Detta examensarbete syftar till att undersöka hur eleverna hanterar sin ordinlärning i franska och hur och om undervisningens utformning kan förändra deras strategier. Jag har genom enkäter och intervjuer undersökt hur elever i en åttondeklass tänker kring inlärning av ord och fraser och låtit dem prova och utvärdera olika ordinlärningsmetoder. Projektet STRIMS och Tornbergs forskningsresultat har gett inspiration till arbetet, samt Dunns och Boströms idéer om olika inlärningsstilar. Jag kunde konstatera att eleverna tycker att det är roligt med franska och de var positiva, men till en början motsträviga till att prova nya metoder för ordinlärning. Att i klassrummet låta eleverna reflektera över sin språkinlärning och testa olika metoder kan troligtvis öka deras medvetenhet om effektiva strategier. De behöver dock ett aktivt stöd under en längre tidsperiod för att förändra sina arbetsmetoder bestående.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur användandet av modeller kan påverka elevernas resultat i ritningsläsning. I undersökningen deltar 28 elever som går på byggprogrammet. Eleverna har gjort ett test med tre vyer som är avbildade från två håll. Elevernas uppgift var att avbilda från ett tredje håll. Testet genomfördes vid två tillfällen, med tre veckors mellanrum. Första gången gjorde eleverna testet utan modeller och vid andra tillfället hade de modeller till hjälp. På första testet, utan modellerna, hade åtta elever alla rätt. När sedan samma test genomfördes med de tillverkade modellerna hade tjugo elever alla rätt. Undersökningen visar att resultatet blev bättre när eleverna hade modellerna till hjälp.

I uppsatsen behandlas elevers medvetenhet om ordinlärning och användning av inlärningsstrategier vid inlärning i ett andraspråk. Även andra faktorer som kan påverka allt från elevernas syn på ordkunnande till minneskapacitet i hågkomst av ord behandlas. För att komma fram till detta valdes det ut två klasser som studerar spanska i årskurs 8 och 9. Undersökningen skedde under fem veckors tid där eleverna både fick genomgå förberedda och oförberedda läxförhör, fylla i enkäter om ordinlärning och inlärningsstrategier, bli undervisade och bli medvetna om sin ordinlärning såväl som att prova på olika strategier. Detta efterföljdes av ytterliggare en enkät för att utvärdera metoder och material. Enligt skolverket ska elever ha förmågan att kunna reflektera över sin inlärning såväl som att vara medvetna om inlärningsprocessen och arbetssätt som främjar den. Dock visar mycket forskning på att fallet inte är så. Min studie visar att eleverna i allmänhet uppvisade stor brist på medvetenhet om ordkunnande. De flesta studerade in nya ord på ett icke betydelsefullt sätt. I klasserna var det endast ett fåtal som använde sig av funktionella och medvetna inlärningsstrategier. De allra flesta utgick från gloslistor och studerade glosor på både ett massivt och ytligt sätt. Elevernas resultat på läxförhören visade stor skillnad i form av hågkomst av ord före och efter deras övande på stratergianvändning. Slutsatsen blev att inlärningsstrategier i allmänhet hjälpte de flesta elevernas inkodningsprocess av nya ord och därmed hågkommandet av de inlärda orden.Nyckelord:ordinlärning, inlärningsstilar, inlärningsstrategier, spanska, grundskolan / The paper includes students' awareness of vocabulary learning and use of learning strategies when they learn a second language and the various factors that could affect everything from students' views on knowing a word to actually memorizing words. To reach this result, two classes that study Spanish in secondary school were chosen to participate in the study that took place during five weeks in which students were asked to undergo both prepared and unprepared word tests, fill in questionnaires about vocabulary learning and learning strategies, to be taught, to be aware of their vocabulary as well as to try different strategies. This was followed by a further survey to assess methods and materials.According to the Education Administration, students should have the ability to reflect on their learning as well as to be aware of the learning process and working methods. However, much research indicates that the case is not so. My study also showed that students in general showed a great lack of awareness and most of the students in the class studied new words in a non-significant way. In the classes, only a few used the functional and conscious learning strategies. Most of them studies new words through word lists and studies words in both a solid and superficial way. The students' performance on the word tests showed great difference in the form of remembrance of words before and after practicing strategy use. Conclusions showed that learning strategies in general helped most students with the encoding process of new words and therefore they could remember the new words better.Keywords: Word acquisition, learning styles, learning strategies, Spanish, compulsory school

