Under de senare åren har det gjorts stora framsteg inom neurologin vad gäller koppling hjärna – inlärning. Tidigare ansågs intelligens vara något bestämt och oföränderligt, men nu hävdar neurologerna att människan själv sätter gränsen för sin intelligens. Alla människor har förmågan att förbättra och utveckla sin intelligens. För att lyckas med detta bör främst två väsentliga faktorer beaktas i skolan: dels att alla är unika och har olika sätt att inhämta information, dels att det är avgörande om människan befinner sig i en stimulerande miljö eller inte. Det är alltså av stor vikt hur skolmiljön ser ut för våra elever för bästa möjliga inlärning. Jag vill med detta arbete visa att genom att förstå vilka principer som styr hjärnans funktioner kan vi lärare bli bättre på att lära våra elever att lära. Studien belyser dels hjärnans uppbyggnad och vad den har för koppling till och betydelse för inlärningen, dels belyser jag tre olika inlärningsteorier och ger praktisk/pedagogiska exempel på hur de kan användas i en klassrumssituation.

I detta arbete jämför jag Waldorf (muntlig undervisning och eurytmi), Montessori (ser barnet i dess egen utveckling) och förhållningssättet inlärningsstilar (individanpassat klassrum för maximal inlärning). Syftet med arbetet är att beskriva metoderna och att jämföra likheter och skillnader. Arbetet är indelat i; en inledande del där jag beskriver syfte, metod och ger en bakgrund till varför jag valt detta ämne, en litteraturdel där jag går igenom de tre metoderna Waldorf, Montessori och inlärningsstilar samt deras syn på den lärande eleven och dess miljö, min egen erfarenhet där jag berättar om hur jag använt och kommit i kontakt med dessa metoder, en undersökning där jag jämför åtta klassers inlärningspreferenser med varandra och därefter presenterar jag min slutdiskussion. Min hypotes när jag började detta arbete var att stökiga klasser har en majoritet av kinestetiskt/taktila elever och att dessa kan bli hjälpta av programmet inlärningsstilar. Min hypotes gick inte att bevisa genom detta arbete.

Howard Gardner, forskare i pedagogikvid Harvard University, har skrivit och forskat kring människans olika intelligenser. Hans arbete har lett fram till en beskrivning av sju olika och tämligen självständiga intelligenser. Kan man hitta Gardners sju intelligenser i skolan idag? Hur ser arbetet med dessa multipla intelligenser ut? Detta examensarbete ger en beskrivning till bakgrunden av Gardners arbete och forskning. De sju intelligenserna är beskrivna och två andra forskares arbete med dem, Thomas Armstrong och David Lazear. Arbetet ger också en liten bild av andra forskares syn på arbete med barns olika inlärningsstilar, Rita och Ken Dunn samt Barbara Prashnig. Den empiriska delen i examensarbetet handlar om hur arbetet med multipla intelligenser kan se ut i skolan. Intervjuer med lärare samt en klassrumsobservation ger en bild av hur det kan se ut och vad lärare och elever har för åsikter om och upplevelser av detta arbete.

Studies show that the performance of Swedish students in the subject of mathematics is to be considered somewhat average. The government has therefore decided to assist with extended project funding to schools on a local level in order to improve these results. Schools will, unlike before, practice teaching suited for the individual needs of students based on their previous experiences, knowledge level, language comprehension and their environment. This is also clearly stated in the Swedish school curriculum. My survey shows how three teachers in primary school actually work towards individualized teaching of mathematics and what methods they prefer. This survey also answered what these teachers considered to be the obstacles and opportunities with individualized teaching methods. The difference in approach of how to practice this has also been documented. The survey, based on interviews and class observations, have been analyzed and compared to previous research and theories in the field of teaching practices. The conclusion of the survey is that all teachers have a different opinion and approach on how to practice individualized teaching methods. The difference in interpretation of the concept is clear. The biggest obstacle is said to be lack of resources in the terms of work material and staff.

