Syftet med denna studie var att analysera hur genus, etnicitet och funktionsvariationer representeras i läromedel i engelska för årskurs 3 samt om det har skett någon utveckling från början av 2000-talet tills idag. En läromedelsanalys har utförts av de utvalda läromedlen Lift off Juniors (2002) och Magic! (2019) utifrån perspektiv på genus, etnicitet och funktionsvariationer. Analysen visade att representationen av genus vid flertalet tillfällen följde normer gällande klädsel och utseende hos olika karaktärer samt könsmönster gällande vad flickor och pojkar gör. Etnisk mångfald förekom inte alls vilket problematiseras i studien då det kan bidra till andrafiering. Funktionsvariationer representerades knappt vilket även det problematiseras. Trots en skillnad på 20 år har inte det nyare läromedlet utvecklats mot att representera en större del av samhället. Konklusionen av studien var att textböckerna inte framställs som jämställda och inkluderande för undervisning. Utifrån studiens analys överensstämde inte de utvalda läromedlen med läroplanens värdegrundsarbete där man bland annat strävar mot en jämställd och inkluderande skola.

Med barnkonventionen som ny lag står Sverige inför utmaningen att tillgängliggöra kultur och konstnärligt skapande för alla barn och unga. Detta samtidigt som viktiga kulturinstitutioner på landsbygden läggs ned eller förflyttas till större orter. Min undersökning utforskar hur en inkluderande och tillgängliggörande konstpedagogik kan utformas i en konstpedagogisk workshop samt hur pedagoger från institutioner på musei- och konstverksamheter uttrycker sig kring inkludering av landsbygdens barn och unga. Vilka diskurser framträder i dessa samtal? Vilka konstpedagogiska grepp synliggörs i en workshop med inkludering och tillgänglighet i fokus? Undersökningens utgångspunkt är sprunget ur ett samarbete med mina tre medstudenter Allie Karlsson, Ellinor Ginzburg och Marina Kadochnikova tillsammans med den nya kulturstiftelsen Prinsessan Estelles Kulturstiftelse. Prinsessan Estelles Kulturstiftelse efterfrågade ett pedagogiskt material i sammanhang med Alice Aycocks skulpturutställning på Djurgården sommaren 2020, en utställning som de har möjliggjort. Med kritisk diskurs-inspirerad analys tar jag mig an den del av empirin jag producerat från intervjuer med pedagoger från tre olika institutioner på musei- och konstverksamheter för att belysa de diskurser som framträder i deras samtal kring inkludering i kontext av landsbygdens barn och unga. Jag utför även en tematisk analys på den empiri jag fått fram genom de anteckningar som gjorts under de individuella workshop-moment jag utfört. Med den tematiska analysen bearbetas även det som kommer fram med Eva Cronquists text om konstpedagogiska strategier. De resultat som kommit fram genom undersökningen synliggör att det i utsagor kring hur pedagoger arbetar med inkludering främst framträder gemenskaps- samt expertisinriktade diskurser. I undersökningens del som berör en inkluderande konstpedagogisk workshop görs främst deltagande och upplevelseinriktade strategier centrala.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap och större förståelse för hur ett integrerat och segregerat förhållningssätt belyses i kurslitteratur i specialpedagogik för grundlärarutbildningen f-6 utifrån en jämförande studie. Metoden utgörs av en textanalys där fyra böcker i specialpedagogik för lärare i en mellanstor stad i Sverige analyseras och jämförs. Analysen och jämförelsen utförs med hjälp av en tematisk innehållsanalys vilket innebär att materialet läses igenom flera gånger för att sedan kategoriseras utifrån integrerat respektive segregerat förhållningssätt samt fysisk/social integrering och segregering. Teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studiens syfte är sociokulturellt perspektiv, integrering/inkludering samt segregering/exkludering. Resultatet i denna studie påvisar att majoriteten av kurslitteraturen belyser mer eller mindre explicit ett såväl integrerat som segregerat förhållningssätt till elever i behov av särskilt stöd. De två förhållningssätten förespråkas vid olika skolsituationer beroende på elevens behov av stöd samt vilka arbetsuppgifter som skall genomföras. Ett av studiens mest intressanta resultat är komplexiteten kring att avgöra om ett integrerat eller segregerat förhållningssätt för elever i behov av särskilt stöd är lämpligt i sammanhanget. Slutligen framkommer av resultatet sambandet mellan fysisk och social segregering/integrering för barn i behov av särskilt stöd.

