Inledningsvis presenterar vi valet av ämne och dess relevans för förskollärare. Studien handlarom hur förskollärare planerar förskolans inomhusmiljö samt vilka material de väljer att erbjuda barnen och hur det kan påverka barns lek. Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om miljö och materialvalens betydelse för barns lek i inomhusmiljön. Vi har undersökt vilka materialval som görs och hur inomhusmiljön utformas. För att få svar på syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod. Studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer med förskollärare som är verksamma på olika förskolor. Ett hermeneutiskt perspektiv har använts i bearbetningen av intervjumaterialet. Resultatet visar vikten av närvarande förskollärare i leken för att se vad barnens intressen är. Genom att förskollärarna är närvarande ser de även vilka behov och intressen som finns hos barnen, då blir det tydligt om ett material behöver plockas bort eller tillföras. Materialvalen som görs präglas till stor del av vilken barnsyn som förskollärarna har. Det färdiga materialet som till exempel dockor, bilar kontra det ofärdiga som till exempel papprör beskrivs som kodat och okodat av några förskollärare. Detta blev något som i resultatet skiljde sig åt och det kodade beskrivs som ett bra komplement till det okodade. Även barnperspektivet visar sig vara betydelsefullt när det gäller planering och placering av materialet i inomhusmiljön. Barnens delaktighet, både direkt och indirekt, är något som framkommit under studiens gång och som visat sig vara en viktig del i utformandet av miljöerna.

Syftet med denna studie är att undersöka barns delaktighet och inflytande över den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Det som undersöks i studien är vilket utrymme barnen ges för delaktighet och inflytande i planering, beslutstagande och utformande av förskolans fysiska inomhusmiljö, samt hur förskollärarna själva uppfattar barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö. Studien bygger på en fenomenografisk kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där utgångspunkten är det interaktionistiska och fenomenologiska perspektivet.Resultatet i studien visar på att grundläggande begrepp för att möjliggöra barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö ärnärvarande och lyhördhet, föränderlig verksamhet, samt tillåtande och tillgänglighet. Resultatet visar också på att förskollärarna upplever en rädsla över att ge barnen för lite delaktighet och inflytande över förskolans fysiska inomhusmiljö.

Syftet med studien har varit att undersöka förskollärares uppfattningar om utformningen av förskolans inomhusmiljö. Av särskilt intresse har också varit att undersöka relationen mellan deras uppfattningar om inomhusmiljön och barns lärande. Vi har gjort en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer med 10 olika förskollärare från två olika kommuner. Vi valde att dela upp resultatet i fyra huvudrubriker utifrån vår intervjuguide vilka är Inomhusmiljöns utformning, Barns lärande, Begränsningar och Möjligheter samt Förskollärarnas drömmar. Under dessa rubriker har vi även hittat olika framträdande teman som förtydligar vad huvudrubrikerna vill säga. I resultatet framkommer det att rum och lokaler enligt förskollärarnas uppfattningar är det man först och främst har att utgå ifrån när man ska utforma förskolans inomhusmiljö. Enligt förskollärarna är också materialets tillgänglighet och betydelse av vikt för att främja barns lärande, där självständighet och delaktighet är två begrepp som kan kopplas till detta. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 Ladok.</p>

Syftet med denna studie är att bidra till kunskapandet om betydelsen av materials åtkomlighet och miljöns utformning för barns möjligheter till utforskande och lärande i förskolan. Det görs genom att analysera och skapa förståelse för orsakerna till hur och varför material placeras som det görs i den fysiska inomhusmiljön. Studiens syfte uppnås med hjälp av en frågeställning som berör faktorer som påverkar hur förskollärare placerar material i förskolan. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom fyra intervjuer för att synliggöra förskollärares beskrivningar om placering av material i förskolan. Innan varje intervju genomfördes en observation där vi fotograferade hur olika material hade placerats i verksamheten. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys som genererat fyra teman. Studiens teman har sedan analyserats utifrån verksamhetsteorin, där motsättningar i verksamhetssystemet har synliggjort faktorer. Resultatet visar att förskollärarna strävar efter en fysisk inomhusmiljö som erbjuder barnen rikt och varierat material. Dessutom framkommer det att förskollärarna inte kan placera allt material tillgängligt i verksamheten på grund av olika faktorer som synliggjorts: barns intressen och behov, barngruppens sammansättning, lokalernas förutsättningar och förskollärares behov av ordning. Därmed har vår studie bidragit till förståelse för orsakerna till hur och varför material placeras som det görs i verksamheten.

