Denna studie hade som syfte att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar med inlärningsstilar utifrån Dunn & Dunns modell. Data samlades in genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tre pedagoger, samt observationer i klassrumssituationer för att få kunskap om hur olika lärstilar fungerar i praktiken. Undersökningen visade att de observerade eleverna jobbade med alla sina sinnen i större eller mindre omfattning. Informanternas definition av inlärningsstilen var att individanpassa undervisningen, att ge eleverna möjlighet att testa sina multisensoriska sinnen, att undervisa från helheten till detaljerna, samt att skapa stimulans genom informell möblering. Informanterna jobbade i enlighet med sin egen definition av modellen, som däremot skiljde sig i förhållande till Dunn & Dunns teorier, genom att inte diagnostisera eleverna och att använda mindre andel av studiematerial. Inlärningsmodellen är ingen fulländad metod för undervisning, utan snarare ett verktyg att använda utifrån varje elevs individuella sätt att lära, i kombination med annan metodik, för att skapa motivation, självkänsla och arbetsglädje.

Denna C-uppsats utgår i från den omfattande debatten i samhället om elevernas matematikkunskaper i dagens skola. Arbetet har i hög grad motiverats av Skolverkets kvalitetsgranskning ’Lusten att lära’ från 2003, som har visat att matematikundervisningen i Sverige många gånger domineras av läroboken och saknar variation, kreativitet, aktivitet och att appellera till flera sinnen. Arbetet har syftat till att beskriva det undersökande förhållningssättet i matematikundervisningen utifrån forskning och teori samt att undersöka hur detta tillämpas i läromedel för årskurs 6 i Sverige och i Danmark. Jag har i arbetet tagit del av teori om lärande och matematikdidaktik med fokus på det konstruktivistiska perspektivet. Utifrån denna teoriram har jag utvecklat en analysmodell. Åtta utvalda läromedel har undersökts utifrån denna analysmodell med fokus på kriterier kring uppgiftens karaktär, elevens agerande och olika inlärningsstilar. Analysens resultat är att de fyra svenska läromedlen utgör en relativt homogen grupp med en rätt begränsad tillämpning av det undersökande förhållningssättet. De fyra danska läromedlen visar jämförelsevis på större variation. I dessa läromedel tillämpas det undersökande förhållningssättet på olika sätt och läromedlen ger mer och kvalitativt bättre stöd till hur undervisningen kan se ut. I dessa läromedel uppmanas eleverna att vara aktiva och utmanas undersöka matematiska samband både på den konkreta nivån och på den abstrakta nivån. Analysen har ledt till diskussion och formuleringar av en mängd nya och intressanta frågeställningar som framtida forskning kan bygga vidare på. / This study is a survey of textbooks in mathematics regarding the concept of learning in an investigating environment. In the debate of today concern for students’ mathematical skills is often revealed. This fact together with the results of a quality research from 2003 of mathematical teaching in Sweden performed by Skolverket has motivated this study. In the quality research it is proven that students’ lack of motivation to learn mathematics partly is coursed by a lack of investigating activities in the teaching situations and the predominance of textbooks in mathematical teaching. How a sample of mathematical textbooks for school year six from Sweden and Denmark supports an investigating way of teaching is examined based on a model of analysis developed by the author. The results of the survey show that the sample of Swedish math books is relatively homogeneous and only supports an investigating way of teaching to a limited extent. The sample of Danish math books shows greater variation and provides support for this way of teaching and learning to a greater extent and of higher quality. The support for an investigating way of learning mathematics is in the Danish math books composed by challenging students to act in an investigating way to explore mathematical connexions at a concrete and abstract level of understanding. This study has led to numerous new questions and subjects for future research.

