Syftet med denna studie var att synliggöra förskollärarens uppfattningar av att inkludera barn medautismspektrumtillstånd i förskolans verksamhet. Studien är kvalitativ, där fyra förskollärare sombesitter 10-40 års erfarenhet av att arbeta med barn med autismspektrumtillstånd, har intervjuats i enhalvstrukturerad intervjuform. Empirin har tolkats genom ett hermeneutiskt förhållningssätt.Resultatet bekräftar tidigare forskning, men tillför även de utmaningar förskolläraren ser i arbetetmed barn med autismspektrumtillstånd. De utmaningar som sågs var oförståelsen ifrån andrakollegor samt andra föräldrar. Förskollärarna ansåg även att de behövde mer tid för reflektion ochstöd i sitt arbete i inkludering av barn med AST i förskolans verksamhet. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

No description available.

This essay came into existence as a result of a collaboration between us, two students in gender studies working on our bachelor thesis, and an employee at Svenska skolidrottsförbundet. The paper explores diversity and gender equality work within this organization, and the main focus is how people holding leading positions within the organization express their view on equality and diversity work. To do this, we have completed interviews with 6 different people in leading positions, as well as participant observation during the association meeting (förbundsmötet), which is the highest decision-making authority within the organization. We have analyzed our data with inspiration from feminist theory, organization theory, as well as some earlier conducted studies from the field of sports, all with a primary focus on gender and diversity questions. The conclusion shows that there is a discrepancy between the self-image some members of the organization express in regard to their equality and diversity work, the work they actually do, and the views they hold in relation to increased equality within the organization. In other words, the actions do not match the description. The reasons behind this are complex, but some possible explanations we found is the reproduction of negative masculinity norms, the homogeneity within the decision-making bodies of the organization, and dissonance in approaches to diversity and equality work between members within the organization. In our opinion, one important element for the organization to regard in future work is to make sure that knowledge concerning gender and diversity is shared with all members involved in their day-to-day activities. Especially since Svenska skolidrottsförbundet is an arena for children and youths to develop, grow and play.

Detta examensarbete är en studie med syftet att bidra med kunskap om elevernas upplevelse av tillgängligheten i deras lärmiljö på en högstadieskola. Studiens fokus är elevernas upplevelse samt om det samstämmer med lärarnas upplevelse av lärmiljön. Dagens forskning om skolutveckling och inkludering är betydande och ett av skolans viktiga uppdrag är att undervisningen anpassas efter alla elevers behov och skapa tillgängliga lärmiljöer. Studien utgår från Spsms definition av lärmiljöer och fokuseras på den pedagogiska lärmiljön och ett inkluderande arbetssätt. Resultaten tolkades utifrån ett relationellt och kategoriskt perspektiv med stöd av tankestil och tankekollektiv. Resultatet visar att eleverna önskar en mer tillgänglig lärmiljö där feedback, delaktighet och motivation blir en större del av undervisningen. Resultatet visar även att lärare anser sig undervisa mer inkluderande och tillgängligt än vad de gör och att majoriteten av deras svar i studien var individfokuserade och kategoriskt hållna. Det blev tydligt att verksamheten hade mer hinder i lärmiljön än möjligheter när det kom till inkluderande undervisning.  I studien framgår att det finns stora möjligheter till ett positivt förändringsarbete mot tillgängliga lärmiljöer.

Denna studie syftade till att få ökad kunskap om grundskollärares uppfattningar gällande begreppet inkludering samt hur dessa lärare ansåg att de arbetar för att inkludera elever med ADHD i den ordinarie undervisningen. Då studien undersökte uppfattningar valdes ett fenomenografiskt perspektiv, ett perspektiv som behandlar människors uppfattningar och erfarenheter. Lärarnas uppfattningar undersöktes genom kvalitativa intervjuer av verksamma grundskollärare spridda över stora delar av Sverige. Utifrån intervjuerna framgick flera olika uppfattningar om begreppet inkludering, de var dock lika lärarna sinsemellan. Det framkom även flera uppfattningar om hur lärare kan arbeta för att inkludera elever med ADHD i den ordinarie undervisningen. Intervjuerna analyserades utifrån en fenomenografisk analysmodell där likheter och skillnader bland uppfattningarna kunde urskiljas. Likheterna och skillnaderna utgjorde sedan underlag för beskrivningskategorier, vilka kategoriserade lärarnas mest förekommande uppfattningar. Utifrån resultatet framkom att en definition av begreppet inkludering borde fastställas så att lärare får en överensstämmande förståelse för begreppet. Det framkom även att inkluderande arbetssätt för elever med ADHD kan fungera för alla elever i en elevgrupp.

En studie om pedagogers arbete för en inkluderande undervisning som synliggör möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning. Semistrukturerade interjuver med en kvalitativ metod.

