No description available.

Syftet med studien är att undersöka erfaren personals tankar om och erfarenheter av exkludering i barns gemensamma lek. Studiens syfte är även att undersöka erfaren personals arbetssätt när det gäller utanförskap i barns gemensamma lek. Ett sociologiskt perspektiv har valts och även Knutsdotter Olofssons lekteori. Det är en kvalitativ studie och metoden som använts för att samla in data är intervjuer med åtta förskollärare. Studiens resultat visar att orsaker till att barn exkluderas bland annat beror på att de inte förstår leksignalerna, inte kan språket, har funktionsnedsättning, har en annan hudfärg och/eller inte tar eget initiativ i leken. Förskollärarna arbetar på olika sätt, men alla strävar efter samma mål: att motverka exkludering och inkludera alla barn i den gemensamma leken.  Slutsatsen är att leksignaler är ett återkommande begrepp inom studier kring exkludering i barns gemensamma lek. Förskollärarna bör genom att ta del av forskning få en bättre förståelse, få insyn i lekens värld samt hur den fungerar och vilka metoder barnen använder sig av i leken vid exkludering.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

This study aimed to examine what kind of challenges regarding integration the staff of residential care homes for unaccompanied refugee minors identify and what possibilities they have to handle these. Four qualitative interviews with staff in residential care homes for unaccompanied refugee minors were conducted. The result was analyzed by using the system theoretical perspective of Luhmann on the concepts of inclusion and exclusion in the context of social work. Another tool for analyzation was the different concepts of integration described by Esser and Elwert, called assimilation and intern integration. The respondents described that the residential care homes concepts of integration contributed to increase the chance of inclusion for the adolescents within the majority population and minority population. The daily routines of the residential care home were described to be the tools to include adolescents. This was according to the staff done by educating the adolescents about the Swedish society. The education that were described reflected the awareness of the transmigrant and their floating identity.Keywords: Integration, inclusion, exclusion, assimilation. / Syfte med denna studie var att undersöka vilka integrationsutmaningar personalen på HVB-hem identifierar med avseende på ensamkommande flyktingbarn och vilka möjligheter de anser sig ha att hantera dessa. Studien utgår ifrån fyra kvalitativa intervjuer som genomfördes med HVB-personal på tre olika boenden för ensamkommande flyktingbarn. Resultatet analyserades med hjälp av Luhmanns systemteoretiska perspektiv på begreppen inkludering och exkludering i kontexten för socialt arbete. Ett annat analysverktyg var Esser och Elwerts olika integrationskoncept, kallade assimilation och intern integration. Studiens resultat visar att HVB-hemmens integrationskoncept varierade vilket påverkade ungdomarnas chanser till inkludering inom majoritetsbefolkningen och minoritetsbefolkningen. HVB-hemspersonalens arbete med att inkludera ungdomarna tydliggjordes genom de dagliga rutinerna på arbetsplatsen. Inkluderingen skedde enligt intervjupersonerna genom att personalen informerade ungdomarna om det svenska samhället. Informationen som beskrevs reflekterade personalens medvetenhet om transmigrantens situation och dess flytande identitet.

