Vi har i vår uppsats undersökt hur förskoleklassens verksamhet kan se ut. I en rapport från Skolverket (2000) framkommer det att förskoleklassen ofta ryms i klassrumsliknande miljöer som kan begränsa utrymmet för lek och rörelse. Detta, i relation till vad som betonas i läroplanen för förskoleklassens verksamhet; lek och lustfyllt lärande, gjorde att vi blev intresserade av att undersöka vilka förutsättningar det finns för lek i förskoleklassens inomhusmiljö, vilken betydelse pedagogen anser att leken har i verksamheten samt vilket syfte de anser att verksamheten har. Vi har med hjälp av kvalitativa intervjuer undersökt hur sju pedagoger i olika förskoleklasser ser på ovanstående och som komplement till intervjuerna gjorde vi observationer i samtliga förskoleklassers inomhusmiljöer. Vårt insamlade datamaterial analyserades med hjälp av vår teoretiska bas; betydelsen av lek för 6-åringen samt inomhusmiljöns betydelse för lek och utveckling. I vårt resultat kunde vi tydligt se att samtliga intervjupersoner tycker att leken har en stor betydelse i verksamheten, dock kunde vi se en variation i hur de ser på begreppet lek, antingen som fri lek eller som lekfullt lärande. Detta i kombination med vilken inomhusmiljö de har att tillgodose sig med låg till grund för en komplex insyn i förskoleklassens verksamhet.

Den här studien handlar om inomhusmiljön på tre olika förskolor. Vi har lagt fokus på hur miljön påverkar barnens lek. Vi har dessutom intervjuat pedagoger för att ta reda på vad de har för tankar kring inomhusmiljön på förskolan. De stora viktiga frågorna i det här arbetet är: ”Hur påverkas barns lek av förskolans inomhusmiljö?” och ”Vad tänker pedagogerna om deras miljö på förskolan?”Genom att observera barnen hur de använder miljön på förskolan har vi fått fram material som vi senare har analyserat. Vi tar upp paralleller om vad bland annat Ingrid Pramling Samuelsson, Birgitta Knutsdotter Olofsson och Marjana De Jong tar upp och diskuterar i sin forskning kring barns lek och miljö. Ovanstående forskare är bara ett utdrag av dem som finns med. Några av de slutsatser vi kommer fram till är att barnens miljö är viktig för leken, eftersom barn i sin lek använder miljön som sitt redskap. Vi har även noterat att många miljöer kan vara flexibla. Barnen skapar själv rum i rummen och använder det som finns tillgängligt för att leka efter sitt behov och intresse.

Denna uppsats handlar om den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur inomhusmiljön på förskolor utformas och utnyttjas. Vi har valt att göra detta genom att granska inomhusmiljön på två olika förskolor, en ”traditionell” och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. I uppsatsen är det både pedagoger och barns uppfattning om inomhusmiljön som står i fokus. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är: Vilka praktiska och pedagogiska övervägande ligger bakom utformningen av förskolornas inomhusmiljö? Hur skiljer sig utformandet och vad finns det för likheter gällande inomhusmiljön på Cylinderns respektive Kubens förskola? Vad innebär de för verksamheten? Hur tänker de utvalda pedagogerna på Cylinderns respektive Kubens förskola kring utformandet av inomhusmiljön? Hur utnyttjar barnen den fysiska inomhusmiljön och vad gör barnen i de olika utrymmena? Hur uppfattar barnen sin inomhusmiljö? Våra frågeställningar har besvarats genom intervjuer med pedagoger, samtal med barn samt observationer av hur barn och pedagoger utnyttjar den fysiska inomhusmiljön. Det empiriska materialet har kopplats till teorier samt tidigare forskning kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse. Den viktigaste slutsatsen är att det inte är miljön som ensam skapar givande och utvecklande tillfällen för barnen, utan miljön går hand i hand med medvetna pedagoger som arbetar under ständig förändring utifrån sitt förhållningssätt till barngrupp och den miljö de vistas i.