I den här studien är syftet att bidra med kunskap om hur lärare kan förbättra sin undervisning och göra undervisningen inkluderande för elever med Attention Deficit Hyperactive Disorder (ADHD). Metoden som används i denna studie är fallstudie och för att samla in data användes observationer och intervjuer. Under observationerna som ägde rum under tre dagar deltog två lärare. De två lärarna blev även avslutningsvis intervjuade. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet vilket även är studiens teoretiska utgångspunkt. Den insamlade datan analyserades i diagram och en tabell och som analysverktyg av intervjuerna användes inkluderingsbegreppet. Studien resulterade i att det gick att urskilja några strategier exempelvis att tilltala eleven vid namn användes oftare än andra av lärarna. Vissa strategier ansågs bättre lämpade för elever med ADHD exempelvis att ignorera större oönskade beteenden. Resultatet visade även att observationerna och intervjuerna var motsägelsefulla i vissa fall när det handlade om en del strategier. När inkluderingsbegreppet behandlades framkom det att lärarna själva ansåg att det var svårt att säga vad inkludering faktiskt är. Lärarna framhöll även att det är svårt att veta om eleverna med ADHD blir inkluderade i klassrummet.

I denna studie undersöks tolv läseböcker i svenskämnets årskurs 1–3 avseende hur normbrytande funktionalitet respektive etnicitet representeras i böckerna. Detta för att se om det finns karaktärer eller beskrivningar i läseböckerna som elever har möjlighet att identifiera sig med. Läseboken i skolan är för många barn den första bok de själva läser, därför är det läseböcker som valts för analys i studien. Böckerna har analyserats med hjälp av dels en kvantitativ innehållsanalys, där antalet karaktärer eller beskrivningar har räknats, dels en kvalitativ innehållsanalys, syftande till att analysera till exempel kontexten för representationerna. I det kvantitativa resultatet visade det sig bland annat att antal procentenheter av det totala antalet karaktärer som har en normbrytande funktionalitet är 9,8%, och antal sidor där det förekom beskrivningar av etnicitet utgjorde 2,2% av de totala antal sidor i alla läseböckerna. Det kvalitativa resultatet visade till exempel att när karaktärer väl hade normbrytande funktionalitet var det oftast framställt med hjälpmedlet glasögon. Vad gäller etnicitet visade det kvalitativa resultatet att när det beskrevs någonting om etnicitet så beskrevs oftast ursprung eller kultur. Som blivande lärare får vi utifrån detta resultat en ökad insikt i den möjlighet elever har att identifiera sig med läseböckernas karaktärer.

Sammanfattning/Abstract Olsson, Catarina och Ockedal, Pierre (2022). Specialpedagogik: När allmänpedagogiken inte räcker till. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Sett till Salamancadeklarationen (Svenska UNESCO, 2006) bör skolan eftersträva mångfald. Detta i syfte om att låta alla barn, oavsett svårigheter eller individuella skillnader, få närvara, delta och lära inom det ordinarie utbildningssystemet. Skolverket (2019) anser då i sin tur att det ska skapas möjligheter för alla elever att nå målen och därmed måste också hänsyn tas till alla elevers olika förutsättningar och behov. Således blir studiens utgångspunkt att undersöka en grundpelare inom specialpedagogiken - inkludering.    Förväntat kunskapsbidrag Vi avser att synliggöra och problematisera viktiga aspekter för vår kommande yrkesroll, i arbetet med en förebyggande skolmiljö, där eleverna ges förutsättningar att känna sig inkluderade.    Syfte och frågeställningar Studien syftar till att belysa lärares och specialpedagogers erfarenheter och tankar, vad gäller förutsättningar och utmaningar för att iscensätta inkludering i praktiken. Studien behandlar olika perspektiv på hur lärare och specialpedagoger tillsammans utformar undervisning och arbete, vad gäller tankar kring gemenskap och delaktighet. Fokus ligger på att skapa förutsättningar för att elever ska kunna tillgodose sig undervisningen.  ·      Vilka förutsättningar och utmaningar synliggör lärare och specialpedagoger i inkluderingsarbetet? ·      Hur utformas arbetet för att skapa förutsättningar för gemenskap och delaktighet?  ·      Hur betraktas den specialpedagogiska rollen i arbetet med att möta elevers olikheter?    Teori Studiens teoretiska ansats utgår från Harts delaktighetsstege och professionsteori. Därtill beskrivs specialpedagogiska perspektiv, som ett sätt att synliggöra orsaker och bakomliggande faktorer till varför elever kan hamna i svårigheter. Dessa perspektiv är; kategoriskt, relationellt och dilemmaperspektivet. Teorierna och perspektiven används för att visa på förutsättningar för gemenskap, delaktighet och inflytande, samt för att synliggöra specialpedagogens roll och utmaningar för att kunna bidra till utformningen av undervisning som främjar inkludering.    Metod Genom kvalitativa intervjuer av fyra lärare och två specialpedagoger från årkurs 1-9, analyseras det empiriska materialet med inspiration från hermeneutiken. Det empiriska materialet avser då att belysa huruvida inkludering och differentiering iscensätts ute på skolorna, samt hur arbetet utformas för att skapa förutsättningar för gemenskap och delaktighet. De teman som då framkommit är; Inkludering: Förutsättningar och utmaningar, Pedagogisk differentiering: Delaktighet och gemenskap samt Professionsaspekter:  Synsätt på specialpedagogens roll.   