Syfte och frågeställningar Genom föreliggande självständiga arbete ämnar vi redogöra för fem idrottslärares syn på elevindelning och nivåindelning. Studien är inriktad mot hur idrottslärare på fem gymnasie- och högstadieskolor i Stockholmsregionen resonerar kring detta i undervisningen. • Utifrån vilka premisser arbetar berörda idrottslärare med elevindelning inom den befintliga klassen som undervisningen avser? • Hur resonerar de berörda idrottslärarna kring elevindelning och dess konsekvenser för lärandet? • Hur ser berörda idrottslärare på elevindelning baserad på färdighetsnivå? Metod Genom ett bekvämlighetsurval genomfördes semi-strukturerade intervjuer med fem idrottslärare i Stockholmsregionen. Intervjufrågorna var av öppen karaktär för att få så uttömmande och fördjupade svar som möjligt. Därefter transkriberades intervjuerna varpå en innehållsanalys gjordes på det nedskrivna datamaterialet. Innehållsanalysen ledde till skapandet av det kodningsschema resultatet grundades på. Resultaten analyserades med hjälp av studiens teoretiska ramverk, Vygotskijs sociokulturella lärandeperspektiv. Resultat Det framkommer i resultatet att elevindelningar är vanligt förekommande för de berörda idrottslärarna. Både lektionsinnehållet och klassammansättningen är premisser de arbetar efter för att dela in klassen i mindre grupper. Dessa indelningar motiveras ofta med hjälp av de fördelar de har för flytet i lektionen och för tryggheten en mindre grupp har för enskilda individer. Majoriteten av de berörda idrottslärarna har en negativ inställning till nivåindelning som indelningsmetod. Trots detta kan samtliga lärare se fördelar med denna elevindelningsform och dessutom påvisar resultatet att samtliga lärare använder sig av densamma. Slutsats Studiens resultat är i enlighet med tidigare forskning – det framkommer både för- och nackdelar med nivåindelning. Den tros framförallt gynna de svagpresterande eleverna då studienivån anpassas samtidigt som högpresterande elever inte hindras. Resultatet påvisar således en konflikt mellan de berörda lärarnas resonemang kring deras inställning till nivåindelning och hur de faktiskt använder sig av denna indelningsform. Elevindelningar generellt anses ha stor effekt på lärandet då flytet i lektionen gynnas samt att elevernas inlärningsmöjligheter ökar då tryggheten främjas. Dessutom anser flertalet lärare i studien att det finns fördelar med heterogena klasser då högpresterande elever kan fungera som draghjälp för lågpresterande elever, vilket är i linje med Vygotskijs sociokulturella lärandeteori.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om och synliggöra specialpedagogens specifika kompetens i arbetet med extra anpassningar. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån en forskningsfråga som berör hur specialpedagogens specifika kompetens framträder i arbetet med extra anpassningar i och utanför klassrummet. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använde, totalt intervjuades fem specialpedagoger verksamma i grundskolan F-6. Resultatet av den empiriska studien som vi gjort visar specialpedagogens specifika kompetens är komplex och handlar om att specialpedagogen måste ha kompetens att hantera många olika uppgifter och då på olika sätt och i olika sammanhang. I och utanför klassrummet, verkar specialpedagogen som spindeln i nätet i arbetet med extra anpassningar dock skiljer sig rollen åt beroende på hur specialpedagogens specifika kompetens används på de olika skolorna. Det förekommer att specialpedagogen undervisar elever både enskilt och i grupp och att hen tillhandahåller kompensatoriska hjälpmedel som ett led i att anpassa. Specialpedagogen arbetar även som kvalificerad samtalspartner när det gäller extra anpassningar främst genom att då vara rådgivande eller utgå ifrån en frågeställning. För att specialpedagogen ska erhålla en helhetssyn kring elevers behov av insatser har denna också en observerande och kartläggande roll i klassrummet.  Utanför klassrummet, på organisationsnivå, arbetar specialpedagogen med implementering, skapande av rutiner samt att verka för en helhetssyn. Specialpedagogen har även en del i dokumentation, uppföljning och utvärdering. Dock står inte specialpedagogen ensam i arbetet med extra anpassningar utan samarbete sker med både ledning, skolpersonal och till viss del även vårdnadshavare.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur några förskollärare och förskolechefer upplever inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Studien utgick från ett kvalitativt angreppsätt. Datainsamlingen grundade sig på kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet visade att förskollärarna och förskolecheferna upplevde att de inte alla gånger kunde inkludera barn i behov av särskilt stöd på grund av olika ramfaktorer, även om de i teorin visste hur de ska göra. De ramfaktorer som framkom som mest begränsade var stora barngrupper och bristfällig kunskap om olika slags behov. Slutsatsen blev att det fanns ramfaktorer och olika beslut i olika arenor som begränsade förskollärarnas förutsättningar att skapa en inkluderande miljö. Alla barn blev inte alltid inkluderade i förskolan även om det är lagstadgat.