Många barn tillbringar större delen av sitt vardagsliv i förskolans inomhusmiljö, därför är det viktigt att miljön är anpassad för förskoleverksamheten. Det är betydelsefullt att det sociala livet på förskolan och den fysiska inomhusmiljön samspelar. Ett problem gällande detta är att det finns knapphändigt med forskning på området gällande förskolors fysiska inomhusmiljö och hur den påverkar verksamheten. Inte heller i Läroplanen för förskolan (1998, rev. 2016) finns riktlinjer för hur den fysiska inomhusmiljön ska utformas. Ett annat problem gällande den fysiska inomhusmiljön är att en dålig planlösning ställer högre krav på pedagogerna, då får de lägga mer tid på miljön än på barnen. Syftet med vår studie är att analysera och problematisera förskoleverksamhetens lokaler samt användningen av dem. Vi vill även belysa och diskutera fyra förskollärares och en pedagogistas synsätt på den fysiska inomhusmiljön. Vi har i denna studie valt att använda oss av det Miljöpsykologiska perspektivet med begreppen miljöestetik och miljöstress (Björklid & Fischbein, 2011) för att få en syn på miljöns samspel med människan. Även Hillier och Hansons (1984) teori, Space syntax, med begreppen distributedness och non-distributedness, som vi översatt till sammankopplande rum och ej sammankopplade rum, har vi använt för att beskriva förskolornas planlösning. I denna studie använder vi oss av en kvalitativ metod (Alvehus, 2013) där vi genomfört icke-deltagande observationer samt använt oss av rundvandringsmetoden (Berg och af Klercker, 1982) Intervjumetoden vi använde oss av var intervjuer med semistrukturerade frågor (Patel & Davidsson, 2011). Observationerna ägde rum på två olika förskolor och intervjuerna genomfördes med fyra förskollärare och en pedagogista. I resultatet av studien konstateras det att miljön är ett stort och viktigt begrepp i en förskoleverksamhet. Samtliga förskollärare och pedagogistan i studien påpekar också vikten av att låta barnen vara delaktiga i förändringsprocesserna av inomhusmiljön. Det kan också konstateras att miljö är något som förskollärarna upplever som svårt att arbeta med och det är svårt att få till den perfekta miljön, som intresserar och utmanar alla barn på avdelningen.

AbstractJonasson, M & Swane, J (2010). Pedagogers perspektiv på den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Vårt examensarbete handlar om pedagogers tankar kring den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer av åtta pedagoger vilka arbetar på en och samma förskola på en mindre ort i södra Sverige. Vår utgångspunkt har varit teorier och tidigare forskning kring den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Examensarbetes syfte är att undersöka om pedagogerna använt sig av didaktiska överväganden vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Syftet är även att ta reda på om pedagogerna använt sig av tidigare forskning, samt tagit hänsyn till barngruppens sammansättning och inflytande vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Frågeställningarna vilka vi utgått ifrån är: Hur tänker pedagogerna kring utformningen av den fysiska inomhusmiljön på förskolan? Vilken kunskap utgår pedagogerna ifrån vid utformningen av den fysiska inomhusmiljön på förskolan? Resultatet påvisar olikheterna av pedagogernas tankar kring den fysiska inomhusmiljön på en och samma förskola, samt att barnen inte är delaktiga i utformningen av den fysiska inomhusmiljön på förskolan i den utsträckning de bör vara enligt Läroplanen för förskolan.Nyckelord: förskola, fysisk inomhusmiljö, utformning, pedagogperspektiv, delaktighet.