Vi upplever att förskollärare finner naturvetenskapen svår och därmed undviker den. Därför har vi valt att göra en studie där syftet är att belysa förskollärares förhållningssätt till naturvetenskap i inomhusmiljön. För att få en bredare uppfattning har vi utifrån syftet skapat frågeställningarna: Hur framställer förskollärare sitt arbete kring naturvetenskap i inomhusmiljön, på vilket sätt är naturvetenskapliga ämneskunskaper av betydelse för att upptäcka naturvetenskapliga situationer i inomhusmiljön samt i vilka situationer anser förskollärare att naturvetenskapliga fenomen i inomhusmiljön uppmärksammas. Förskollärarna har i uppdrag att stimulera barnens intresse i naturvetenskap genom att utgå från barnens erfarenhetsvärld för att göra det roligt. Tidigare forskning framställs genom olika studier som redogör bland annat för förskollärares naturvetenskapliga utbildning, förskollärares attityder gällande naturvetenskap samt hur förskollärare arbetar på ett närvarande sätt för att väcka barns intressen i naturvetenskap. Vi vill belysa förskollärares förhållningssätt i vår studie genom att utgå från ett pragmatiskt perspektiv då det i ett sådant perspektiv är viktigt att ha ett öppet förhållningssätt. Kvalitativa intervjuer har tillämpats i vår studie för att få en djupare förståelse av förskollärarnas synsätt på naturvetenskap i inomhusmiljön. Ett urval som gjordes var att välja ut fyra för oss bekanta förskollärare då vi ansåg att de skulle ge oss genuina svar. Resultatet av studien visar att svar på frågan gällande hur förskollärare framställer sitt arbete kring naturvetenskap i inomhusmiljön innebär att vara närvarande och medveten. Som svar på frågan om på vilket sätt naturvetenskapliga ämneskunskaper är av betydelse för att upptäcka naturvetenskapliga situationer i inomhusmiljön visar resultatet att ämneskunskaper är viktigt, det förutsätter en självsäkerhet för att kunna fullfölja barnens intressen och frågor. Som svar på frågan i vilka situationer förskollärare anser att naturvetenskapliga fenomen i inomhusmiljön uppmärksammas visar resultatet att matsituationer, ateljé och samling uppmärksammas. Däremot visar resultatet att en förskollärare belyser att naturvetenskap inomhus borde bli en naturlig del där plats inte spelar någon roll. Den viktigaste slutsatsen som kan dras av studien är att förskollärare behöver förändra sin attityd gällande naturvetenskap för att nå ett utforskande arbetssätt som leder till ett öppet förhållningssätt.

Utformningen av inomhusmiljön kan se väldigt olika ut på olika förskolor där variationer finns vad gäller användning av rum och material. Syftet med studien är att ta reda på förskollärares upplevelser av miljöutformning och materials betydelse för barns lärande samt vilka möjligheter och begränsningar som finns i inomhusmiljön. Eftersom studien fokuserar på förskollärarnas upplevelser har intervjuer genomförts med fem stycken förskollärare utifrån en kvalitativ metodansats och på så vis har information erhållits som är fördjupad och nyanserad. Intervjun har strukturen av öppna frågor för att få förskollärarnas upplevelser beskrivna med deras egna ord. Intervjufrågorna är till viss del formulerade utifrån personlig erfarenhet men även av studiens tidigare forskning samt den teoretiska utgångspunkten som är det sociokulturella perspektivet. Intervjuerna är transkriberade och resultatet är kategoriserat och analyserat. Resultat som framkom i studien kring miljöutformning och barns lärande visar att inomhusmiljöns utformning i sig inte påverkar barns lärande lika mycket som de personer som vistas i miljön. Resultat gällande material och barns lärande visar att det inte är materialet i sig som påverkar barns lärande utan vad barn och vuxna tillsammans gör med det. Resultat kring möjligheter och begränsningar i inomhusmiljön lyfter betydelsen av att förskollärare uppmärksammar och tillmötesgår barns intressen, att de skapar en miljö som är säker och trygg samt att de introducerar material och är närvarande i barnens lek och aktivitet.

Den fysiska miljön på förskolan är en viktig faktor i barns lärande och utveckling. Det är därför viktigt hur miljön är utformad och vilket lekmaterial som finns tillgängligt för barnen. Om förskolemiljön inte är stimulerande utifrån barnens perspektiv kan de hämmas i sin lek, utveckling och sitt lärande. Vi har gjort en etnografiskt inspirerad fallstudie med syftet att undersöka hur utformningen av den fysiska inomhusmiljön på en förskoleavdelning möjliggör och begränsar barns lek utifrån ett barn- och pedagogperspektiv. Vi har valt att använda oss av deltagande observationer samt att komplettera dem med intervjuer med både barn och pedagoger för att undersöka vad som finns tillgängligt för barnen under deras vistelse på förskolan. Resultatet av studien visar att det både fanns en diskrepans och likheter mellan det pedagogerna säger att syftena är i rummen och det vi har sett att barnen leker i rummen. Exempelvis används köket och matsalsrummet till de aktiviteter som pedagogerna tänkt medan soffrummet och samlingsrummet inte används enligt det syfte som pedagogerna haft med rummen. Vi har kommit fram till att en liten variation av lekmaterial resulterar i att barnen leker samma slags lekar. Slutligen har vi har även kommit fram till att barn sällan frågar om material som de inte ser och att tillgängligheten på lekmaterial därför är viktigt.