Skolan är en plats där elever ska inhämta kunskap och hur den platsen är utformad, i form av elevernas placering och klassrummets möblering, kan påverka elevernas möjligheter till inlärning. Den här studien är en kvalitativ intervjustudie där vi samlat in reflektioner, från sju verksamma lärare inom Uppsala län, gällande klassrumsmöblering. Lärarna upplevde att klassrummets möblering, elevers placering och klassrummets utformning har påverkan på elevernas studiero och sociala interaktion. Vidare ämnar studien undersöka om lärare uppfattar några begränsningar att möblera klassrum. Dessutom har en analys gjorts av hur sju lärare resonerar kring klassrumsmöblering för att främja elevernas studiero och sociala interaktion. Studiens resultat visar tydliga kopplingar mellan klassrumsmöblering och att skapa och upprätthålla studiero. Studiens lärare ser möbleringen som ett verktyg för elevernas sociala interaktion och betonar även vikten av att möbleringen öppnar upp för samtal och kamratinlärning. Några av lärarna möblerade sina klassrum i syfte att ge eleven förutsättningar att kunna koncentrera sig och arbeta för att utveckla kunskap i lugn och ro. De flesta av lärarna möblerade sina klassrum i syfte att utöka elevernas möjlighet till samtal, diskussioner och interaktion. Även aspekter som särskilda behov samt elevrelationer kom till uttryck i möblemanget. Samtliga lärare möblerade med hänsyn till såväl elevgruppens som individernas behov och olika sätt att lära. Vidare visade resultatet att eleverna inte gavs inflytande över vilken möblering som skulle vara gällande för klassrummet, men att vissa elevgrupper fick säga till om sina egna placeringar. Studiens slutsatser är att lärarna pekar på att elevers förmåga att koncentrera sig och prestera är kopplad till deras sociala och fysiska skolmiljö och genom att möblera med hänsyn till elevernas möjligheter till studiero och sociala interaktion kan klassrumsmöbleringen fungera som ett direkt verktyg för lärande. Under det självständiga arbetet har jämförelser gjorts mellan olika klassrumsmöbleringar i syfte att få fram resultat till hur lärare upplever klassrumsmöbleringens påverkan på klassrumsmiljö, undervisning samt elevers inlärning.

No description available.

<p>Howard Gardner, forskare i pedagogikvid Harvard University, har skrivit och forskat kring människans olika intelligenser. Hans arbete har lett fram till en beskrivning av sju olika och tämligen självständiga intelligenser. Kan man hitta Gardners sju intelligenser i skolan idag? Hur ser arbetet med dessa multipla intelligenser ut? Detta examensarbete ger en beskrivning till bakgrunden av Gardners arbete och forskning. De sju intelligenserna är beskrivna och två andra forskares arbete med dem, Thomas Armstrong och David Lazear. Arbetet ger också en liten bild av andra forskares syn på arbete med barns olika inlärningsstilar, Rita och Ken Dunn samt Barbara Prashnig. Den empiriska delen i examensarbetet handlar om hur arbetet med multipla intelligenser kan se ut i skolan. Intervjuer med lärare samt en klassrumsobservation ger en bild av hur det kan se ut och vad lärare och elever har för åsikter om och upplevelser av detta arbete.</p>

<p>Bakgrunden till att jag valde detta ämne, var att jag under de senaste åren som förälder, kommit i kontakt med Howard Gardners teorier om"De sju intelligenserna"och några olika teorier om inlärningsstilar och arbetsstilar. Då jag under samma tid även utbildat mig till lärare, har jag funderat kring hur jag skall kunna använda mig av den kunskap jag har om dessa teorier när det gäller att själv individanpassa undervisningen. Syftet med arbetet var att genom en litteraturstudie fördjupa mig i metoder som leder till individanpassad undervisning. </p><p>Syftet har också varit att genom observationer och intervjuer pröva ett forskningsinriktat arbetsätt. </p><p>För att nå fram till mitt syfte har jag läst litteratur i ämnet, främst om"De sju intelligenserna"och inlärning / arbetsstilar, samt gjort tre fältstudier i tre olika klasser. Efter respektive fältstudie har jag intervjuat den undervisande läraren om de metoder som använts, samt dennes syn på individanpassning. Därefter har jag sammanfört mina litteraturstudier med resultatet av fältstudier och intervjuer i min diskussion. </p><p>Analysen av fältstudien visar att dessa lärare inte anser att det finns någon speciell metod som är bättre än någon annan samt att de inspireras av olika metodiska idéer som de träffar på. De poängterar att individanpassning handlar om att känna eleven och utifrån den kunskap man har, prova sig fram till det som eleven klarar. </p><p>Sammantaget blir resultatet för studien att för att kunna individanpassa undervisningen måste läraren vara flexibel och variera sin undervisning. Läraren bör också ha ett demokratiskt arbetssätt som gör att eleverna själva kan styra över sin inlärning, samt bereda möjligheter för eleven att få utlopp för sina fysiska behov ifråga om ex. rörelse och vatten och födointag.</p>

