svar på detta har vi använt en kvantitativ undersökning av 206 artiklar från världsmästerskapen mellan åren 1991 och 2011, publicerade av Aftonbladet och Expressen. Därefter har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys av 13 artiklar utifrån tidigare forskning om medial framställning av kvinnliga idrottare samt feministisk teori om normativ dualism. Studien visar att världsmästerskapen för damer har fått alltmer utrymme i både Aftonbladet och Expressen, även om ökningen varit ojämn över tid. Exempel på medial framställning som varit nedvärderande eller på annat sätt ojämnställd var mer vanligt under 1990-talet än i de senaste årens rapportering. Fler kvinnor än män skrev sexistiska artiklar och under första delen av 1990-talet var det nästan uteslutande kvinnor som rapporterade från mästerskapen för att sedan nästan helt ge plats åt de manliga reportrarna under 2000-talet. Anledningen till att det var svårare att hitta exempel på nedvärderande framställning under 2000-talet kan vara att det skett en generell jämställdhetsutveckling på sportredaktionerna. Aftonbladet och Expressen har blivit bättre på att mer sakligt beskriva damfotbollen, men så sent som 2011 har det gått att finna exempel på nedvärderande beskrivningar av de kvinnliga fotbollsspelarna. Den finns fortfarande en utmaning för sportredaktionerna i att gestalta kvinnliga fotbollsspelare utan att marginalisera dem.
3

Sista sträckan kvar innan mållinjen kan korsas : En studie av rapporteringen om kvinnliga längdskidåkare i vinter-OS i kvällspressen

Niklasson, Caroline January 2011 (has links)
Den moderna tävlingsidrotten har sedan första början varit mansdominerad då det ansågs som okvinnligt för kvinnor att ägna sig åt tävlingsidrott eftersom de ansågs för svaga. Dessutom trodde man att kvinnor som ägnade sig åt idrott minskade sin fertilitet. Då kvinnor historiskt sett alltid haft en underordnad roll i idrottsvärlden har detta även lett till ojämn medial täckning. Detta synsätt har även bidragit till en lägre rapportering om kvinnliga idrottare samt att kvinnor och män skildras på olika sätt på sportsidorna. Därför är syftet med denna studie att jämföra hur manliga och kvinnliga längdskidåkare har framställts i kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen. Nedslagen har varit vinter-OS från Lake Placid 1980 och vinter-OS i Vancouver 2010, detta för att se ifall det skett en förändring i hur män och kvinnor skildrats över tid. I denna studie har en kvalitativ textanalys genomförts för att urskilja språkliga skillnader i hur manliga respektive kvinnliga längdskidåkare framställts i kvällstidningsartiklar. Genom att studera de utvalda artiklarna visar resultatet att kvinnliga skidåkare fortfarande marginaliseras samt trivialiseras genom journalisternas språkbruk. Kvinnliga längdskidåkare beskrivs i högre grad utifrån deras utseende och privatliv än vad de manliga idrottarna gör. Detta är förekommande både från Lake Placid 1980 och Vancouver 2010. Dock har kvinnor fått ökat utrymme i de två tidningarna och utvecklingen mot ökad jämställdhet på sportsidorna är på rätt väg.
4

Jämställdhet på glid? : - En studie av representationer av kön bland längdskidåkare i Dagens Nyheter och Aftonbladet

Grusell, David, Andersson, Joakim January 2015 (has links)
I denna uppsats genomför vi en kvalitativ granskning av bilder och text i artiklar från VM i längdskidåkning i Falun, 2015. Tidningarna som är del av undersökningen är Aftonbladet och Dagens Nyheter. Syftet är att undersöka representationen av kön i tidningarna och utröna vilka eventuella mönster och avvikelser från mönster som går att identifiera i framställningen av skidåkarna. Vid granskning av bilder utgår vi ifrån Helena Tolvheds mall för bildanalys som fokuserar på bildkomposition och gestaltning av kroppar. Vid granskning av text försöker vi identifiera mönster utifrån begreppen trivialisering, infantilisering och ambivalens. Resultaten av studien visar att kvinnliga längdskidåkare i större utsträckning trivialiseras och infantiliseras genom skribenternas språkbruk. De kvinnliga längdskidåkarna framställs också mer frekvent på ett sätt som ger intryck av att vara arrangerat i bild. Vår studie visar således att det råder en något skev nyhetsbevakning i framställningen av idrottsmän och idrottskvinnor i tidningarna, vilket också flera tidigare studier kommit fram till. Däremot verkar skillnaderna vara mindre påtagliga än i studier där tidigare perioder i historien legat i fokus, likt i Helena Tolvheds studie. Det bör dock inte förringa att skillnader fortfarande förekommer i framställningen av idrottsmän och idrottskvinnor.
5

