Problemet med övergödning har länge varit uppmärksammat i Sverige. De åtgärder som har satts in för att minska problemet har inte fungerat tillfredsställande och därför är det extra viktigt att följa upp och utvärdera målet Ingen övergödning. En central del i arbetet med miljömålen är utvärdering och uppföljning, som görs för att bedöma om vi närmar oss de uppsatta miljömålen. I det svenska miljömålsarbetet har så kallade miljöindikatorer fått en betydande roll. De fungerar som ett verktyg för att operationalisera, implementera, följa upp och utvärdera hållbar utveckling. Syftet med studien är att på regional nivå identifiera och analysera vad som styr valet av miljöindikatorer i uppföljningen och utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ingen övergödning samt urskilja om målet är uppföljningsbart. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med två representanter från RUS-projektgrupp och tre personer som samordnar miljömålsuppföljningenute på länen. Den teoretiska ramen i uppsatsen bygger främst på målstyrning, uppföljning och utvärdering, samt på en beskrivning av miljöindikatorer och DPSIR-modellen. Resultatet från studien tyder på att det återstår en hel del arbete med att förbättra och utveckla uppföljningen av miljömålen på regional nivå och det kommer förmodligen att ta avsevärd tid innan miljömålet Ingen övergödning kommer att uppnås. Ett återkommande problem i miljömålsarbetet är bristen på tid och resurser för att kunna utföra arbetet och frågan är hur länsstyrelserna ska komma runt problemet med att hitta lämpligt datamaterial. Att hitta ideala indikatorer är också svårt. Många gånger styrs valet av miljöindikator av vilket datamaterial det finns att tillgå. Ytterligare ett problem är hur en samlad bedömning ska kunna göras av miljötillståndet och övergödningens effekter, när det inte går att göra jämförelser mellan länen. Samordningen är en av de viktigaste delarna i uppföljningen av miljömålen och i studien framkom det att den kunde ha fungerat bättre, om de miljömålsansvariga myndigheterna tagit på sig ett uttalat ansvar. Ytterligare studier krävs kring arbetet med att följa upp och utvärdera miljömålen på regional nivå, när alla länsstyrelser har tagit fram indikatorer.

De specifika syftena med studien var att undersöka om (a)taluppfattningen förbättras om man i en liten display får se den som talar, jämfört med om ingen bild alls visas, och om (b)taluppfattningen förbättras då kontextuella ledtrådar presenteras i samband med ett talat meddelande. Studien syftade även till att ta reda på deltagarnas upplevelser och inställning till tekniken. Därför genomfördes (a) en datainsamling av objektiv data i form av ett talåtergivningstest, och (b) ett videosamtal via mobiltelefon samt en insamling av subjektiv data i form av intervju, med 10 deltagare med hörselnedsättning. Resultatet av studien visade att både visuell och kontextuell information ökade taluppfattningen för deltagarna i studien, vilket innebär att videosamtal har potential att fungera som ett hjälpmedel för denna användargrupp. Ur intervjun framkom bland annat att hälften av deltagarna ansåg att konversationen förenklades med videosamtal, och hälften att den försvårades. De deltagare som tyckte att konversationen försvårades uppgav som skäl att ljudet kom före bilden i samtalet vilket gjorde det svårt att läppavläsa samtalspartnern. Det framkom även, främst från de deltagare som ansåg att videosamtalet förenklade konversationen, att ansiktsuttryck och gester underlättade förståelsen och gjorde samtalet mer personligt.

Att barn i förskolan vistas utomhus under delar av dagen är nog något som många människor i dagens samhälle ser som en självklarhet. Men vad har pedagogerna själva för uppfattning om sin utomhusverksamhet? Varför ska barnen vara ute varje dag och vad är nyttan med det? Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie på grund av att vi är ute efter pedagogernas uppfattningar om utemiljön. Vårt syfte är att belysa hur några utvalda pedagoger arbetar med utemiljön och vad de uppfattar som vinningar och svårigheter med att vara ute med barnen. Som bakgrund till vår studie har vi valt att belysa utomhusverksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv, att se hur språk och handling kan vävas samman i en utomhusmiljö som i sin tur leder till lärande. Alla har vi olika syn på vad natur är, detta har till stor del att göra med vad gemene man har för tidigare erfarenheter. Vi kommer därför att ta upp vad det är som präglar vår syn på naturen och hur människan förhåller sig till den i dagens samhälle. Det resultat som vi fått fram visar att pedagoger i förskolan och förskoleklass uppfattar och använder uterummet som ett rum för lärande, även om de inte alltid uttrycker detta med egna ord. Vad som får oss att göra den tolkningen är framför allt pedagogernas uppfattning om utemiljöns fördelar, bland annat vad gäller den motoriska träningen, den utforskande miljön, språkets användning, sinnenas stimulans och det fysiska och psykiska välbefinnandet utomhus. Nyckelord: sociokulturellt, natur, medundrande, pedagog, utomhusverksamhet

ABSTRACT Nontypable Haemophilus influenzae is a common cause of otitis, sinusitis and conjunctivitis. It is the most common bacterial pathogen associated with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Studies have shown that nonpathogenic Haemophilus haemolyticus are often mistaken for Haemophilus influenzae due to an absent hemolytic reaction on blood agar. Distinguishing H. haemolyticus from H. influenzae is important to prevent unnecessary antibiotic use, and to understand the role of H. influenzae in clinical infections. In this study, PCR-primers for amplifying 16S rDNA sequences were used to set up a method for distinguishing H. haemolyticus from H. influenzae. The aim was to use the method for analyzing apparent H. influenzae strains, to investigate if some strains were in fact H. haemolyticus. However, because of problems with unspecific primerannealing,no conclusions could be drawn regarding misclassification of H. haemolyticus. Moraxella catarrhalis is the second most common bacterial pathogen associated with COPD. It also causes otitis and sinusitis. An important virulence factor of M. catarrhalis is the outer membrane protein Moraxella catarrhalis IgD-binding protein (MID). One part of the protein; MID764-913 , has been shown to function as an adhesin, and this part has been fragmented to further investigate its adhesive properties. The aim of this second, independent study, was to express some of these proteinfragments by cloning in E. coli. The time spent on this project was too short, and no proteins could be expressed duing this period.