Vi vill med vår undersökning se hur barnen bland annat anpassar sig efter eller anpassar inomhusmiljön i sina lekar och aktiviteter under skoltid samt på fritidsverksamheten. Studie syftar även till att ge kunskaper om hur rum är laddade med värderingar samt vilka signaler de sänder. Vår studie har utgått ifrån bland annat barns perspektiv och genusperspektiv. Studien har genomförts på två skolor i deras förskoleklasser samt på deras fritidshem. Sammanlagt medverkade 26 barn varav åtta stycken gick med oss på samtalspromenader och resterande observerades. Observationerna och barnens diskussioner i studien visar både att barnen anpassar miljön samt anpassar sig efter miljön i sina lekar och aktiviteter. Studien visar även att det finns rum som regleras av bland annat tid och rum. Våra observationer visar även att det finns rum som är laddade med värderingar gällande könstillhörighet.

Low-energy houses are a good concept for reducing energy use during the building's use. Especially when studies have shown economic profitability in buildings that meet the requirements for the definition of low-energy houses - that the energy performance is at least 25% better than the building standard from the Swedish National Board of Housing, Building and Planning. The investment cost of houses with low energy performance is higher, but the economic profitability is achieved under the reduced operating costs. However, it can be difficult to ensure the quality of all new construction techniques and installations, which can lead to worse energy performance than projected values ​​show. To maintain economic profitability, buildings must be maintained throughout their lifetime without unexpected costs to a greater extent. Moisture damage, which can seriously damage the construction and add odors that lead to a bad indoor climate, has over time caused great costs in our buildings. Poor indoor climate can have consequences that create or strengthen mental and physical symptoms. This is something we want to counteract with knowledge of how the indoor climate is in use. In Sweden, most evaluations of low-energy houses have treated houses in the southern parts of the country. There are large climate differences across the country. Construction techniques that are proven to work in the south, do not always perform as well in the north. In the northernmost parts, there is a subarctic climate - where the average temperature exceeds  for a maximum of three months a year. The purpose of this study is to evaluate a low-energy house in a subarctic climate and make a contribution to increased knowledge regarding the type of building in this climate. To achieve the project's goal, to map the house's performance in terms of energy use, indoor climate and moisture migration, literature and case studies have been carried out. These studies are aimed at one of four apartment buildings that are located in the northernmost parts of Sweden and have been built according to a concept with environmental thinking in focus. The evaluation is based on previously performed field measurements during 2016/2017 as well as a survey of residents in the case study building and its three adjacent almost identical houses. The energy performance in operation turns out to exceed the projected value. The house is designed with very small margins for the construction year's low-energy house requirements. Requirements from the Swedish National Board of Housing, Building and Planning are achieved, but the specific energy use of buildings exceeds the low-energy house requirement and achieves energy class C according to the Lågans definition. If the house's energy performance is set against today's stricter requirements and with the new calculation method with primary energy, it will not be able to achieve class C. Possible causes can be heat losses related to the house's supply air system and storage of domestic hot water. To evaluate the indoor climate, the thermal climate, humidity and carbon dioxide content of the house are studied. This is weighed together with the survey about the living experience of residents. The case study building is considered to perform well regarding the indoor climate, as no critical values ​​have been identified according to the field measurement and very little dissatisfaction from the survey study. The moisture content of the house's wall construction exceeds the critical moisture condition several times in all facades during parts of the year. There is no risk of microbial growth as this is during very short periods or periods where the corresponding temperature in the wall is too low. However, inactive measurement periods during the holiday season in the summer creates uncertainties. There may be value in continued control that runs continuously over the warmer period of the year. The general conclusion from the evaluation of the low-energy house is positive. A good concept with the environment in focus that has also tested modern technical solutions in the northern parts of the country.