Var är kvinnorna? : En studie av tre svenska sportbilagor ur genusperspektiv

Asplund, Mathias, Dragstedt, Kajsa January 2010 (has links)
I denna uppsats genomförs både en kvantitativ samt en kvalitativ undersökning av sportbilagorna i tre av de största svenska dagstidningarna: Aftonbladet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten, med syfte att utröna hur stort utrymme kvinnliga respektive manliga idrottare tilldelas på sportsidorna, samt hur idrottskvinnorna och männen framställs i texten. Den kvantitativa studiens ansats var att mäta den marginalisering kvinnliga idrottare utsätts för i de undersökta medierna. Den kvalitativa textanalysen genomfördes för att urskilja och uppmärksamma tendenser till en könsstereotyp framställning av idrottarna genom språkliga formuleringar. Det vill säga fall där den journalistiska texten, medvetet eller ej, förstärker redan befintliga föreställningar och fördomar om hur kvinnor och män ska vara. Resultaten av den kvantitativa undersökningen visar att utrymmet tillägnat kvinnliga idrottarefortfarande år 2010 är oproportionerligt litet i jämförelse med manliga idrottares, och bara har ökat marginellt sedan en liknande undersökning publicerades i boken Sporten i spalterna av Ulf Wallin för snart 13 år sedan. Som vår undersökning visar uppmärksammas kvinnliga idrottare fortfarande i ett färre antal artiklar, i till storleken mindre artiklar och illustrerade med färre antal bilder än de artiklar som handlar om idrottsmän. Den kvalitativa analysen visar på att ett språkbruk som befäster en könshierarki inom idrottsvärlden fortfarande används. Exempel tagna ur de undersökta artiklarna redovisar fall av språkliga formuleringar som framställer kvinnliga idrottare på ett könsstereotypt vis.
6

Sanningen bakom idrottskvinnornas framgång: tårterapi och känslostormar : En kvalitativ studie om genus och stereotyper inom sportjournalistiken i Sverige / The truth behind the success of sports women: tear therapy and emotional storms : A qualitative study of gender and stereotypes in Swedish sports journalism

Nyberg, Rebecka January 2021 (has links)
Purpose: This study aims to illustrate underlying stereotypes and gender ideals that exist in society when sportswomen are represented in sports media. Research question: How do sportswomen get portrayed by the media and what gender ideals exist in media’s representation of the athletic woman? Work questions: Does there exist any differences when athletic women and men are represented in the media?Are there any signs of trivialization, ambivalence or infantilization in media’s representations?Which stereotypes are possible to see in media’s representations?Theories: Gender theory, infantilization, trivialization, ambivalence Method: In this study, we have used a semiotic analysis as method and the semiotic tools denotation, connotation, anchoring, relaying and the character types icon, index and symbol. The empirical material of the study is retrieved from the swedish newspapers Expressen and Aftonbladet via login to the National Library of Sweden via Karlstad University. Conclusion: By the semiotic analysis it was possible to see that sportswomen in a much higher degree were assigned attributes that by gender theory are considered female stereotypes. When sportswomen were successful it was possible to see clear signs that indicated that they were weak and emotional, on the other hand there was more focus on strength and performance when sportsmen achieved success. Infantilization, trivialization, and ambivalence was common in both situations when women were successful and when they failed. In the study it was possible to see evident patterns that indicated towards feelings and tears when sportswomens were represented. Through the analysis it was possible to establish that sportswomen's performance got diminished and they were looked at as deviant in sportmedia compared to the sportsmen who continue to be seen as the standard and norm. Key words: semiotics, sports journalism, gender, trivialization, ambivalence, infantilization, marginalization, stereotypes
7

Den ofullkomliga kroppen : En studie om konstruktionen av personer med rörelsesnedsättningar som infantila och ofullkomliga kroppar