Studiens syfte var att få kunskap om hur lärplatta används som verktyg för elever i behov av särskilt stöd i åk 4-7, samt om lärplattan används utifrån specialpedagogens syfte för den enskilda eleven med den. Använda datainsamlingsmetoder är kvalitativa intervjuer med specialpedagoger, lärare och elever, samt elevobservationer. De frågeställningar som studien sökt svar på är: i vilket syfte valdes lärplatta som verktyg av specialpedagog för elever i behov av särskilt stöd, hur använder elever i behov av särskilt stöd lärplatta och dess appar i skolarbetet utifrån specialpedagogens syfte med den, vad finns det för möjligheter och hinder i användandet av lärplatta, vad har elever, lärare och specialpedagoger för fortbildning i att använda lärplatta och appar och hur följs användandet av lärplatta för dessa elever upp? De teorier eller perspektiv som använts som utgångspunkt i studien är det sociokulturella och de specialpedagogiska perspektiven. Resultaten visade att elever i behov av särskilt stöd i hög grad använde lärplattan utifrån den specialpedagogiska intentionen med den. Elever, specialpedagoger och lärare var positiva till lärplatta som verktyg och kan se flera fördelar men även vissa nackdelar, som att eleverna i behov av särskilt stöd kan känna sig exkluderade samt att det krävs kunskap, tid, fortbildning, uppföljning och engagemang för att användandet ska fungera bra.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare anpassar lässtunden för att inkludera barn med funktionsnedsättning samt hur stor andel barnlitteratur som behandlar barn med funktionsnedsättning som det finns i förskolan. För att hålla en röd tråd i arbetet och för att uppnå studiens syfte utformade vi två frågeställningar: Vilka metoder använder förskollärare för att inkludera barn med funktionsnedsättning i vardagliga aktiviteter som lässtunden? I vilken omfattning har barnen och arbetslaget på förskolan tillgång till barnlitteratur som berör barn med funktionsnedsättning? Studiens material samlades via två delstudier, en kvantitativ enkätundersökning och fem kvalitativa intervjuer. Dessa metoder valdes ut för att ge ett mätningsbart resultat samt ett reflekterande resultat där det går att urskilja likheter och skillnader i teorin och praktiken. Utifrån sammanställningarna av de båda delstudierna har vi tillsammans kritiskt analyserat resultaten och fört en diskussion. Bakgrunden till studien grundas på våra egna erfarenheter av ett inkluderande förhållningssätt i barngruppen samt urvalet av barnlitteratur som finns tillgängligt. Vi har själva uppfattat att pedagoger exkluderar barn med funktionsnedsättning med låt-gå-pedagogik istället för att inkluderar in samtliga barn i förskolans verksamhet. Vi har även uppmärksammat hur lite barnlitteratur det finns tillgängligt som handlar om barn med funktionsnedsättning. I resultatet framkom det att flera pedagoger i dagens förskoleverksamhet anser att variationen på dagens barnlitteratur inte följer med i samhällets utveckling, det behövs ett bredare utbud. Det framkom även att det endast krävs små förändringar i pedagogernas förhållningssätt för att alla barnen ska inkluderas in i barngruppen för att kunna ta del av lärandet som sker i grupp. Av resultatet kan vi utläsa att barnlitteraturen behöver en större bredd och variation samtidigt som pedagogerna bara behöver göra små förändringar i sin pedagogik för att alla barnen ska känna sig delaktiga. Studiens centrala begrepp är inkludering. Vi valde begreppet eftersom det inte bara innefattar verksamhetens miljö och pedagogernas pedagog, begreppet innefattar också materialet som finns tillgängligt och lärande materialet som används i förskolan. Studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på lärande som sker i samspel med andra.

Denna studie är en deskriptiv analys av inkludering som äger rum inom svenskundervisning. Att alla elever skall få ut så mycket som möjligt av sin skolgång är inte bara en självklarhet, utan också något som står i de svenska styrdokumenten för skolan. Studien har undersökt just hur svensklärare går till väga för att alla elever, trots sina unika behov, skall få ta del avundervisningen på bästa möjliga sätt. Vidare undersöks också hur elever med olika behov inkluderas i klassrummet. För insamlandet av data till studien användes metoderna intervju och skriftliga intervjuer. Lärarna som deltog i studien fick själva välja om de ville boka upp tid för en intervju eller om de ville styra över sitt deltagande ytterligare och genomföra en skriftlig intervju där de skriver ner sina svar. Tre av fyra valde då skriftlig intervju, medan en valde att genomföra en intervju. Studiens resultat visar att lärarna är mycket måna om att anpassa sin undervisning, så att allaelever skall kunna genomföra sin utbildning i ordinarie klass och att en sista utväg är att låta eleverna få ta del av undervisning på annat vis. Det finns ett visst inkluderingstänk, men det behöver från skolan utvecklas ett arbete kring inkludering och hur detta skall ske. Lärarna hardelade åsikter kring stöd och resurser från resten av skolan. Några har fått resurser, medan andra menar att stödet de fått som hjälp till sitt arbete är klart bristfälligt. Det som skiljer sig mest från tidigare studier kring ämnet inkludering och individanpassad undervisning är begreppet samundervisning och arbetet kring detta.

No description available.