Syftet med denna forskningsstudie är att utveckla kunskap om hur lärare definierar begreppet inkludering relaterat till hur de anpassar sin klassrumsundervisning för elever med språkstörning och hur samarbetet ser ut mellan lärare och andra yrkesprofessioner. Valet av metod för studien är en kvalitativ intervjustudie där fyra lärare i grundskolan som arbetar med elever med språkstörning får svara på frågor om sina kunskaper, anpassningar och om sitt samarbete med andra yrkesprofessioner. Resultatet av analysen är att alla respondenterna uttrycker att det finns en brist på kunskap om den breda diagnosen språkstörning och att anpassningarna i flera fall inte är utformade specifikt för dessa elever. Avslutningsvis diskuteras resultatet av studien i relation till studiens toeretiska utgångspunkter som är det sociokulturella perspektivets begrepp zone of proximal development, medierande redskap och scaffolding. Resultaten i studien diskuteras också i relation till tidigare forskning.

I dagens skola förväntas elevers olika språkliga repertoarer och erfarenheter inkluderas i undervisningen vilket ställer höga krav på lärarens roll. Syftet med denna litteraturstudie är därför att undersöka vad befintlig forskning säger om hur lärare kan arbeta för att skapa inkludering i ett flerspråkigt klassrum. De forskningsfrågor som ligger till grund för studien behandlar vilka utmaningar läraren upplever samt vilka undervisningsmetoder som anses främja inkludering. Den forskning som litteraturstudien vilar på är åtta artiklar och en avhandling som funnits genom systematiska sökningar på Educational Resources Information Center (ERIC) EBSCO och Swepub. Även manuella sökningar har genomförts. Analys av forskningen har genomförts genom en tematisk analys som genererat två huvudteman. Dessa två huvudteman behandlar de utmaningar som lärare möter i det flerspråkiga klassrummet samt lärares undervisningsmetoder i det flerspråkiga klassrummet i relation till inkludering. Resultatet utifrån den forskning som behandlats, visar att lärare möter flera olika typer av utmaningar i det flerspråkiga klassrummet och att dessa främst tar sin grund i lärares oro för att exotifiera flerspråkiga elever samt bristande tilltro till den egna språkliga förmågan. Vidare visar resultatet bland annat att transspråkande och multimodalt arbetssätt skulle kunna verka som inkluderingsfrämjande undervisningsmetoder i flerspråkiga klassrum. Slutsatsen av denna litteraturstudie visar på att lärare, i det flerspråkiga klassrummet möter flertal olika utmaningar. Även flertalet möjliga undervisningsmetoder som skulle kunna fungera gynnsamt för att främja inkludering i ett flerspråkigt klassrum, uppmärksammas i denna litteraturstudie. Dock kan vare sig de utmaningar eller undervisningsmetoder som beskrivs appliceras i alla flerspråkiga klassrum. Detta då den forskning som behandlats endast representerar de deltagande lärarnas utsagor.

Syftet med denna uppsats är att skildra inkluderingsarbetet på två grundskolor i södra Sverige. Den ger uttryck för berörd personals åsikter i frågan, samt diskuterar eventuella skillnader mellan begreppen integrering och inkludering. Den försöker också definiera de båda begreppen och ge en tillbakablick på hur det har sett ut tidigare i den svenska skolan.Vi har intervjuat ett antal lärare och skolledare som på olika sätt är berörda av grundsärskolans verksamhet och arbetet skildrar en bild av hur de ser på inkluderingsarbetet.Resultatet av denna undersökning visar att det inte finns några gemensamma riktlinjer för hur inkluderingsarbetet ska bedrivas, men våra respondenter upplever att delaktighet är väldigt viktigt. Det saknas också samstämmighet kring innebörden av begreppet inkludering.I arbetet diskuteras huruvida det är möjligt för skolan att få en gemensam definition av begreppet inkludering och vems uppgift det är att utforma riktlinjerna för hur inkluderingsarbetet ska bedrivas.

