My essay is about me and my colleagues who have come to realize that maybe we are stuck in old habits when it comes to preschool indoor environment from a gender perspective. The insight has enabled us now face the challenge of how to deal with and move forward with gender issues and the indoor environment. The reviews between us educators differ greatly, making it difficult start of a process of change, or development, of previous work in the preschool. The difficulties of working with gender in preschool is that we do not know how teachers influence or shape the children. We educators controls many times the children, both consciously and unconsciously and sometimes benevolence tend to instead become a takeover. We also want to develop a norm-critical approach to preschool. The dilemma is how it should be done in a natural way as the children in our preschool has homogeneous family situation and we educators do not have enough experience on standard critical perspective. The purpose of my essay is that based on my experience, discuss the pros and cons of striving for a gender-neutral indoor environment. That will I do by highlighting and portray my experiences from when we started the nursery in 2001 and until today in 2013, to gain perspective on the indoor environment. With the help of my own and theoretical reflections, I will look at how working has changed in our workplace, but that we noticed or been aware of it. I want to make impact in how the discussion of gender in preschool has changed over the years. I also want to problematize what is a good or less good indoor environment for children in preschool through a pedagogical approach to the standard critical perspective. Something I want to mention is difficulties that educators face in working with a gender-inspired preschool. My reflective along with my preconceptions, I have lead me to approach the dilemmas that gender norms create in my daily task at the preschool. Through my encounters with colleagues, parents and children. I have reflected on the events that occurred during these meetings. My own reflections and thoughts have provided the basis for this investigation. I have been using a variety of theoretical perspectives to sort my reflections and thoughts. The theories I have used are for example the current curriculum for the Swedish preschool (Lpfö 98/10), as we as literature by Elisabeth Nordin-Hultman and Klara Dolk. My research question is formed with thoughts on how I, along with my work colleagues can create more awareness of the preschool indoor environment from a gender perspective, to develop a gender neutral environment in our preschool. Some obstacles to get further arise from colleagues we have shared opinions about what is good practice. The standard critical perspective is something we are interested in and started to explore, but there have also been new problems to work on. Who and what those difficulties might be and consist of, is something that I raise in my essay. My conclusion is that by letting the kids get more involved in preschool indoor environment from a gender perspective, a common change happen. / Min essä handlar om mig och mina kollegor som har kommit till insikt om att vi kanske har fastnat i gamla vanor när det gäller förskolans inomhusmiljö ur ett genusperspektiv. Insikten har gjort att vi nu står inför en utmaning om hur vi ska hantera och komma vidare med genusfrågor och med inomhusmiljön. Åsikterna mellan oss pedagoger går isär, vilket försvårar igångsättningen av ett förändringsarbete, eller utveckling, av det tidigare arbetet på förskolan. Svårigheterna med att arbeta med genus i förskolan är att vi inte vet hur vi pedagoger påverkar eller formar barnen. Vi pedagoger styr många gånger barnen, både medvetet och omedvetet, och ibland kan välviljan tendera att istället blir ett maktövertagande. Vi vill även utveckla ett normkritiskt arbetssätt på förskolan. Dilemmat är hur det ska ske på ett naturligt sätt när barnen på vår förskola har homogena familjeförhållanden och vi pedagoger inte har tillräckligt med erfarenhet om normkritiska perspektiv. Syftet med min essä är att utifrån mina erfarenheter diskutera för- och nackdelar med att sträva efter en könsneutral inomhusmiljö. Det kommer jag göra genom att lyfta fram och skildra mina erfarenheter från när vi startade upp förskolan år 2001 och fram till idag år 2013, för att få perspektiv på inomhusmiljön. Med hjälp av mina egna och teoretiska reflektioner kommer jag att se över hur arbetssättet har förändrats på vår arbetsplats, utan att vi märkt eller varit medvetna om det. Jag vill göra nedslag i hur diskussionen kring genus på förskolan har förändrats med åren. Jag vill också problematisera vad som är en bra eller mindre bra inomhusmiljö för barn på förskolan ur ett pedagogiskt synsätt när det gäller normkritiska perspektiv. Något jag vill ta upp är svårigheter som pedagoger möter i att arbeta med en genusinspirerad förskola. Min metod har varit reflekterande och tillsammans med min förförståelse har jag försökt närma mig de dilemman som genusnormer skapar. Genom mina möten med kollegor, föräldrar och barn vid förskolan, har jag utgått från och reflekterat kring de händelseförlopp som uppstått under dessa möten. Mina egna reflektioner och tankar har utgjort basen för undersökningen. Jag har med hjälp av olika teoretiska perspektiv, kunnat sortera mina reflektioner och tankar. De teorier jag har utgått från är till exempel läroplanen (Lpfö 98/10), samt litteratur av Elisabeth Nordin-Hultman och Klara Dolk. Min frågeställning handlar om hur jag tillsammans med mina arbetskollegor kan bli mer medvetna om förskolans inomhusmiljö ur ett genusperspektiv, för att utveckla genusarbetet i förskolans miljö. Vissa hinder för att komma vidare uppstår av att vi kollegor har delade åsikter om vad som är bra tillvägagångssätt. Det normkritiska perspektivet är något vi är intresserade av och har börjat utforska, men det har också kommit nya svårigheter att arbeta med. Vilka och vad dessa svårigheter kan vara och bestå i, är något som jag lyfter i min essä. Min slutsats är att genom att låta barnen bli mer delaktiga i förskolans inomhusmiljö ur ett genusperspektiv kan ett gemensamt förändringsarbete ske.

