<p>Mitt mål med detta arbete var att ta reda på hur elever lär sig på olika sätt. Detta för att kunna individanpassa undervisningen efter olika elevers behov. </p><p>I litteraturgenomgången tar jag kortfattat upp hur hjärnan fungerar samt Howard Gardners teorier om olika intelligenser. Vidare skriver jag om olika inlärningsstilar. Jag har valt att koncentrera mig på holistiskt, sekventiellt, kinestetiskt, auditivt och visuellt lärande. Jag nämner också olika alternativa pedagogiska arbetssätt så som Montessori och Waldorf samt hur man kan använda musik och lek i undervisningen för att främja inlärningen. Jag tar även upp yttre och inre faktorer som kan påverka inlärningen. </p><p>Föremålet för min undersökning blev Alfa-skolan. Alfa-skolan är ett projekt som startades för elever som på ett eller annat sätt inte kunnat tillgodo göra sig den ordinarie undervisningen. </p><p>I diskussionen behandlas tankar kring hur man kan variera undervisningen för att nå fram till så många elever som möjligt.</p>

<p>Motivation är en grundförutsättning för att som elev kunna utveckla lust till ett fortsatt lärande i skolan. Lust för skolarbetet ger motiverade elever. I en undervisning som präglas av variation och kunskap har dagens lärare en viktig roll när morgondagens samhällsmedborgare ska formas.</p><p> </p><p>Denna studie syftar till att belysa vikten av att som verksam lärare variera sin undervisning i skolan och till att bidra med en fördjupad kunskap om alternativa inlärningsmetoders betydelse för elevers motivation i ämnet matematik. En jämförande studie har genomförts mellan traditionell förmedlingspedagogik och alternativa inlärningsmetoder. Intervjuer med elever och enkätundersökningar med lärare har genomförts och ligger till grund för vårt resultat. Slutsatserna som dragits efter genomförd studie är att en varierad undervisning och lärarens medvetenhet om elevers olika sätt att lära sig måste ligga till grund för motiverande undervisning i skolan.</p>

<p>Datorns möjligheter erbjuder idag många olika sätt att presentera ett material på vilket torde vara ett viktigt redskap för inlärningen.</p><p>Vi har skapat tre olika visualiseringsmetoder som vänder sig till eleverna på gymnasiet som har ämnet fysik i undervisningen.</p><p>Metoderna består av en videofilm, text och bild (webbsida) samt interaktiv produktion. Innehållet i alla tre produktioner är det samma och behandlar delområdet energi. Syftet med studien är att försöka kartlägga vilken metod som är effektivast vad det gäller elevernas inlärning.</p><p>Resultatet av denna studie visar att det inte finns någon generell metod som passar alla. Dock har vår studie visat att videoproduktionen var effektivast inom ramen för de uppsatta avgränsningarna.</p>

Lärmiljön är en ofrånkomlig del i varje elevs skolgång men med olika utformningar och skilda syften. Under lång tid har elever placerats vid bänkar på långa rader men i linje med samhällets nya krav på elevers bemästrande av helt andra kompetenser än tidigare har också lärmiljön kommit att ändras. Trots det visar undersökningar från Skolverket att lärmiljön tas för självklar vid granskningar av skolor och därmed ofta åsidosätts. Denna studie syftar därför till att undersöka elevernas upplevelse av lärmiljön i ett klassrum där de själva väljer sin plats i rummet, bland olika alternativ med skilda egenskaper. För att kunna uppmärksamma vad miljön gör med eleven har en interpretativ fenomenologisk analysmetod använts med verksamhetsteorin som utgångspunkt. Denna granskar elevernas handlande som en del i ett verksamhetssystem utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Den empiri studien grundas på är sex kvalitativa intervjuer, utförda på sex elever från en klass i årskurs tre. Studien visar på att eleverna har en positiv upplevelse av lärmiljön och gör medvetna val utefter platsens funktion och syftet med aktiviteten. Det går att se på vissa samband i platsvalet utifrån avsedd aktivitet men också utifrån elevernas personliga val samt val baserade på ställen där de känner att de kan utföra sina arbetsuppgifter.

Studien syftar till att undersöka hur medarbetare på ett IT-företag uppfattar sitt eget lärande vidanvändning av lärverktyget LinkedIn Learning. Syftet besvaras med hjälp av fyra frågeställningar somberör individernas inre processer i samband med lärande. En enkätstudie genomfördes för att inkluderastora delar av populationen samt för att få en bred bild av medarbetarnas uppfattning av sitt egetlärande inom organisationen. Tolkning av datan genomfördes med utgångspunkt i kognitivism ochandragogik. Resultatet visade att medarbetarna uppfattar sitt eget lärande på olika sätt samt att lärandeär individuellt. 70% av deltagarna i studien som har använt LinkedIn Learning, har använt lärverktygetvid 1–5 tillfällen under de senaste 12 månaderna, deras uppfattning kring sitt eget lärande skiljer sigmycket åt. 30% av deltagarna har använt lärverkyget vid sex tillfällen eller fler, de senaste 12månaderna, denna grupp är mer homogen inom området för meningsskapande samt inlärningsstilar.Av resultatet framgick det även att majoriteten av deltagarna drivs av yttre motivatorer när de skapåbörja en ny kurs samt att majoriteten föredrar att lära sig individuellt, istället för tillsammans medandra. Utifrån genomförd studie har två antaganden formulerats som generella slutsatser. Deltagaresuppfattning av sitt eget lärande på digitala lärplattformar skiljer sig från varandra med avseende påmeningsskapande, autentiskt lärande och kunskapsinhämtning. Vidare är uppfattningen om dendigitala lärplattformens användbarhet oberoende deltagarens inlärningsstil. / <p>Betygsdatum 2021-06-07</p>

