The purpose of this Master’s thesis is to examine student secondaryteachers’ perceptions of the role of the school library libraries aswell as compare results with an earlier study. The followingquestions were posed:1. How do student teachers view the school library?2. How do student teachers view the role of the school library inschool and for school work?3. How do student teachers expect to use the library in education?Data was collected through qualitative semi-structured interviewsand analysed using Loertscher’s eight level taxonomy of schoollibraries. The results of the analysis of the empirical datashow that student teacher’s perceptions of library andinformation seeking are almost identical to views held by the studentteachers in Böwes study conducted 15 years ago. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this essay is to examine progression in user education atprimary and secondary school levels, specifically the role played byschool libraries, librarians and strategy documents in securingeducational progression. Progression is examined in the user educationprovided by the five schools, part of the same municipal schoolmanagement area which share the same strategy plan. The area, NorraFäladen, was awarded School Library of the Year in 2011 for its work,making it particularly interesting for this essay's purpose. The studycombines interviews with the area's three school librarians, who dividetheir time between the five schools, with an analysis of the strategydocuments that regulate user education within Norra Fäladen. Theanalytical framework is based on: AASL's model of progression in usereducation (Standards for the 21st-century learner); Ekström's model forsuccessful and active strategy documents; Kuhlthau's theory of thelibrarian's role in the information search process; and Limberg'staxonomy of the role of the school library.The study shows how a number of concurrent factors and prerequisitesinfluence how goals for progression in user education are met. These are:clearly formulated joint goals which are adapted to local conditions andillustrate progression in a concrete plan of action, thus ensuring thatactivities are realised; a shared view of the importance of informationliteracy and how best to promote it; teacher and school librariancollaboration in user education and pedagogical development; and, activesupport from school leaders, who recognise the role of the school libraryin this work. / Program: Bibliotekarie

This thesis takes its point of departure in how the digitization of research libraries has changed how researchers search for information. The study examines how digitization has affected the library and librarians. It investigates the information seeking and information needs of researchers within a specific context i.e. the Institute of Biomedicine at the University of Gothenburg. It explores how researchers search for relevant information and whether the support provided by the Gothenburg University Library is sufficient for their (information) needs. Interviews were conducted with seven researchers at different stages of their career. This was complemented with a review of user studies research in library and information science (LIS) as well as reports from different universities.The results show that on one hand the researchers are satisfied with the information they retrieve from searching in PubMed and Google and do not want assistance from the library regarding this. On the other hand they do want support with other specific tasks i.e. data curation, making graphic figures, registration of information in the university’s repository. The study concludes by discussing how librarians have become invisible to the researchers due to digitization of the research library and to gain visibility the library needs to proactively seek the researchers’ attention and create places to interact.

<p>Föreliggande undersökning innehåller en intervjustudie med sex lärare som handlar om Internet i SO-undervisningen. De intervjuade lärarna består av två kategorier lärare, dels är det lärare som använder Internet i sin SO-undervisning dels är detlärare som valt att inte använda Internet i sin SO-undervisning. Studien belyser vilka argument som ligger bakom varför eller varför inte lärare väljer att använda Internet i sin undervisning. Den beskriver vilka som är styrkorna respektive svagheterna med att använda Internet i SO-undervisningen. Den belyser även hur lärare använder Internet i SO-undervisningen. Slutligen belyser studien Internets betydelse för internationalisering av undervisningen.</p>

<p>This master thesis states the following questions: Is it easy or difficult to retrive information from a mobile phone manual? How can the search process be described among user for a mobile phone manual? What similarities and differeces can be identified between users? Arhe there any variables that affect search performance such as reading skills or technical domain knowledge? Eight mobile phone users participated in an empirical observation and the scope was to find information in a paper version of a mobile phone manual according to given tasks. The results shows that some users has problems to retrieve information due to that the correct page in the mobile phone manual could not be located. The results show that the user is using several search strategies, for example the table of contents and the index, when trying to locate information. The results also revel that the user initiates multiple search steps before the correct information can be located. The thesis discusses how a manual could be designet to make information easier to find.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att belysa elevernas arbete med Internet i skolan, till vad och hur Internet används i skolarbetet. Jag har även undersökt hur och om eleverna granskar det material de får fram över Internet och om de kan använda Internet på ett effektivt sätt. Jag har använt mig av en studie med etnografisk utgångspunkt, det vill säga observationer och informella intervjuer. </p><p>Resultatet visar på att Internet används i så gott som alla ämnen, huvudsakligen till faktasökning och då på ett mycket fritt sätt. Eleverna granskar nästan inte alls det material de får fram, och de fastnar ofta på mindre relevanta och/ eller mindre lämpliga sidor i sina sökningar.</p>