Resultat Studien visar att det finns goda intentioner, samt en vilja och medvetenhet att arbeta för inkludering. Resultatet visar dock att det anses saknas organisatoriska förutsättningar för att införliva inkludering i praktiken. Läroplanen ses då också som ett reellt hinder. Respondenterna menar i sin tur att de avser att utforma undervisning och stoff för att elever ska kunna vara delaktiga, men gör oftast så utan att lyssna in elevers tankar och behov. Samtidigt finns det då elever som går till specialpedagoger som förväntas att, vara den inlyssnade parten och, utforma undervisningen. Därmed visar det sig också att flertalet skolor legitimerar specialpedagogiska insatser, i form av att exkludera elever - detta trots att undervisningen anses differentieras för att möta elevers olikheter. Vilket medför att specialpedagoger, som vill införliva ett relationellt förhållningssätt, får legitimitet och jurisdiktion att vara en del av sådana åtgärder. Detta då specialpedagogiken i sig kan bidra till att allmänpedagogiken undkommer eller undermineras, vad gäller att ta ansvar för alla elever.    Specialpedagogiska implikationer Det som framkommit i studien bör inte ses som en metod eller konkreta handlingar, som i sig direkt kan omsättas i praktiken. Tanken är snarare att få fram ett underlag, på vilket lärare och specialpedagoger, kan hitta gemensamma grunder och inspireras att genomdriva förändringar.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare redogör för sina förhållningssätt tillleken och hur de framhåller hur de främjar goda kamratrelationer i förskolan. Vilka strategieroch verktyg som de använt sig av samt vilka svårigheter och möjligheter de sett meddessa. Studier visar att det är i samspel tillsammans med jämnåriga som barn utvecklassocialt och kognitivt, vidare visar forskning även på att barn lär sig mer i samspel med enkamrat. Våra teoretiska utgångspunkter har varit barndomssociologi och Corsaros teori omkamratkulturer. Vi genomförde en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer somdatainsamlingsmetod och med hjälp utav fenomenografi skapade vibegreppskategorier utifrån respondenternas utsagor. Dessa analyserades i förhållande tillvalda teorier, tidigare forskning och ett normativt perspektiv. Förskollärare ansåg att lek ärdet främsta sättet för barn att skapa kamratrelationer men det var tillåtet att neka andra barntillträde till sin lek.

I skolan ska alla elever inhämta och utveckla kunskaper och få det stöd de behöver för att utvecklas mot kunskapsmålen så långt det är möjligt. Att ge elever möjlighet att utveckla den kommunikativa förmågan genom att samtala, läsa och skriva gör att eleven får tilltro till sin språkliga förmåga vilket är viktigt både för lärande, språk och identitetsutveckling. Att elever är inkluderade och delaktiga i läs- och skrivundervisningen både socialt, fysiskt och pedagogiskt är viktigt oavsett var eleverna befinner sig i sin läs- och skrivutveckling. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om vad lärare i årskurs 2-3 beskriver att de gör för att öka inkludering och delaktighet, socialt, fysiskt och pedagogiskt, i sin undervisning för elever med och utan läs- och skrivsvårigheter.  Syftet var även att ta del av elevers upplevelser om hur de görs socialt, fysiskt och pedagogiskt delaktiga i läs- och skrivundervisningen. I denna kvalitativa forskningsstudie har totalt två fokusgruppsintervjuer med sju lärare, samt elevintervjuer med 28 elever på två olika skolor i Mellansverige i årskurs 2-3 genomförts. Studiens teoretiska utgångspunkter var ett specialpedagogiskt perspektiv, sociokulturellt perspektiv, skoldidaktisk teori samt att studien utgick ifrån det salutogena förhållningssättet KASAM. I studien förstås läsinlärningens komplexitet utifrån “The Simple View of Reading” där språkförståelse och avkodning är centrala komponenter.  Genom transkribering har lärares och elevers beskrivningar synliggjorts genom kategorisering utifrån tre övergripande kategorier; social, fysisk och pedagogisk delaktighet. Resultatet har strukturerats och kategoriserats utifrån lärares beskrivningar av vad de gör för att öka inkludering och delaktighet socialt, fysiskt och pedagogiskt samt hur elever med och utan läs- och skrivsvårigheter upplever inkludering och delaktighet. I resultatredovisningen citerades lärarna och eleverna för att på så sätt få fram deras unika röster. Studiens slutsatser visade att det fanns en samstämmighet hos lärarna av vikten för elever att vara en del i den sociala gemenskapen och att de upplevde en känsla av sammanhang oavsett hur långt de hade kommit i sin läs- och skrivinlärning. Studien visade även att elever med läs- och skrivsvårigheter i högre grad än elever utan läs- och skrivsvårigheter upplevde att de får göra samma sak som sina klasskamrater. Lärarna eftersträvade att ge elever förutsättningar att delta i olika aktiviteter, vilket elever både med och utan läs- och skrivsvårigheter upplevde att de får göra. Lärarna hade olika syn på fysisk inkludering och hur detta påverkade läs- och skrivinlärningen men även elevernas upplevelser av den fysiska inkluderingen skiljde sig från lärarnas beskrivningar. Studien visade vad lärarna beskrev att de gjorde för att öka den pedagogiska inkluderingen, men det var inte alltid eleverna upplevde detta.