Syftet med vår studie är att undersöka vilka undervisningsmetoder pedagogerna på en utvald skola använder sig av i undervisningen för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlärning. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med fokusgruppsamtal, intervjuer och observationer som metod. Således ligger intresset i att ta reda på vilka undervisningsmetoder pedagogerna använder sig av för att öka elevernas motivation och bejaka deras olikheter för inlärning. Vi har funnit det relevant att både intervjua samt observera elever och pedagoger i årskurs tre. Resultatet visar att eleverna i studien lär in ny och svår kunskap på olika sätt om de ges möjlighet till det. Begrepp som motivation och metakognition är viktiga att ta in i lärandeprocessen. Trots pedagogernas vision och vetskap om det som undersöks framstår hinder som försvårar för pedagogerna att bedriva undervisningen som de själva önskar. Utifrån vårt resultat ser vi att de elever som har de styrkor som skolan mest präglas av gällande hur man tar in ny och svår kunskap har ett försprång att lyckas i ett längre perspektiv.

Syftet med examensarbetet är att synliggöra elevers uppfattning av Singaporemodellen. Metoden som examensarbetet har använt är att intervjua elever samt att en observation har utförts för att kunna synliggöra om det som framkommer i intervjuerna återspeglas i undervisningen med Singaporemodellen. Det som framkommit i resultatet är övervägande fördelar som innefattar att många av eleverna tycker om att arbeta tillsammans och lära av varandra. Samtidigt finns det vissa elever som känner sig stressade med arbetssättet i form av att hinna färdigt med uppgifterna under lektionstiden. Ser man till Singaporemodellen i hänsyn till att vara en individanpassad matematikundervisningsmodell framkommer att eleverna ser positiva och negativa utmaningar med modellen samt att de flesta elevernas behov blir tillgodosedda med Singaporemodellen inom matematikundervisningen på lågstadiet.

Det här examensarbetet har som syfte att undersöka hur elevernas kunskaper i svenska som modersmål påverkar inlärningen av tyska som främmande språk. Det belyser också elevernas olika strategier för inlärning av språkliga strukturer i tyskan som inte kan relateras till svenska. Undersökningen baseras på en enkätundersökning och djupintervjuer med elever på ett gymnasium i Malmö. Jag förankrar arbetet i aktuell forskning om hur man överför språkliga strukturer från svenska som modersmål till tyska som främmande språk. Mina slutsatser är att överföring sker men inte i någon hög grad och att det språkliga sammanhanget är väldigt viktigt för att det ska uppstå en positiv språklig överföring samt att elevernas utveckling på målspråket främjas av att leta efter likheter med modersmålet.

Som pedagog är det viktigt att kunna inlärningsstilar och undervisningsmetoder för att öka möjligheten för eleverna att ta till sig kunskap i skolan. Genom denna studie ämnar jag att få inblick i hur några verksamma pedagoger planerar sin undervisning utifrån deras elevers lärostilar samt vilken medvetenhet pedagogerna har om inlärningsstilar. Studien kan även bidra till att öka medvetandet hos andra pedagoger om deras sätt att undervisa. Min undersökning riktar sig främst till pedagoger och i andra hand till personer som är intresserade av olika undervisningsmetoder och inlärningsstilar. Mina frågeställningar lyder:Vilka undervisningsmetoder använder de tillfrågade pedagogerna?På vilket sätt framgår det om pedagogerna har en medvetenhet kring inlärningsstilar?I min teoridel tar jag upp några författares tankar kring vikten av pedagogernas medvetenhet kring deras elevers olika sätt att lära. Jag utgår ifrån Dunn & Dunns inlärningsmodell där de betonar fem element (miljön, emotionella, sociala, fysiologiska och psykologiska) som styr inlärningsprocessen. Några undervisningsmetoder som nämns i teoridelen är: samtal och dialog, grupp, par och enskilt arbete samt tekniska verktyg. Jag har använt mig utav en kvalitativintervjumetod där jag intervjuade sex pedagoger som undervisar elever i årskurs 1-6. Min analys och diskussion pekar på att alla informanterna hade en medvetenhet kring att deras elever lärs sig på olika sätt men det var bara en informant som återgav detta i sin praktiska undervisning.

I denna studie används en kvantitativ metod i form av enkätstudie som är till för att ta reda på karaktärsämneslärares och kärnämneslärares undervisningsmetoder. Studien har genomförts på gymnasieskolan där författarna arbetar. För att få ut mer av enkätmetoden så ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar på varje fråga. Syftet med studien var att ta reda på eventuella skillnader och likheter mellan karaktärsämneslärarna och kärnämneslärarna på skolan. I litteraturgenomgången redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhållanden som styr inlärningen och olika undervisningsmetoder. Resultatet visar att de största skillnaderna är tid som avsätts till grupparbeten, antal studiebesök som görs, hur ofta gästföreläsare används, hur många muntliga redovisningar som görs, hur ofta eleverna får uppgifter som ger mening för andra att lösa och sist hur läraren betygsbedömer kursen. Några likheter som kom fram är att grupper blandas, kollegors material används mycket lite, infärgning av kurser samt infärgning av ämnen gör de flesta och de flesta lärare förklarar nya begrepp och metoder muntligt för eleverna. Det kom även fram punkter som verkar vara helt oberoende av lärartyp. Slutsatsen som vi kom fram till var att karaktärsämneslärarna och kärnämneslärarna har vissa skillnader mellan varandra men som de kan använda till att lära av varandra i den egna undervisningen.