Denna undersökning har till syfte att belysa vilka uppfattningar lärare i fritidshem harpå inkludering i sin fritidsverksamhet. Genom undersökningen visas vilka möjligheteroch hinder som finns i verksamheten på fritidshemmet.Genom att undersöka hur personalen ser på vad som behövs för att ge elever stöd, vilkaresurser som finns i fritidshemmet och som alla elever är inkluderade ifritidsverksamheten ger arbetet en liten inblick i hur det kan vara i fritidshemmet.Metoden som har använts är en kvalitativ metod i form av en enkätintervju med olikaformer av struktur på frågor för att kunna få ut så mycket information som möjligt.Resultaten har sedan analyserats och bearbetats med hjälp av den sociokulturella teorin,genom användningen av begreppen som används i teorin.Arbetet ger en kort översikt av hur utvecklingen av fritidshemmets verksamheter hargått till. Likaså hur det skulle kunna se ut i fritidshemmets verksamheter i dagensfritidshem.Resultatet visar på att det finns situationer som till exempel bristfälliga lokaler eller attpersonalen som saknar kompetens, vilket kan göra att verksamheten inte alltid fungerarsom man önskar att den skulle göra. Undersökningen visar även att det alltid finns sakersom man som personal kan arbeta med inom verksamheten. Undersökningen kan bidratill att skapa en större förståelse för hur verksamheten i fritidshem kan utvecklas på ettgivande sätt, med fokus på vikten av personalkompetens, anpassade lokaler och resurserför ändamålet samt möjligheten till resurser för att skapa en inkluderade miljö föreleverna.

Safety and security can mean and include multiple things. This thesis will discuss and research safety, spatial design, and informationdesign as well as their relationship to each other. The purpose of this paper is to examine how poor spatial design can affect users and their experience of an environment. The writing will revolve around a location in the Örebro City, specifically the train station Södra station. The paper will aim to answer why and how this place could feel unsafe to its users and how spatial elements can affect behaviors. The paper will also evaluate the environment currently in place which lacks sitting spaces, informationdesign in signs but also the unused station house. To answer these questions, theories surrounding design, human needs, and feelings will be explored.    In addition to answer the questions mentioned previously, this paper will also aim to create a well- executed design proposal based on scientific background, theories, and users experience. The spatial design will predicate all selected choices in theories from known sources. The theories will be based on previous research from authors and researchers familiar in the subject. Important commitments, concepts and meanings will be based on research that has been relevant in the three years of the education. In combination with theories, several non- identical methods have been applied during the process which have been refined and combined to benefit the thesis. Methods like observations, analysis, A/B testing and interviews with users will be the basis for the empiricism.    This thesis will demonstrate concrete sources that probates the results. The work will be focused on the user´s ideas and will sometimes differ from the research. This disparity will however have its basis in science and secure sources to include valid design choices to fit most of the users.

Elevers rätt till delaktighet finns beskrivet i flera av skolans styrdokument. Lärares syn och tolkning av hur delaktighet och inkludering ska fungera i skolans dagliga arbete skiljer sig åt. Nilholm och Göransson (2014) menar att inkludering visserligen är att undvika särlösningar utanför klassrummet men att det då finns risk att helheten missas. Szönyi och Söderqvist Dunkers (2018) ser det som ett problem att det inte finns en gemensam definition vad som menas med delaktighet.                                                  I den här studien intervjuas tio lärare som undervisar i den anpassade grundskolan om deras syn på god undervisning, elevers delaktighet och inkludering. Syftet med studien är att ta reda på hur några lärare ser på delaktighet och hur de ser att eleverna är delaktiga. Denna studie har en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har sedan analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet och ekologiska systemteoretiska systemet. Några av de resultat som studien visat är att lärares syn på delaktighet skiljer sig åt och att synen på en skola för alla är olika. Flera av lärarna lyfter svårigheterna med att veta om eleverna är delaktiga då de saknar ett talat språk eller på annat sätt har svårt att kommunicera med varandra. Shier (2001) belyser vikten att eleverna hela tiden känner att de har personer runt sig som är lyhörda på vad de vill förmedla och ger förutsättning att kommunikation kan ske.