<p>Det finns forskning som hävdar att undervisningen bör grunda sig på den enskilde elevens personliga inlärningsstil och den härstammar främst från USA. En del svenska forskare försöker också lansera denna undervisningsform i den svenska skolan. Den här undersökningen grundar sig därför på om ovanstående forskning från USA används av svensklärare i Sverige. Enligt Boström och Wallenberg (1997) inriktar sig den traditionella skolan huvudsakligen sin undervisning genom visuell och auditiv inlärning (inlärning via syn och hörsel). Enligt Lpo 94 skall undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov och förutsättningar (Lärarnas Riksförbund, 2005). Inga konkreta förslag ges dock för hur detta skall verkställas. Examensarbetet har därför som utgångspunkt att undersöka hur lärare i svenskundervisningen arbetar utifrån elevers olika inlärningsstilar och utgår från det visuella, auditiva och det kinestetiska (då eleven bl.a. lär sig genom rörelse).</p><p> </p><p>Syftet med examensarbetet är att undersöka i vilken utsträckning lärare i de tidiga skolåren planerar och genomför sin undervisning i svenska utifrån elevers tre specifika inlärningsstilar. Frågeställningarna lyder som följer: Vilken eller vilka inlärningsstilar tar lärare som utgångspunkt i sin undervisning i svenska? Finns det inlärningsstilar som är lätta eller svåra att anpassa sin undervisning efter? Utifrån undersökningens syfte granskas även, med frågeställningarna som utgångspunkt, om det finns några likheter och skillnader mellan hur undervisningen utformas av lärare som arbetar inom år 1-3, 4-6 samt 1-6. Utifrån syftet genomfördes en enkätundersökning på 14 skolor.</p><p> </p><p>Resultaten visade bl.a. att en majoritet av samtliga lärare känner till begreppen inlärningsstilar samt visuella, auditiva och kinestetiska inlärare. De flesta har ganska bra kännedom om sina elevers inlärningsstilar, men är inte helt säker på dem. Den kinestetiska undervisningen utövas minst av lärare inom samtliga år. 1-3 lärare använder sig mer av kinestetisk undervisning än vad de resterande lärarna gör. Detta kan bero på att de har en längre tradition av att arbeta med kinestetiska inslag då det ingår naturligt i lektionerna i form av att eleverna t.ex. får klappa takten till rim och ramsor. Rent allmänt anser lärare att det är enklare att bedriva visuell och auditiv undervisning jämfört med den kinestetiska i svenskämnet. Det beror bl.a. på att det finns mer material att tillgå då det gäller den visuella undervisningen än vad det gör för den kinestetiska. Anledningen till att det anses lätt att bedriva auditiv undervisning beror främst på att det är lätt att diskutera och föra en dialog med elever.</p>

<p>Studies show that the performance of Swedish students in the subject of mathematics is to be considered somewhat average. The government has therefore decided to assist with extended project funding to schools on a local level in order to improve these results.</p><p>Schools will, unlike before, practice teaching suited for the individual needs of students based on their previous experiences, knowledge level, language comprehension and their environment. This is also clearly stated in the Swedish school curriculum.</p><p>My survey shows how three teachers in primary school actually work towards individualized teaching of mathematics and what methods they prefer. This survey also answered what these teachers considered to be the obstacles and opportunities with individualized teaching methods. The difference in approach of how to practice this has also been documented.</p><p>The survey, based on interviews and class observations, have been analyzed and compared to previous research and theories in the field of teaching practices. The conclusion of the survey is that all teachers have a different opinion and approach on how to practice individualized teaching methods. The difference in interpretation of the concept is clear. The biggest obstacle is said to be lack of resources in the terms of work material and staff.</p>

Bakgrunden till att jag valde detta ämne, var att jag under de senaste åren som förälder, kommit i kontakt med Howard Gardners teorier om"De sju intelligenserna"och några olika teorier om inlärningsstilar och arbetsstilar. Då jag under samma tid även utbildat mig till lärare, har jag funderat kring hur jag skall kunna använda mig av den kunskap jag har om dessa teorier när det gäller att själv individanpassa undervisningen. Syftet med arbetet var att genom en litteraturstudie fördjupa mig i metoder som leder till individanpassad undervisning. Syftet har också varit att genom observationer och intervjuer pröva ett forskningsinriktat arbetsätt. För att nå fram till mitt syfte har jag läst litteratur i ämnet, främst om"De sju intelligenserna"och inlärning / arbetsstilar, samt gjort tre fältstudier i tre olika klasser. Efter respektive fältstudie har jag intervjuat den undervisande läraren om de metoder som använts, samt dennes syn på individanpassning. Därefter har jag sammanfört mina litteraturstudier med resultatet av fältstudier och intervjuer i min diskussion. Analysen av fältstudien visar att dessa lärare inte anser att det finns någon speciell metod som är bättre än någon annan samt att de inspireras av olika metodiska idéer som de träffar på. De poängterar att individanpassning handlar om att känna eleven och utifrån den kunskap man har, prova sig fram till det som eleven klarar. Sammantaget blir resultatet för studien att för att kunna individanpassa undervisningen måste läraren vara flexibel och variera sin undervisning. Läraren bör också ha ett demokratiskt arbetssätt som gör att eleverna själva kan styra över sin inlärning, samt bereda möjligheter för eleven att få utlopp för sina fysiska behov ifråga om ex. rörelse och vatten och födointag.