The purpose of the study was to set up a method for cultivation of C. pneumoniae from infected mouse tissue in Hep2 cells. We also evaluated a new reagent, Chlamatis, which is considered to increase the detection sensitivity of the bacterium with both PCR and cultivation. All 10 serum samples treated with Chlamatis were negative for C. pneumoniae in PCR. The cultivation of tissue was found to work without problems. The yield of the bacteria was highest at the speed of 30 Hz using homogenization with TissueLyser. Mice infected with C. pneumoniae were killed at days 4, 8, 20 and 40. The highest yields of C. pneumoniae were found at days 4 and 8 using PCR with all infected mice. The results obtained with PCR and cultivation confirmed each other to a large extent. For heart tissue, PCR positive mice were found only at days 4 and 8. The number of PCR positive lung samples confirmed to a large extent the number found by cultivation, except for mice killed after 4 days and 40 days where the results differed slightly. This indicated that the optimization of the cultivation method was successful

Aim Because of the major problems that certain Vibrio specie, especially Vibrio harveyi, can cause the aquaculture industries a rapid method to identify Vibrio isolates is required. Early diagnosis of a V. harveyi infection could facilitate disease surveillance, treatment and prevention in cultured marine animals. Therefore, the use of PCR to aid in the identification of Vibrio is increasing and a way of extracting DNA in a cheap, fast and easy way is also of an important requirement to facilitate rapid diagnosis. Methods This report comprises biochemical profiling and PCR methods in the characterisation of four isolates of V. harveyi and single isolates of V. tubiashii, V. alginolyticus, V. anguillarum, V. splendidus, V. tapetis and V. parahaemolyticus. Strains were examined for adherence to a Hep-2 cell line. Four different DNA extraction methods were evaluated and compared. The detection limits and the analytical limits of two PCR methods for Vibrio were determined. Results The overall findings were that the use of a greater range of biochemical substrates than are in the API 20E is necessary to identify Vibrio strains, and that none of the strains tested adhered to Hep-2 cells. All extraction methods successfully produced DNA with the kit method giving the purest samples. RNA was a contaminant of the other techniques but this could be overcome by treating extracts with RNase. The rapid microwave extraction method gave appropriate PCR amplicons when tested. Conclusion PCR determination of the VH-sequence in combination with VHA and a distinguishable colonial morphology may be a good choice for the identifying of Vibrio harveyi.

No description available.

This thesis explores the relationship between citizenship and human rights by focusing on refugee’s rights. The study is based on Hannah Arendt’s theories that when someone loses state-protection human rights appear weak, and one finds oneself in a state of rightlessness (1976). She developed her thoughts during the refugee crisis after the Second World War, and by discussing her theories in relationship to a field study performed in Lebanon this thesis applies her theories on the current refugee crisis, investigating how applicable her theories are on refugees today. This opens up a discussion on if and how the modern human right framework has managed to solve some of the issues that were present for refugees more than 50 years ago.   The empirical study is based on a minor field study in Lebanon concerning refugee children’s right to education. By performing interviews and observations, the obstacles that these children face are presented and analysed according to a framework on vulnerabilities that migrant’s face developed by Sabates-Wheeler and Feldman (2011). The result of this study is a discussion that connects the theoretical framework with the empirical findings by discussing traits in the relevant theories in connection to the case study. The thesis finally concludes that many vulnerabilities that Arendt discussed still affects refugee’s lives today, despite the development of human rights.

The aim of this study is to examine women’s night work and conceptions surrounding it, with a special focus on nursing assistants. This is done in part trough a genealocial method and in part discourse analysis of historical as well as contemporary documents. The study is based on a Foucauldian approach in which mainly discourse, power/knowledge, discipline, and problematization are used. The analysis shows that there are a number of different discourses present in both the historical and the contemporary documents, mainly risk discourse and health discourse. The analysis also shows that women in general through these discourses are considered more at risk of certain illnesses and that they appear as vulnerable subjects. At the same time the analysis indicates that night working nursing assistants are marginalized and somewhat unseen in both their work place and in general as far as research is concerned.

I ett allt mer digitaliserat samhälle ämnar studien undersöka äldres upplevelser och erfarenheter av digitaliserade vardagliga tjänster. Dessa upplevelser och erfarenheter har undersökts med kvalitativa intervjuer som utfördes med hjälp av sex kvinnliga informanter över 70 år. Utsagorna från intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys som metod och kategoriserades till fyra teman som berör uppfattningar, känslor och framtid, upplevda risker med att använda internet och digitaliserade tjänster, inställning till att använda IT och det tveeggade brukandet av IT. Tematiseringarna är grunden till studiens analys vilken bygger på socialgerontologisk teori med inriktning mot disengagemangsteorin. Vidare har analysen utgått ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv vars syfte är att synliggöra hur samhälleliga fenomen och konstruktioner skapar normer och uppfattningar om sina medborgare. Läsaren kommer att möta äldre individers tankar om vardag i ett allt mer digitaliserat samhälle där det framkommer en kluvenhet till digitaliseringens för- och nackdelar och hur samhället skulle kunna mildra denna kluvenhet.