This is a literature study of learning mathematics in general and algebra in particular. The goal is to explore and investigate the learning procedure and the difficulties pupils have with their understanding. Furthermore, to understand what qualities is requested of pupils in their effort to be successful in mathematics and algebra. I have also explored different pupil thinking styles in mathematics and what consequences that has on their learning and understanding. Moreover, I have investigated some different learning styles and how they can be addressed in teaching of mathematics in general and algebra in particular. Finally, the goal has been to suggest how you can improve the teaching in order to enhance the understanding of algebra. As a result I have presented a variety of methods to literally illustrate the basic concepts of algebra. The conclusions of this work are that it is possible to make algebra more visual or kinaesthetic by illustrating the function of the equal sign as a similarity and not an operational command by scales for instance, in order to enhance the understanding of algebra. Additionally, it is for example possible to make the multiplication of binomial visual or kinaesthetic by treating the product of the binomials as an area of a rectangle with the binomials as sides. Finally, the importance of team work should not be underestimated as it lets the pupils learn from each other, toss ideas and develop a more flexible thinking style.

Som student på lärarutbildningen fick jag bland annat lära mig om olika inlärningsstilar och om vikten av varierade arbetsformer i undervisningen. Något förenklat menar vissa forskare att man kan skilja den teoretiskt lagde eleven från den mer praktiskt lagde, vilket betyder att en mix av teoretisk och praktisk/laborativ undervisning skapar bra förutsättningar för att så många som möjligt ska kunna ta del av den. Inte minst viktigt är detta i ämnet matematik och budskapet från Skolverket är det samma vad gäller detta ämne. Denna uppsats handlar om matematikundervisningen på högstadiet, det vill säga grundskolans senare år, åk 7-9. Den är kopplad till de faktorer som styr vårt lärande och om elevernas förståelse för matematik gagnas av praktiska och laborativa övningar eller inte.   Då det i diskussioner om dagens matematikundervisning ofta framkommer att användandet av den praktiska/laborativa matematikundervisningen på högstadiet borde vara större, har jag i denna studie valt att undersöka om dess inverkan verkligen är så viktig som görs gällande. Är tron på praktisk och laborativ matematikundervisning relevant eller överdriven? Med hjälp av litteratur, samtal med lärare och pedagoger och en betygsjämförelse har jag försökt att hitta fakta som belyser den praktiska/laborativa undervisningens betydelse för studieresultatet i matematik. I studien har 1038 elever med betyg G i matematik deltagit och deras betyg i matematik, idrott och slöjd har jämförts och analyserats. Resultatet visar att hälften av alla dessa elever uppvisar ett bättre betyg i idrott såväl som i slöjd. Detta resultat kan ses som en indikation på att elever med betyg G i matematik är mer praktiskt lagda och främjas av en praktiskt orienterad undervisning.

Studien syftar till att få grundläggande kunskaper om hur barn lär med alla sinnen och vilka faktorer litteraturen pekar på för att utveckla och befästa elevernas taluppfattning. Den teoretiska delen behandlar två områden; inlärningsstilar där fyra grundtyper beskrivs och en litteraturstudie där det framkommer vilka begrepp som är viktiga för att få den förförståelse som krävs längre upp i årskurserna. I resultatdelen finns 10 olika lektionsförslag som utvecklar och befäster barns kunskaper om taluppfattning. Övningarna har jag provat i olika barngrupper för att kunna ta till mig de oförutsedda saker som kunde hända under lektionen. Till varje lektionsförslag finns anvisningar vad respektive övning tränar och vilka lärstilar den vänder sig till. Det är mångfalden som leder fram till att eleverna erhåller en stabil taluppfattning.

Datorns möjligheter erbjuder idag många olika sätt att presentera ett material på vilket torde vara ett viktigt redskap för inlärningen. Vi har skapat tre olika visualiseringsmetoder som vänder sig till eleverna på gymnasiet som har ämnet fysik i undervisningen. Metoderna består av en videofilm, text och bild (webbsida) samt interaktiv produktion. Innehållet i alla tre produktioner är det samma och behandlar delområdet energi. Syftet med studien är att försöka kartlägga vilken metod som är effektivast vad det gäller elevernas inlärning. Resultatet av denna studie visar att det inte finns någon generell metod som passar alla. Dock har vår studie visat att videoproduktionen var effektivast inom ramen för de uppsatta avgränsningarna.