Det finns forskning som hävdar att undervisningen bör grunda sig på den enskilde elevens personliga inlärningsstil och den härstammar främst från USA. En del svenska forskare försöker också lansera denna undervisningsform i den svenska skolan. Den här undersökningen grundar sig därför på om ovanstående forskning från USA används av svensklärare i Sverige. Enligt Boström och Wallenberg (1997) inriktar sig den traditionella skolan huvudsakligen sin undervisning genom visuell och auditiv inlärning (inlärning via syn och hörsel). Enligt Lpo 94 skall undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov och förutsättningar (Lärarnas Riksförbund, 2005). Inga konkreta förslag ges dock för hur detta skall verkställas. Examensarbetet har därför som utgångspunkt att undersöka hur lärare i svenskundervisningen arbetar utifrån elevers olika inlärningsstilar och utgår från det visuella, auditiva och det kinestetiska (då eleven bl.a. lär sig genom rörelse).   Syftet med examensarbetet är att undersöka i vilken utsträckning lärare i de tidiga skolåren planerar och genomför sin undervisning i svenska utifrån elevers tre specifika inlärningsstilar. Frågeställningarna lyder som följer: Vilken eller vilka inlärningsstilar tar lärare som utgångspunkt i sin undervisning i svenska? Finns det inlärningsstilar som är lätta eller svåra att anpassa sin undervisning efter? Utifrån undersökningens syfte granskas även, med frågeställningarna som utgångspunkt, om det finns några likheter och skillnader mellan hur undervisningen utformas av lärare som arbetar inom år 1-3, 4-6 samt 1-6. Utifrån syftet genomfördes en enkätundersökning på 14 skolor.   Resultaten visade bl.a. att en majoritet av samtliga lärare känner till begreppen inlärningsstilar samt visuella, auditiva och kinestetiska inlärare. De flesta har ganska bra kännedom om sina elevers inlärningsstilar, men är inte helt säker på dem. Den kinestetiska undervisningen utövas minst av lärare inom samtliga år. 1-3 lärare använder sig mer av kinestetisk undervisning än vad de resterande lärarna gör. Detta kan bero på att de har en längre tradition av att arbeta med kinestetiska inslag då det ingår naturligt i lektionerna i form av att eleverna t.ex. får klappa takten till rim och ramsor. Rent allmänt anser lärare att det är enklare att bedriva visuell och auditiv undervisning jämfört med den kinestetiska i svenskämnet. Det beror bl.a. på att det finns mer material att tillgå då det gäller den visuella undervisningen än vad det gör för den kinestetiska. Anledningen till att det anses lätt att bedriva auditiv undervisning beror främst på att det är lätt att diskutera och föra en dialog med elever.

Is it possible, and suitable, to use multimedia in classic literature studies at Swedish upper secondary school? What alternatives are there?  Is there any foundation in the curriculum for an expanded conception of text as in multimedia?  Will the conception literacy support use of multimedia in classic literature studies, and in what ways? How do we generally look upon the definition text, is it only printed letters, or something more? To get an answer to the questions we decided to examine a number of theories, Gardner’s theory about the different intelligences, the conception literacy and the expanded text concept. In these three theories we took our starting-point for the following work. The main subjects became two interactive sights on Internet and one CD-ROM, all containing classic literature. Our previous knowledge in this subject field was very meager.  This work has given us an opportunity to discover some of the multimedia that is available, and the result we have come to is that multimedia absolutely belongs in studies of classic literature as well as in other subjects. We think it is necessary to pay attention to multimedia in the future education, because of the text flow in the society. Text flow is much more than just printed letters, for example web sites with further more experiences such as pictures/paintings and music, which makes a comprehensive picture. As we see it, this conclusion has support in the theories.

I dagens skola är individen och dennes behov i fokus. Detta uttrycks i skolans läroplan, Lpo 94. Läroplanens intention är att undervisningen skall individanpassas utifrån varje elevs behov och förutsättningar. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen. Vidare är studiens syfte att belysa pedagogers syn på individanpassad undervisning och vad det är som styr deras utformning av den. Antalet respondenter i studien har varit fyra pedagoger, som alla är verksamma i skolår 3. Studien utgörs av en fallstudie med observationer och intervjuer, vilka har analyserats och tolkats. Resultatet visar att pedagoger använder sig av ett varierande arbetssätt för att möta varje enskild elev. De använder planeringsbok, arbetsschema eller beting i arbetet med att individanpassa undervisningen, vilket innebär att eleverna arbetar självständigt och att uppgifterna ofta är självinstruerande. Pedagogerna anser det enklare att individanpassa i matematik och svenska än i idrott, engelska och de natur- och samhällsorienterande ämnena. Studiens resultat visar att en av fördelarna med individanpassad undervisning är att den utgår just från den enskilde eleven. När undervisningen anpassas efter elevens förmåga och behov, leder det till att eleven känner glädje och en känsla av att den kan. Pedagogerna synliggör i detta sammanhang också möjligheten som ges att kunna utmana de duktiga eleverna. Studiens resultat visar att pedagoger vill arbeta mer individanpassat än vad de gör idag, men ser de yttre faktorerna som hinder för detta. / In the school of today, the individual's needs are the focus. This is expressed in Lpo 94. The intention of the curriculum (Lpo 94) is that education should be adjusted to the needs and conditions of every pupil. The purpose of the study is to examine how pedagogues adjust education to the individual. Furthermore, the purpose is to illustrate pedagogues' view on individually based education, and what dictates how it is carried out. Four pedagogues, all working in school year 3, responded to the study. This case study used observations and interviews, which have been analysed. The result shows that pedagogues use a variety of ways to meet the needs of every single pupil. They use planning books, working schedules and/or assignments as learning tools. This implies that the pupils work independently, and that work is often self-instructive. The pedagogues state that it is easier to adjust to the individual's needs in mathematics and Swedish than in physical education, foreign languages, social studies and science. All pedagogues see from a pupil's perspective when talking about the advantages with individually based teaching. They emphasize that the advantage is the possibility to adjust to the abilities and needs of each individual pupil, which leads to a more positive pupil and sense of accomplishment. Individually based teaching also gives the pedagogues the possibility to challenge high achieving pupils. All pedagogues want to work more individually based, but see external factors as impediments.