Syftet med följande arbete är att ur elevperspektiv synliggöra uppfattningen av att ha sin skolgång förlagd i grundskola jämfört med i särskola. Därigenom vill vi öka insikten kring betydelsen av att bli mottagen i, för varje enskild elev, adekvat skolform. Med hjälp av intervjuer i explorativ halvstrukturerad form ville vi utnyttja samspelet mellan intervjuare och intervjuperson för att få fylligare information. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning på att såväl lärande-, kamratsituation som trivsel växelverkar vid uppnående av ett optimalt skolklimat. I stort sett alla i undersökningsgruppen uppfattade en positiv förändring i samband med att de började i grundsärskoleklass. Samtliga elever uppfattade lärandesituationen där som bättre.

No description available.

Syftet med detta arbete är att synliggöra fördelar och nackdelar för barn med språkstörning på språkförskola och språkavdelning. Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med en placering på språkförskola respektive språkavdelning enligt pedagogerna? Hur ser det sociala samspelet ut för barn på en språkförskola respektive språkavdelning? Vad anser pedagogerna att det krävs för kompetens på en språkförskola respektive språkavdelning? För att undersöka dessa frågeställningar gjorde vi intervjuer med pedagoger på språkförskola och språkavdelning samt observationer av barn på en språkförskola och en språkavdelning. Resultatet visar att pedagogerna på språkförskolan har skilda åsikter när det gäller inkludering. De pedagoger som arbetar med barnen dagligen anser inte att deras verksamhet är inkluderande. Samtidigt ser pedagogerna inte någon möjlighet till ett inkluderat arbetssätt med barn som har grav språkstörning. Det gör däremot pedagogerna på språkavdelningen som inte ser några nackdelar med inkludering, tvärtom påpekar man att samspelet mellan barnen och den sociala kompetensen som barnen utvecklar är grundläggande för deras självkänsla och självförtroende. Språkförskolan befinner sig i närheten av andra förskoleavdelningar, men barnen har ingen kontakt med varandra. På språk avdelningen sker social samvaron spontant Språkförskolan har högre personaltäthet och högre kompetens i personalstyrkan än på språkavdelningen.

Syftet var att lyfta fram pedagogernas upplevelser, syn och arbetssätt gällande inkludering av barn med autism på förskolan. Syftet var vidare att ge en inblick i specialpedagogens syn på inkluderingsbegreppet när det gäller barn med autism. Detta arbete har inriktat sig på kvalitativa intervjuer som metod, där intervju med fem förskolepedagoger och en specialpedagog har använts. Specialpedagogen lyfte fram frågan vad inkludering egentligen innebär i praktiken och vikten av delaktighet gällande barn med autism på förskolan. Pedagogerna ansåg enligt resultat från intervjuerna att de upplevde ett dilemma för sitt ansvar för hela gruppen och att det tar mycket tid att hinna gå på möten med olika team som arbetar kring barnet med autism. Då framkom det att i många fall var assistenten som tog ställning och ansvar om barnet skulle vara med på olika planerade aktiviteter. Ett centralt resultat i min studie är att det är av största vikt hur personalen förhåller sig till barnet med autism. Ett förhållningssätt som är av betydelse för hur de övriga barnen på avdelningen skall acceptera och tolerera ett mindre vanligt beteende eller inte. Pedagogerna gav uttryck för att de uppfattade att de andra barnen tyckte det var naturligt och såg inte barnet med autism som något konstigt, skrämmande eller främmande. Detta förhållningssätt påverkar hela gruppen på ett positivt sätt vilket i sin tur leder till en bättre social miljö och lärandeförhållande för alla barn på avdelningen.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers uppfattning om integrerade funktionshindrade barn i förskolan. Ytterligare ett syfte var att undersöka och beskriva hur pedagoger anser att samspelet kan utvecklas mellan det funktionshindrade barnet och barngruppen, respektive pedagoger. Med hjälp av kvalitativa intervjuer, med fyra pedagoger på två olika förskolor och en specialpedagog, ställde jag halvstrukturerade frågor kring följande områden: inkludering, samspel, en för barnet anpassad nivå, barnens behov och utveckling av inkluderingen. Resultatet visar att de funktionshindrade barnen har behov av grupptillhörighet och samspel med barn och vuxna. Hur inkluderingen och samspelet fungerar, är olika på förskolorna och påverkas av omständigheterna. Barnen har behov av lek och verksamheten på sin nivå. Det varierar hur mycket de får av det, i förskolans verksamhet. I resultatet framkom att en verksamhet, tillsammans med andra funktionshindrade barn, ger en verksamhet helt på barnens nivå. Det var för barnen ett värdefullt komplement, till förskoleverksamheten. Resultatet visar också att mindre grupper på förskolan, har en positiv inverkan. Det framkom också att pedagogers förhållningssätt har betydelse och att delaktighet och samarbete kring barnet, påverkar till ett positivt samspel och utveckling av inkluderingen. Rektorns, specialpedagogens och habiliteringens stöd är viktigt, speciellt i svåra situationer, visar resultatet.