Denna studie syftar till att undersöka om det föreligger skillnader i inlärningsstilar mellan blivande psykoterapeuter med psykodynamisk respektive kognitiv beteendeinriktad inriktning. Undersökningsdeltagarna utgjordes av samtliga studenter i de två första årgångarna på Stockholms universitets psykologiska institutions psykoterapeututbildning. Studenter på psykoterapeututbildningen kan välja mellan antingen kognitiv beteendeinriktad terapi eller psykodynamisk psykoterapi. I syfte att kartlägga eventuella skillnader mellan studenterna på de två olika inriktningarna användes två versioner av David Kolbs Learning Style Inventory. Resultatet av undersökningen visade på tydliga skillnader mellan terapeuter med olika inriktning. De psykodynamiska terapeuterna uppvisade högre grad av inlärning via observerande reflektion (Iaktta), medan de kognitiva beteendeinriktade terapeuterna tenderade att ha högre grad av inlärning via aktivt experimenterande (Göra). Något signifikant samband mellan kön, ålder, grundutbildning, erfarenhet och inlärningsstil gick inte att fastställa. Dessa resultat stämmer överens med tidigare forskning kring sambandet mellan epistemisk stil, kunskapsattityd, och val av psykoterapiinriktning.

Motivation är en grundförutsättning för att som elev kunna utveckla lust till ett fortsatt lärande i skolan. Lust för skolarbetet ger motiverade elever. I en undervisning som präglas av variation och kunskap har dagens lärare en viktig roll när morgondagens samhällsmedborgare ska formas.   Denna studie syftar till att belysa vikten av att som verksam lärare variera sin undervisning i skolan och till att bidra med en fördjupad kunskap om alternativa inlärningsmetoders betydelse för elevers motivation i ämnet matematik. En jämförande studie har genomförts mellan traditionell förmedlingspedagogik och alternativa inlärningsmetoder. Intervjuer med elever och enkätundersökningar med lärare har genomförts och ligger till grund för vårt resultat. Slutsatserna som dragits efter genomförd studie är att en varierad undervisning och lärarens medvetenhet om elevers olika sätt att lära sig måste ligga till grund för motiverande undervisning i skolan.

<p>Detta arbete är en litteraturstudie som undersöker inlärningsstilar och hjärnbaserat lärande. Undersökningen syftar till att ta reda på hur dessa teorier fungerar och på vilket sätt de tar tillvara elevers förutsättningar för lärande. Jag anser att jag fått alltför lite information om dessa teorier och jag vill därför genom detta arbete utöka min egen kunskap om dem samt sprida teorierna till andra lärare och lärarstuderande. </p><p>Det finns flera modeller av inlärningsstilar men i detta arbete koncentrerar jag mig främst på the Dunn&Dunn Learning Styles model. Inlärningsstilar handlar om att belysa de olikheter som finns i sättet att ta till sig och bearbeta information. Syftet med denna teori är att utforska dessa olikheter, samt att få utbildningssystemen att ta hänsyn till människors olika sätt att lära. </p><p>Hjärnbaserat lärande utgår från forskning om hur hjärnan fungerar. Den beskriver hur hjärnan tar till sig information och hur pedagoger kan stimulera elevers inlärning på bästa sätt. Denna teori bygger på en mängd forskning om människors lärande.</p>

<p>Studien syftar till att få grundläggande kunskaper om hur barn lär med alla sinnen och vilka faktorer litteraturen pekar på för att utveckla och befästa elevernas taluppfattning. Den teoretiska delen behandlar två områden; inlärningsstilar där fyra grundtyper beskrivs och en litteraturstudie där det framkommer vilka begrepp som är viktiga för att få den förförståelse som krävs längre upp i årskurserna.</p><p>I resultatdelen finns 10 olika lektionsförslag som utvecklar och befäster barns kunskaper om taluppfattning. Övningarna har jag provat i olika barngrupper för att kunna ta till mig de oförutsedda saker som kunde hända under lektionen. Till varje lektionsförslag finns anvisningar vad respektive övning tränar och vilka lärstilar den vänder sig till.</p><p>Det är mångfalden som leder fram till att eleverna erhåller en stabil taluppfattning.</p>