<p>Is it possible, and suitable, to use multimedia in classic literature studies at Swedish upper secondary school? What alternatives are there?  Is there any foundation in the curriculum for an expanded conception of text as in multimedia?  Will the conception literacy support use of multimedia in classic literature studies, and in what ways? How do we generally look upon the definition text, is it only printed letters, or something more? To get an answer to the questions we decided to examine a number of theories, Gardner’s theory about the different intelligences, the conception literacy and the expanded text concept. In these three theories we took our starting-point for the following work. The main subjects became two interactive sights on Internet and one CD-ROM, all containing classic literature. Our previous knowledge in this subject field was very meager.  This work has given us an opportunity to discover some of the multimedia that is available, and the result we have come to is that multimedia absolutely belongs in studies of classic literature as well as in other subjects. We think it is necessary to pay attention to multimedia in the future education, because of the text flow in the society. Text flow is much more than just printed letters, for example web sites with further more experiences such as pictures/paintings and music, which makes a comprehensive picture. As we see it, this conclusion has support in the theories.</p>

<p>Under de senare åren har det gjorts stora framsteg inom neurologin vad gäller koppling hjärna – inlärning. Tidigare ansågs intelligens vara något bestämt och oföränderligt, men nu hävdar neurologerna att människan själv sätter gränsen för sin intelligens. Alla människor har förmågan att förbättra och utveckla sin intelligens. För att lyckas med detta bör främst två väsentliga faktorer beaktas i skolan: dels att alla är unika och har olika sätt att inhämta information, dels att det är avgörande om människan befinner sig i en stimulerande miljö eller inte. Det är alltså av stor vikt hur skolmiljön ser ut för våra elever för bästa möjliga inlärning. Jag vill med detta arbete visa att genom att förstå vilka principer som styr hjärnans funktioner kan vi lärare bli bättre på att lära våra elever att lära.</p><p>Studien belyser dels hjärnans uppbyggnad och vad den har för koppling till och betydelse för inlärningen, dels belyser jag tre olika inlärningsteorier och ger praktisk/pedagogiska exempel på hur de kan användas i en klassrumssituation.</p>

<p>I detta arbete jämför jag Waldorf (muntlig undervisning och eurytmi), Montessori (ser barnet i dess egen utveckling) och förhållningssättet inlärningsstilar (individanpassat klassrum för maximal inlärning). Syftet med arbetet är att beskriva metoderna och att jämföra likheter och skillnader. </p><p>Arbetet är indelat i; en inledande del där jag beskriver syfte, metod och ger en bakgrund till varför jag valt detta ämne, en litteraturdel där jag går igenom de tre metoderna Waldorf, Montessori och inlärningsstilar samt deras syn på den lärande eleven och dess miljö, min egen erfarenhet där jag berättar om hur jag använt och kommit i kontakt med dessa metoder, en undersökning där jag jämför åtta klassers inlärningspreferenser med varandra och därefter presenterar jag min slutdiskussion. </p><p>Min hypotes när jag började detta arbete var att stökiga klasser har en majoritet av kinestetiskt/taktila elever och att dessa kan bli hjälpta av programmet inlärningsstilar. Min hypotes gick inte att bevisa genom detta arbete.</p>