Malmö HögskolaLärarutbildningen Skolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningHöstterminen 2006Wiborgh, Åsa. & Wistrand, Anna. (2006). Särskilda undervisningsgrupper i en skola för alla. (Special teaching groups in a school for all children). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie har varit att undersöka om vi verkligen går mot en skola för alla som våra styrdokument säger. Har pedagoger ett sådant förhållningssätt så att det passar alla elever? Har rektorer ett tydligt och engagerat ledarskap med hög kompetens för att inkluderingen ska kunna lyckas? Varför har då de särskilda undervisnings- grupperna ökat under de sista tio åren? Genom att intervjua rektorer och pedagoger på tre skolor samt rektorn för kommunens resurs och specialskolor har vi sökt svar på deras syn på inkludering och vad dom anser om särskilda undervisningsgrupper i en skola för alla.Resultatet visar att alla pedagoger och rektorer har en likartad syn på begreppet inkludering och att det är en ständigt pågående skolutveckling. På frågan om hur respondenterna ser på begreppet särskilda undervisnings- grupper skiljer sig svaren markant. En rektor anser att alla deras klasser är särskilda undervisningsgrupper och en annan rektor menar att på hennes skola finns det inga särskilda undervisningsgrupper. Enligt respondenterna anser de att de särskilda undervisningsgrupperna har ökat beroende på grundskolans försämrande ekonomi, kulturkrockar och den oflexibla organisationen. men alla tillfrågade är överens om att det absolut inte beror på eleven.Nyckelord: Exkludering, inkludering, integrering, särskilda undervisningsgrupperÅsa Wiborgh Anna Wistrand Handledare: Elsa FoisackDan Anderssonsgatan 7 Nämndemansvägen 20 Examinator: Börje Lindblom 754 41 Uppsala 752 57 Uppsala

Syftet med mitt examensarbete är att fördjupa förståelsen för hur rektorer ser på inkludering av elever från särskolan i grundskolan och gymnasieskolan. Studien grundar sig på en hermeneutisk ansats med intervju som metod. Jag väljer en kvalitativ metod eftersom mitt syfte inte är att generalisera och dra allmänna slutsatser utan få en djupare insikt i hur just mina informanter ser på mina frågeställningar. Som teoretisk bakgrund har jag valt att utgå ifrån de tre specialpedagogiska forskningsperspektiven, som benämns som det individinriktade,- deltagar,- samt dilemmaperspektivet. De resultat som framkom i min studie visade, i likhet med tidigare studier som gjorts inom området, att det finns en tydlig diskrepans kring den syn på inkludering som beskrivs i forskning kontra i den konkreta verksamheten ute på skolorna. Inom forskningen finns en vision att övergå från ett individinriktat och exkluderande till ett mer inkluderande synsätt men denna vision har främst gestaltat sig ifråga om attityder och är således inte genomförd i den specialpedagogiska verksamheten ute på skolorna. Det finns dock en aktuell och pågående diskussion på de skolor jag besökt kring vad begreppet inkludering innefattar och hur arbetet med elever i behov av särskilt stöd samt inom särskolan ska bedrivas.