Skolverket (2018) belyser bristen på utbildade förskollärare och menar på att yrket behöver bli mer attraktivt. Samtidigt skriver Försäkringskassan (2022) att förskollärare är en utsatt grupp när det kommer till stressrelaterad sjukskrivning. Syftet med vår studie är att undersöka om förskollärarna tror att stressnivån skulle påverkas positivt av att lägga större delen av arbetet utomhus och om de själva upplevt detta. Vår studie bygger på en flermetodsforskning där enkäter står för den kvantitativa metoden och intervjuer för den kvalitativa metoden. Enkäten gav oss svar från tjugo förskollärare runt om i Sverige med varierande erfarenhet. Vi valde att intervjua fyra förskollärare, två med utomhusprofil och två utan bestämd profil. Vi har använt oss utav två perspektiv när vi analyserade vår empiri, miljöpsykologiskt perspektiv samt ett psykosocialt perspektiv. Vi har utgått ifrån tre teman när vi besvarade vårt syfte och våra frågeställningar. De ligger som rubrikerna Samvetsstress- en känsla av otillräcklighet, Utomhusvistelsen - en tillfällig lösning för att minska stressnivåerna? och Har de fysiska miljöerna någon inverkan på förskollärarnas stressnivåer? Resultatet i vår studie visar på att miljön har stor inverkan på förskollärarnas upplevda stress. Det som också visar sig vara en stressande faktor är att det administrativa arbetet tar mycket tid från barngruppen. Vårt resultat visar på att utomhusvistelsen har en positiv inverkan på stressnivåerna på kort sikt. På längre sikt så har den organisatoriska delen av den psykosociala arbetsmiljön större betydelse för förskollärarnas välmående.

Med tanke på hur många personer som dagligen vistas i förskolans verksamhet och utsätts för höga ljudnivåer under längre tidsperioder, har vi valt att undersöka följande studie. Syftet med studien är att utifrån ett barnperspektiv ta reda på hur barn som vistas i förskolans pedagogiska inomhusmiljö påverkas av ljudnivån. Detta genom att undersöka vad det är som orsakar buller i förskolan, hur det påverkar barnen samt hur personalen arbetar för att främja en god ljudmiljö i förskolans verksamhet. Studien har sin utgångspunkt i det miljöpsykologiska perspektivet. Resultatet framställdes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex förskollärare och observationer på tre olika förskolor. Ytterligare en datainsamlingsmetod var kvantitativa ljudmätningar som genomfördes i samband med observationerna.  I studiens resultat framkom det att ett flertal faktorer såsom barngruppernas storlek och ytan de har att röra sig på, påverkar ljudmiljön i förskolans verksamhet. Många barn i förskolan reagerar och påverkas av buller och uttrycker detta genom handlingar och uttalanden. Buller leder till både fysisk och psykisk påverkan hos barnen, men även hos de vuxna. Det pedagogiska arbetssättet utgör en viktig del i motverkandet av buller och höga ljudnivåer i förskolans verksamhet.

Syftet med studien är att ta del av barns upplevelser av förskolans inomhusmiljö. Efteranalys av insamlad empiri besvaras frågeställningarna hur upplever barn förskolans olika utrymmen och hur upplever barn förskolans olika material. För att kunna ta del av barns upplevelser används ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv som teoretiskt ramverk och rundturer som metod. Under rundturerna samtalar vi med barnen om hur de upplever förskolans inomhusmiljö och de tar kort på det de finner intressant. Bilderna ligger sedan till grund för ytterligare samtal. En bild på tre smileys som visar olika känslouttryck används som verktyg för oss och stöd för barnen att uttrycka sina upplevelser. Resultatet visar hur olika begränsningar såsom förskolans regler och materialets tillgänglighet upplevs av barnen. Vidare beskriver barnen sina upplevelser av hur bristande och ofullständigt material kan resultera i konflikter. Vi får även en förståelse för hur barn kan uppleva förskolans miljö på olika sätt beroende på den individuella livsvärldens tolkningar. Barnens egenskapade material upplevs som genomgående positivt. När vi genom att träda in i barnens livsvärldar tar reda på barns upplevelser av förskolans inomhusmiljö kan vi använda kunskaperna för att utveckla förskolans utbildning.