Syfte Inom ett aktuellt ämne har vi valt att implementera en teori om inkludering och exkludering av produkter för att undersöka om denna teori håller inom en ny produktkategori. Vårt syfte lyder som följer; Givet detta är vårt syfte att förstå de faktorer som förklarar hur konsumenten väljer att inhandla livsmedel online. Metod I arbetet har vi analyserat litteratur och vetenskapliga artiklar för att ge oss en god översikt av tidigare forskning. Empirin genomfördes med en kvantitativ metod genom en enkät/surveyundersökning. Våra resultat analyserades sedan i SPSS där vi utfört en deskriptiv statistik, klusteranalys, faktoranalys och ett t-test. Detta följs av vår egen analys, diskussion och slutsats. Slutsats Vår studie kan fastställa att teorin om inkludering och exkludering av produkter står sig även när det kommer till att köpa livsmedel över internet. Vi kan även konstatera att konsumenter värderar vissa faktorer mer än andra, samt visa på olika beteendemönster. Detta är av vikt för återförsäljare av livsmedel online, då en förändring av hur återförsäljaren presenterar produkter kan leda till fler valda varor och ett i slutändan högre slutpris. Dessutom tar vi upp viktiga gap återförsäljare bör fokusera på. Uppsatsens bidrag Bidraget till ämnet företagsekonomi och marknadsföring består av en förhöjd kunskap om främst inkludering- och exkluderingsteorin, där vi implementerat denna teori på ett tidigare obeprövat område. Till detta bidrar vi även med relevant information om vad konsumenter har för syn på livsmedel över internet. Till sist kommer vi med praktiska förslag på hur återförsäljare kan nå outnyttjade kundsegment och nå ut till fler konsumenter.

I denna studie belyses de olika uppfattningar som elever ger uttryck för när de talar om att delta i en matematisk praktik samt hur de beskriver vad som gynnar respektive hindrar delaktighet. Studien, som har en fenomenografisk ansats, utgår från att delaktighet, kommunikation och lärande hänger samman. Elevens vilja, uppfattning om sig själv och syn på ämnet såväl som vilka villkor som ges för deltagande i olika lärmiljöer utgör viktiga aspekter på delaktighet i studien. Genomförandet har skett i en årskurs 4 med hjälp av fokusgruppsintervjuer, enkät, observationer samt ett iscensatt lektionstillfälle. Resultatet visar att elevernas syn på delaktighet baseras på om de uppfattar ämnet som meningsfullt, utvecklande och att de kan påverka. Innebörden i vad som menas med meningsfullt ämne eller att utvecklas varierar dock och kan ses vara personberoende. Att delta uppfattas även starkt relaterat till arbetsro, trivsel och känslan av att bli lyssnad på och vara behövd. Resultatet visar att det krävs engagemang för att delaktighet skall uppfattas av eleverna. Delaktighet gynnas av sammanhang där olika bidrag ses som värdefulla, där man får tänka, förklara och interagera med varandra. Sammantaget ger detta eleverna förutsättningar för att vilja och kunna vara med, att förstå och känna inflytande. Resultatet visar även att eleverna bedömer huruvida en situation är värd att delta i utifrån tilltro, intresse, erfarenheter och mål men även utifrån hur de uppfattar själva aktiviteten och hur andra engagerar sig i sammanhanget.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger ser på utmaningar i arbetet med nyanlända elever när det gäller att de ska uppnå målen i skolan samt inkluderas i skolan och i samhället. Med avseende på inkludering låg fokus på att undersöka hur skolan arbetar med placering och kartläggning av de nyanlända elevernas kunskaper, samt vilka stödinsatser som kan erbjudas av pedagoger. Utöver detta har vi undersökt hur pedagogerna resonerar om de nyanlända elevernas möjligheter att nå målen i skolan. Material har samlats in genom en intervjustudie. Resultatet pekade på att rätt placering och kartläggning av de nyanlända elevernas kunskaper är betydelsefullt. Skolans stödinsatser gynnar skolutvecklingen för de nyanlända eleverna. Studien visade att förberedelseklass har sina för- och nackdelar, med en inkluderande miljö som målsättning. Pedagogerna upplevde en motiverande atmosfär trots kulturkrockar och svårigheter i kommunikationen. Resultatet visar att viktiga aspekter för utvecklingen är realistiska mål, tid, positiv återkoppling och tålmodighet.