<p>Vi upplever att männen uppvisar ett förändrat shoppingbeteende, vilket bland annat visar sig genom ett större intresse för såväl modemagasin som modebloggar. Detta kan vara ett tecken på ökad individualisering, genom vilken mannen vill uttrycka sin identitet och självbild. Det blir därför viktigt för företagen att nå denna grupp.</p><p>Uppsatsen syftar till att ge en mångdimensionell beskrivning av vad forskningen behandlat inom mannens, respektive kvinnans shoppingbeteende och hur det växt fram. Uppsatsen syftar dessutom till att, dels genom litteraturstudie, dels empirisk studie, undersöka, diskutera och tolka vad som utmärker mäns shoppingbeteende i Generation Y. Vidare syftar uppsatsen till att förutsäga vad som kommer att känneteckna det manliga shoppingbeteendet i framtiden. </p><p>Vi har arbetat utifrån en kvalitativ metod för att på så sätt uppnå ett djup i uppsatsen. Samtidigt har vi använt oss utav en deduktiv forskningsstrategi som inneburit att vi utgått från teorin. Empirin har sedan samlats in genom observationer och fokusgrupp­intervjuer.    </p><p>Referensramen behandlar manligt respektive kvinnligt shopping­­beteende. Även könsroller diskuteras och frågan om köns­skillnader eller inte tas upp. Forskningsmodellen presenteras i slutet av referensramen, vilken ligger till grund för vår empiriska studie.       </p><p>Vi kunde fastslå att de män vi studerat skiljer sig från beskrivningen av det traditionellt manliga shoppingbeteendet. Deras beteende utmärks genom en positiv inställning till shopping, ett intresse för kläder och mode och ett frekvent shoppande. De använder gärna Internet som informationskälla, dessutom pratar de ofta mode och kläder med varandra och lägger stor vikt vid shopping som en social aktivitet. Vi förutsäger att dessa utmärkande drag kommer att förstärkas i framtiden.</p>

<p>The study aims to investigate student’s attitudes and experiences of information retrieval on the Internet, as tools for learning. I have been interested of their own views about their own knowledge and experience in the subject, information seeking on the Internet. The focus is on what they perceive as problematic, what skills they consider they have and what needs they have in terms of teaching. Data were collected via questionnaires. About 200 students at the second year in high school have been asked about the problems and difficulties they have within seeking on the Internet. The study is especially framed within a sociocultural perspective of learning. The study aims to answer following questions:</p><p>Do the students think that they, in a concentrated way, can orient themselves and seek information on the Internet? Do the students think that they had received education in information seeking on the Internet? Do the students think that they need more skills in information seeking on the Internet?</p><p>The result shows that this millennial generation see themselves as competent users of the Internet, the World Wide Web (www). Young people are attracted by working with the computer as tool for learning, while teachers may feel that the boundary between school and leisure time is small. The students have a sense of success in every moment of internet seeking. Pupils and teachers have different skills on the Internet. This applies to teachers gain knowledge of it and how to teach the skills students need. Since the computer is a common tool in our workplaces in the community, is it important for the school to prepare the students for the future. It is important for all educators in the school, individually and jointly to reflect on the information that will contribute to the student's own knowledge creation and in what way.</p><p> </p>