Problemområdet och syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever i skolår 7 – 9 placerade i en särskild undervisningsgrupp upplever, känner och vilka erfarenheter de har och har haft under sin grundskolegång. Deras erfarenheter analyseras i förhållande till olika skolrelaterade begrepp som: inkludering, delaktighet, normalitet och ”En skola för alla” Vidare så görs en generell politisk diskussion över tid om samhällets syn på elever i behov utav särskilt stöd.Med undersökningen hoppas jag kunna bidra kunskap om erfarenheter och perspektiv hos elever placerade i särskild undervisningsgrupp, för att göra en bättre skolsituation möjlig. Den empiriska undersökning genomfördes med hjälp av intervjuer av ett antal utvaldaelever som har sin skolgång i en särskild undervisningsgruppI undersökningen kom det fram att elever ibland upplever sig delaktiga i skolarbetet medden nuvarande gruppen, men att de även känner sig exkluderade i förhållande till deras hemskolor. Arbetet visar också på att det finns positiva aspekter med den särskilda undervisningsgruppen och då i avseende av att vara delaktig och känslan av sammanhang. Även placeringen av dessa undervisningsgrupper var viktigt då det påverkade känsla och upplevelsen att vara inkluderad.

No description available.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om lärare i fritidshem och resurspersoners arbete med inkludering och bemötande av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i fritidshem.  En kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare i fritidshem och två resurspersoner har använts för att samla material till studien. Vid bearbetning av materialet användes kategorier för att utröna ett resultat. I resultatet framkommer att lärare i fritidshem och resurspersoner arbetar aktivt med att inkludera och bemöta samtliga elever på olika sätt i verksamheten, oavsett olikheter. Det visar sig viktigt att utgå från elevernas behov och förutsättningar för att utforma en verksamhet som inkluderar alla. Att utröna från studien är att relationsskapandet är centralt för att arbeta med och främja elever med NPF-diagnos. Vidare framkommer det att det är många olika faktorer som ska samspela för att detta arbete ska fungera väl, så som tid till planering, handledning, stöttning från ledning och EHT samt kunskaper om NPF. Respondenterna i studien menar att det behövs mer resurser på fritidshemmet i form av specialpedagogiska insatser och resurspersoner. Ett lågaffektivt bemötande har visat sig vara ett förhållningssätt av stor vikt för att bemöta och hantera situationer kring elever med NPF-diagnos på ett effektivt sätt.

I dagens samhälle ser man att skolan präglas av mångfald och att det finns elever med olika religiösa bakgrunder i klassrummet. Denna mångfald medför att lärare behöver anpassa sin undervisning till varje elevs förutsättningar och behov, för att kunna inkludera alla elever i religionsämnet. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare talar om inkludering i religionsämnet och vilka utmaningar lärare möter med att inkludera alla elever i religionsundervisningen. Studiens frågeställningar är: Hur talar lärare om inkludering i religionsämnet? Hur inkluderar lärare alla elever i religionsundervisningen? Vilka utmaningar möter lärare med att inkludera alla elever i religionsämnet? De teorier som används i denna studie är inkluderingsteorin och Jacksons perspektiv. De begrepp som används i inkluderingsteorin är en gemenskapsorienterad definition, en individorienterad definition och en placeringsorienterad definition. De begrepp som används i Jacksons perspektiv är representation, tolkning och reflektion. Den metod som används är semi-strukturerade intervjuer och dessa intervjuer utfördes med stöd av en intervjuguide. I denna studie har sex lärare intervjuats och de arbetar i en mångkulturell skola eller en mer homogen skola utifrån religionstillhörighet. De är verksamma i grundskolan och arbetar i tre olika skolor. Intervjuerna har analyserats tematiskt. Studien visar att lärare talar om inkludering både utifrån ett individ- och elevgrupp perspektiv, eftersom lärarna utgår från kunskapsnivåer och att de har fokus på delaktighet. Lärarna använder sig av olika metoder för att kunna inkludera alla elever i religionsundervisning, oavsett vilken religiös tradition de tillhör. Studien visar att det finns skillnader mellan lärarens svar vad gäller utmaningarna som lärare möter med att inkludera alla elever i religionsämnet. En slutsats är att lärare menar olika med begreppet inkludering. Slutsatsen visar även att varierande undervisningsmetoder används, för att inkludera alla elever i ämnet religion. I slutsatsen redogörs dessutom att lärare möter olika utmaningar med att inkludera alla elever i religionsundervisning, eftersom de tillhör olika religioner.