Sammanfattning/Abstract Levin Tolvhed, Cornelia och Hessmark Pehrsson, Tove (2021). Att höra utan ansträngning – ljudutjämningssystem i praktiken. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att belysa hur införandet av ljudutjämningssystem på skolor har fungerat och om det bidragit till att förbättra verksamheternas lärmiljöer. Som blivande specialpedagoger är vi även intresserade av det utvecklingsarbete som föreligger ett sådant införande samt hur implementeringen och genomförandet sett ut i praktiken. Studiens frågeställningar är: ● Hur kommunicerades införandet av ljudsutjämningssystemet samt hur mottogs det i verksamheten? ● Vilka strukturella och/eller organisatoriska faktorer i verksamheten har påverkat införandet och användandet av ljudutjämningssystemet? ● Vilket stöd har lärare och elever fått i införandet och användandet av ljudutjämningssystemet? ● Vilka förtjänster upplevs ljudutjämningssystemet ha för lärmiljö och arbetsmiljö i verksamheten? Teori Studien har sin teoretiska förankring i systemteori och specialpedagogiska perspektiv. Systemteorin omfattar alla nivåer inom en verksamhet och med hjälp av denna kan en organisation analyseras eller förändras på individ-, grupp- och organisationsnivå. De specialpedagogiska perspektiven i studien är det relationella kontra det kategoriska och dilemmaperspektivet. Metod Studien är kvalitativ och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer som transkriberats. Materialet analyserades inledningsvis utifrån forskningsfrågorna och därefter bearbetades utvalda citat med hjälp av en fenomenografisk analysmodell. Resultat Resultatet visar att införandet har upplevts fungera väl i nästan alla verksamheter. Införandet har kommunicerats av hörselpedagog eller specialpedagog/speciallärare, antingen till hela verksamheten eller till enskilda pedagoger. Mottagandet har varit övervägande positivt men negativt i fall då det inte efterföljts av tekniskt och/eller pedagogiskt stöd. Stödet, tekniskt och pedagogiskt, upplevs välfungerande i kommuner med ett centralt hörselteam, som köper in och ansvarar för systemen. Införandet upplevs även fungera bäst i de verksamheter som har en engagerad rektor och där rektor engagerat sig har ofta fler ljudutjämningssystem köpts in. Ljudutjämningssystem upplevs ha ett bredare användningsområde än endast som en anpassning för elever med hörselnedsättning och systemen har pedagogiska förtjänster för synsvaga elever, elever med NPF, läs- och skrivmiljön, studiero, elevers progression och lärares röster. Specialpedagogiska implikationer Ljudmiljön har stor betydelse för både undervisning och lärmiljö och påverkar således både elever och lärare vilket synliggörs i studiens forskningsdel och empiri. Specialpedagogiskt förändringsarbete handlar ofta om att skapa inkluderande lärmiljöer och ett införande av ljudutjämningssystem har potential att förbättra skolverksamheter på individ-, grupp- och organisationsnivå. För att lyckas med detta arbete krävs dock insikter i aktuell forskning men också förståelse för sambandet mellan beprövad erfarenhet och vetenskap. Studien bidrar med exempel på hur användandet av ljudutjämningssystem ser ut i olika verksamheter samt lyfter framgångsfaktorer och fallgropar för implementering.