<p><p>Att köpa en bostad brukar kallas för den största affären en människa gör i sitt liv. Detta gäller både köp av en fastighet och köp av bostadsrätt. Det finns många faktorer som kan påverka köpet av en bostadsrätt och det är viktigt att veta vad det är som egentligen köps när en bostads­rätt förvärvas. Köpet och besluten som tas under köpprocessen är extra viktiga för en förstagångsköpare. De har inte tidigare ägt en bostadsrätt och saknar egen erfarenhet kring bostadsrättsägandet. Att köpa en bostadsrätt är ett komplext köp och kunskapsnivån är i regel låg hos förstagångsköpare. Som bostadsrättsägare är man medlem i en bostadsrättsförening. Det finns skillnader mellan både olika föreningar och bostadsrätter som köparen bör tänka på. Det kan röra sig om fastighetens underhåll, föreningens ekonomi eller möjligheten att hyra ut i andra hand. Dessa skillnader påverkar medlemmarna och vi vill med denna uppsats göra allmänheten medveten om vilka risker de tar. Vi är intresserade av ta reda på vilken kunskaps­nivå en förstagångsköpare av en bostadsrätt befinner sig. Vi vill svara på om förstagångs­köparen egentligen vet vilken risk som tas och om de vet vad en bostadsrätt är? Vi kan sammanfatta frågan som hur en förstagångsköpare av en bostadsrätt agerar och varför. Detta svarar vi på genom att ta reda på vilka bakomliggande beslutssituationer som är avgörande för förstagångsköparen då denne väljer att köpa en bostadsrätt. Vi svarar också på hur förstagångsköparna ser på sina beslut i köpprocessen i efterhand. Vi har valt ett kvalitativt tillvägagångssätt för att samla empiri. Utifrån de fyra undergrupper vi hittat i vår population intervjuar vi tre-fyra respondenter. Vi har valt en kvalitativ undersökning för att få djupare information ur varje intervju.</p><p> </p><p>De flesta upplever att de äger sin lägenhet vilket egentligen inte är sant eftersom en bostads­rätt är rätten att nyttja en viss lägenhet. Det är få som vet vad en nyttjanderätt är, men även om de inte känner till begreppet verkar det som om många har klart för sig att de inte kan göra vad de vill med sin lägenhet. Många förstagångsköpare är inte bekanta med sin förenings stadgar innan köpet. Även efter köpet är kunskapen om vad stadgarna säger relativt låg trots att de själva är medlemmar i föreningen.</p><p> </p><p>Vanliga behovsindikationer för att köpa en bostadsrätt kan vara ålder, familjeförhållanden, sysselsättning eller ekonomisk situation. Köpet av bostad är ett viktigt och högt engagerande köp. 73 % av våra respondenter tycker att mäklaren informerar om allt de behövde veta. Objekts­beskrivningar på internet innehåller mycket information och minskar behovet för köparen att själv söka extern information. Olika sätt att söka extern information kan vara genom sökningar på internet, i tidningar och referenser från andra människor som äger en bostadsrätt. Det är väldigt få som efterfrågar information om föreningens stadgar trots att det där kan finnas begränsningar i deras nyttjanderätt.</p><p> </p><p>Några kännetecken för bostadsrättsköpet är att det är svårt att hitta jämförelseobjekt, köparen har låg kunskapsnivå och en hög risk tas. I värsta fall kan föreningen gå i konkurs och köparen förlora hela sin insats. Tillsammans är faktorerna ingen bra kombination för en lyckad köpprocess. Trots detta är alla våra respondenter nöjda eller mer än nöjda med sitt köp av bostadsrätt. Den positiva inställningen förekommer även hos dem som stött på problem i samband med sitt köp. En bostadsrätt är något en köpare kan identifiera sig med vilket gör det svårare att kritisera sina beslut.</p><p> </p><p>Många bostadsrättsägare anser att ekonomin i deras förening är god även om de har svårt att motivera varför. Förstagångsköparens kunskapsnivå för att behandla information om föreningens ekonomi och att kunna ta till sig årsredovisningens information är låg. De har ett stort behov av extern information och att någon berättar för dem om föreningens ekonomi är stabil. De viktigaste kriterierna för förstagångsköparna är pris och läge. Vi tror att när förstagångs­köparen blir en andragångsköpare kommer föreningens ekonomi och stadgar ha en större betydelse för valet. Förstagångsköparen följer köpprocessens steg, men det är dock att föredra att höja sin kunskapsnivå innan köpprocessen inleds.</p><p> </p><p>Slutligen kan vi konstatera att en förstagångsköpare har relativt god vetskap om vad det innebär att bo i en bostadsrätt men de har inte någon närmare vetskap om vad det innebär att vara medlem i just den förening de själva är medlemmar i.</p></p>

<p>This master's thesis examines information literacy and students in secondary education. The study is framed within a sociocultural perspective of learning and the method used is questionnaires. The major question posed is how and where students seek information. Other questions are if the students critically evaluate and analyse in­formation sources and if teachers and school librarians cooperate with each other in order to help the students with their assignments.</p><p>The findings indicate that most students regard information seeking as fact-finding or finding the right an­swers to the question. Only one third of students experienced information seeking as seeking and using informa­tion for understanding a topic. The first place the students look for information is the Internet. Half of the stu­dents think they have been trained in information seeking. More boys than girls believe they have been trained. Three quarters of the students do not think they need more training in information seeking. Two thirds of the students think they have been sufficiently trained in source evaluation and more boys than girls believe they have been sufficiently trained. Just over half of the students do not think they need more training in source evaluation.</p><p>A good half of the students think the school library is quite important and almost half of the girls and one third of the boys visit the library once or twice per month. The cooperation between the teachers and the librari­ans does not work as well in the schools as the teachers and librarians wish but is improving. The majority of the teachers and librarians think their cooperation needs to be improved. The majority of the teachers think there is a correlation between information seeking and learning outcomes. All the librarians think the library is a resource that ought to be integrated in the students' education.</p><p>My conclusion is that the majority of the students are not information literate. To be information literate, the students need to have the ability to locate and evaluate the required information. Information seeking as scruti­nizing and analysing is a pre-requisite for lifelong learning.</p>