Syftet med studien är att undersöka fritidslärares uppfattningar om pedagogiska aspekter av inomhusmiljön i fritidshem. Studien vill ta reda på hur fritidslärare upplever att inomhusmiljön skulle se ut för att vara meningsfull för fritidsverksamhet. Frågeställningarna som studien har i utgångspunkt är: Hur upplever fritidslärare inomhusmiljön i fritidshem? Hur anser fritidslärare att inomhusmiljön samspelar med en meningsfull fritid? En kvalitativ metod används och då genom semistrukturerade intervjuer för att ge svar på studiens syfte och frågeställningar. I studien intervjuas sju legitimerade fritidslärare från fyra fritidshem där två av fritidshemmen har egna lokaler och resterande två fritidshem har delade lokaler med den obligatoriska skolan. Resultatet visar att vissa fritidshem har egna lokaler vilket möjliggör en utformning av verksamheten utifrån fritidshemmets uppdrag, däremot upplevs lokalerna för små utifrån elevgruppens storlek. Resterande fritidshem har delade lokaler med den obligatoriska skolan vilket resulterar i stora lokaler men att de inte är utformade för fritidshemmets uppdrag. Oavsett om lokalerna är delade eller ej ger alla fritidslärarna uttryck för att lokalerna inte är tillräckligt ändamålsenliga. Fritidslärarna är överens om att deras lokaler begränsar vilka aktiviteter som kan erbjudas, vilket i sin tur begränsar möjligheten att arbeta i enlighet med Lgr11. I den bästa av världar önskar fritidslärarna en fritidsverksamhet vars utformning är mer lik en hemmiljö.

Miljön i förskolan är en viktig del för barns förståelse för sin omvärld, därför bör miljön vara utformad för att främja dess lärande. Men också vara anpassad för alla barnen, en förskola för alla. Syftet med studien var att undersöka vad miljön och tingen i förskolan kan betyda för dess jämställdhetsuppdrag genom att belysa några förskollärares tankar om inomhusmiljön i förskolan. En kvalitativ undersökning av intervjuer och observationer av den fysiska miljön genomfördes, för att ta reda på hur förskollärare ser inomhusmiljön utifrån ett genusperspektiv men också hur förskollärare arbetar med utformningen av inomhusmiljön utifrån ett normkritiskt perspektiv. Data analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att samtliga informanter var initierade i arbetet med uttänkta miljöer utifrån ett normkritiskt perspektiv och ett genusperspektiv. Samtliga informanter var eniga om att material som blir könskodat eller inte sitter i oss vuxna, inte materialet i sig, även att pedagogers förhållningssätt är av stor betydelse i förskolan. En slutsats är att genus och jämställdhet inte alltid är lätt. Informanterna menar på att det grundar sig i okunskap i samhället, vilket bidrar till en rädsla hos vårdnadshavare att deras barn kan bli utsatta om de avviker från normen. Därför bör kunskapen om genus och jämställdhet lyftas i högre utsträckning än vad det i många fall gör.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur inomhusmiljöns utformning bidrar till att skapa meningsfulla aktiviteter i förskolan. Mer specifikt syftar studien till att studera förskollärares beskrivningar av inomhusmiljöns utformning. Frågeställningarna som valts ut för att besvara syftet är: Vilka pedagogiska faktorer beskriver förskollärarna påverkar utformningen av inomhusmiljön? Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med att skapa meningsfulla aktiviteter i inomhusmiljön? Studien grundar sig i en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts vid datainsamlingen. Fem förskollärare har intervjuats om inomhusmiljöns utformning. Analysen av det empiriska materialet skedde utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att olika faktorer påverkar utformningen av inomhusmiljön. Barnens intresse samt möjligheter till utveckling och lärande är de faktorer som påverkar mest. En varierande miljö i form av material och aktiviteter samt materialets tillgänglighet visade sig påverkar utformningen. Resultatet belyser att ett arbetssätt som förskollärarna använder sig av för att stödja dem i deras lärande är att vara närvarande med barnen i inomhusmiljön.