Ericson, Jessica January 2023 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka och tolka berättelser publicerade i poddar av personer med rörelsenedsättningar. Utifrån den socialkonstruktivistiska utgångspunkten att kroppen konstrueras utifrån rådande samhällsnormer belyses här hur funktionsnedsatta kroppar konstrueras som infantila och ofullkomliga samt vilka konsekvenser sådana konstruktioner kan få. Mitt empiriska material är poddar publicerade på Spotify och dessa poddar har jag analyserat utifrån reflexiv tematisk analys. Analysen visade på tre huvudteman; det första är Den infantiliserade vuxna som beskriver hur individer med ofullkomliga kroppar infantiliseras i samhället utifrån hinder som skapas fysiskt i det offentliga rummet samt utifrån normen om vuxenhet kopplat till arbete. De ofullkomliga kropparna infantiliseras även genom bemötande från omgivningen utifrån tanken om vad som är barnighet och vuxenhet. Det andra temat är Ofullkomliga kroppen en människa eller? som visar på hur individer med ofullkomliga kroppar ses som ett medicinskt problem samt hur tanken om normaten i samhället gör personer med ofullkomliga kroppar till avvikare och hur de försöker vända detta till något positivt genom att ”dra invalidkortet”. Det temat avslutas med en analys av värdet av dessa individer utifrån begreppet DisHuman. Det tredje och sista temat är En endimensionell och osynlig funkisid vilket visar på konstruktionen av funkisidentitet och dess konsekvenser. Hur osynligheten av personer med ofullkomliga kroppar i samhället påverkar omgivningens syns på dessa kroppar men även deras möjlighet att hitta förebilder. Utifrån en analys av berättelser från personer med rörelsenedsättningar visar jag på hur konstruktionen av personer med ofullkomliga kroppar sker genom hinder i tillgängligheten i det offentliga rummet. Det sker även genom synen på hur vuxenhet är att vara oberoende och detta kopplat till arbetslivet. Resultatet visar att utifrån den funktionsmaktsordning och åldermaktsordning som finns i samhället så infantiliseras personer med ofullkomliga kroppar vilket gör att de hamnar i en konstruerad evig barndom. Vidare så konstrueras dessa individer som avvikande utifrån infantiliseringen i samhället. Konsekvenserna som detta leder till är att personer med ofullkomliga kroppar blir osynliga i samhället samt att det konstrueras en funkisidentitet som blir endimensionell och får ett minskat mänskligt värde.
8

Starka skidtjejer, men inga killar – bara herrar : Svensk skidpress bevakning av den svenska cupen i längdskidåkning ur ett jämställdhetsperspektiv / Strong skiing girls, but no boys – only men : The Swedish skiing press' coverage of the Swedish cup in cross country skiing, from a gender equality perspective

Johansson, Lukas, Jakobsson, Alfred January 2018 (has links)
We studied close to 100 articles about the Swedish cup in cross country skiing, published by the three media outlets that cover the entire series; www.sweski.com , www.langd.se and www.skidzonen.com. The articles were published between 2015 and 2018 and by using a quantitative analysis we discovered that in these articles, the men and the women received almost exactly the same amount of attention, as far as counting words goes. In the articles which focused on both the female and the male athletes, the editors usually chose a picture from the women’s competition as the top image. We also saw a pattern where the women were far more often mentioned by their first names only, whereas the men were usually mentioned by their full names or their last names only. Another interesting theme that we found through a qualitative text analysis regarded how the athletes were portrayed in the articles, where the women seemed to be looked upon as less mature than the men. For example, they were often called “girls” instead of “women”, but the men the same age were never referred to as “boys”. These are seen by us as signs of trivialization and infantlization of the female athletes. However, we did not find any signs of the women being described as weak, or with a focus on their appearances and private lives. These were common patterns in the previous research on the subject. / Vi undersökte knappt 100 artiklar om den svenska cupen i längdskidåkning, publicerade av de tre medierna som bevakar hela serien; www.sweski.com , www.langd.se och www.skidzonen.com. Artiklarna publicerades mellan 2015 och 2018 och med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys fann vi att damerna och herrarna fick nästan exakt lika mycket utrymme i dessa artiklar, räknat i antal ord. I de artiklar där båda könen stod i fokus var det  betydligt oftare som en bild från damklassen valdes som toppbild. Vi såg ett mönster där damerna oftare blev omnämnda med enbart sina förnamn, jämfört med herrarna som oftast omtalades med sina hela namn eller enbart efternamn. Ett annat intressant tema som vi fann genom en kvalitativ textanalys gällde hur utövarna porträtterades i artiklarna, där damerna tycktes bli sedda som mindre mogna och vuxna än herrarna. Till exempel kallades de ofta “tjejer” istället för “kvinnor” eller “damer”, samtidigt som de jämnåriga herrarna aldrig blev kallade “killar”. Dessa ser vi som tecken på en trivialisering och en infantilisering av de kvinnliga utövarna. Däremot hittade vi inga tecken på att kvinnorna beskrevs som svaga eller med ett större fokus på deras utseenden och deras privatliv, fenomen som har varit tydligt framträdande i tidigare forskning på ämnet.

Page generated in 0.1131 seconds