Syftet med denna studie är att identifiera hur engelsklärare i årskurs 4–6 uppfattar begreppet differentierad undervisning, samt urskilja hur begreppet förankras i undervisningen. Syftet uppnås genom att besvara frågorna om hur lärare tolkar begreppet differentierad undervisning, vad lärare anser vara viktiga kunskaper och färdigheter för att lyckas med en differentierad undervisning i engelska samt hur de deltagande lärarna beskriver sin differentierade engelskundervisning. En fenomenografisk metodansats, som syftar till att söka kunskap om människors varierade uppfattningar av fenomen i sin omvärld har tillämpats. För att få svar på studiens forskningsfrågor planerades och genomfördes kvalitativa semistrukturerade och tematiska intervjuer med fem engelsklärare på olika skolor i Sverige. Resultatet visar att lärarna till viss del hade varierade uppfattningar om begreppet differentierad undervisning, men begreppen motivation, inkludering och gemensamt arbete var likartade. Lärarna redovisade att relationer till eleverna, goda ämneskunskaper samt noggrann planering och organisering som viktiga aspekter för att lyckas med en differentierad undervisning. Resultatet visar ytterligare att lärarna i studien beskriver att de föredrar att bedriva sin differentierade undervisning i tematiska arbeten eftersom de menar att det erbjuder en bredd och variation till eleverna.

Examensförordningen förtydligar att speciallärare har en viktig roll då det gäller att arbeta förebyggande och främjande med tidiga insatser på organisation-, grupp- och individnivå. Lärmiljöer innebär i praktiken den arbetsmiljö där elevers lärande sker. Syftet med denna studie är att undersöka hur matematiklärare iordningställer lärmiljöer så att de blir socialt, fysiskt och pedagogiskt tillgängliga för elever, särskilt för elever i matematiksvårigheter. Det teoretiska ramverket utgörs av de specialpedagogiska perspektiven samt en tillgänglighetsmodell. Ett målstyrt urval användes och 11 matematiklärare på lågstadiet och första året på mellanstadiet, samtliga med erfarenhet av att arbeta med elever i matematiksvårigheter, intervjuades. Resultatet av studien visar att lärare är medvetna om de tre områdena i tillgänglighetsmodellen som beskriver fysisk, social och pedagogisk lärmiljö och flera exempel på hur den fysiska miljön kan göras tillgänglig framkommer i studien. Den visar även att relationen mellan lärare och elev är en viktig faktor för att skapa en socialt tillgänglig lärmiljö för elever i matematiksvårigheter samt att lärarna är medvetna om sin betydelse för att skapa en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö genom struktur och ett varierat arbetssätt. Specialläraren har genom sin position en unik möjlighet att lyfta behovet av och arbeta för tillgängliga lärmiljöer i skolan och denna studie kan bidra i detta arbete. En utökad studie med samma frågeställningar skulle kunna ge upphov till ytterligare aspekter på lärmiljöer eller eventuellt kunna bekräfta de som uppges i studien.

För att skapa bättre förutsättningar för elever som har gått i särskolan att fortsätta studera som vuxna är komvux som särskild utbildning sedan 2020 en del av komvux. Eleverna kan också söka reguljära kurser på grund- och gymnasienivå. Syftet med studien var att nå ökad kunskap om elevers uppfattningar om studier vid komvux jämfört med gymnasiesärskolan samt undersöka vilka strategier de använder och om de anser sig behöva någon form av stöd när det gäller studier vid komvux. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio elever vid fem olika komvux. Materialet analyserades induktivt med tematisk analys som metod. Även om det inte är generaliserbart, visar resultatet att en del informanter var nöjda med lärare och studier i gymnasiesärskolan medan andra uppfattade att de inte fick förståelse eller utmaningar. En del upplevde också utanförskap och besvikelse över de begränsningar gymnasiesärskolan och betygen innebär. Gymnasiesärskolan kan anses vara både en inkluderande och exkluderande skolform, vilket kan ses utifrån ett kompensatoriskt perspektiv. Studier vid komvux uppfattas som en möjlighet som ger bekräftelse, upprättelse och tillförsikt. Framgångsrika strategier är relationen till läraren, skolan som plats och att våga be om hjälp. Individanpassning och stöd behövs men om det ges av lärare eller speciallärare är inte avgörande. Även om studier vid komvux sker både på distans och på plats med en egen studieplan, uppfattas det ändå som en inkluderande skolform och kan ses både utifrån ett dilemmaperspektiv och ett relationellt perspektiv. Resultatet lyfter vikten av att bekräfta elevers erfarenheter och öka medvetenheten om exkluderings- och inkluderingsprocesser. Individanpassning, relationen till läraren och platsförlagd utbildning bidrar till elevers lärande vid komvux. Lärare behöver få tid för att möta elever utifrån deras förutsättningar och tid för kompetensutveckling. Det finns också behov av specialpedagogisk kompetens inom komvux och samverkan kring elever med bakgrund i gymnasiesärskolan.