This graduate work is about didactic issues related to the preschool environment. The study aims to contribute to a deeper understanding of how the preschool teachers can plan and design the indoor environment to promote children's development and learning. We will also examine how the work of the preschool indoor environment relates to the kindergarten curriculum. This will be examined through qualitative interviews with teachers at a preschool in Botkyrka municipality. The thesis is based on an inductive study method so the theoretical approach has been chosen by the informants' responses. As a complement to the previous research, we have chosen to base our study in Vygotsky's educational psychology to clarify the interactions between the environment and children's development and learning. The informants in our study described, among other things, that their work with preschool indoor environment is based on an environmental document, which is an evolving supplement to the kindergarten curriculum. They create various "corners" or base environments where children can meet and learn from each other. These base environments are designed in the way that they are self-explanatory, that is, the children develop into independent individuals.

Studien handlar om fritidshemmets inomhusmiljö och syftet är att undersöka vilken betydelse, fritidshemmets inomhusmiljö har för elevers meningsskapande, samt hur det kan främja elevers lärande och utveckling. Vi ville få reda på hur elever upplever sin inomhusmiljö och dess utformning, samt lärarnas tankar kring miljöns utformningen och dess betydelse för elevers lärande och utveckling. Frågeställningarna som studien har som utgångspunkt är: Hur upplever eleverna sin inomhusmiljö? Hur anser lärarna att fritidshemmets inomhusmiljö har betydelse för elevers lärande och utveckling, samt meningsskapande? Studiens teoretiska utgångspunkt är barns perspektiv samt det sociokulturella perspektivet. En kvalitativ metod användes och studiens empiriska material är inhämtad med hjälp av semistrukturerade intervjuer samt fokusgruppsamtal. Undersökningen gjordes på fritidshem med tio elever i åldrarna åtta till tio år, samt med fyra lärare i fritidshem. Studiens resultat visar att lärarna i fritidshemmen och eleverna i fritidshemmen beskriver fritidshemmet inomhusmiljö utifrån olika sätt. Lärarna beskriver mer utifrån lokalernas utformning och tillgänglighet. Hur den fysiska miljön ser ut, hur lokalerna är uppdelade och vilka rum som finns. Eleverna i sin tur hade svårt att berätta hur fritidshemmet såg ut, de beskriver sin inomhusmiljö utifrån sina sinnen. Eleverna berättar mer om upplevelsen av rummet och vad som händer där, vilka aktiviteter som brukar ske. Lärarna i fritidshemmen ansåg att elevers inomhusmiljö har stor påverkan på vilket lärande som ska ske där och hur det sker, att det budskap som miljön sänder påverkar elevers utveckling och meningsskapande. Upplevs miljön som inbjudande och trygg så gynnas lärandet av det. Lärare i fritidshem talar om hur de kan använda sig av inomhusmiljön för att styra vilket lärande de vill ska ske i miljön.

Syftet med denna studie var att belysa förskollärares syn på den fysiska miljön i förskolan, men även om förskolans pedagogiska inriktning påverkar arbetet med utformningen av förskolans fysiska miljö. Vi har utgått från följande frågeställningar; vad är förskollärares syn på den fysiska miljön? Hur kan förskolans pedagogiska inriktning påverka förskollärares syn på den fysiska miljön? Hur beskriver förskollärarna att den fysiska miljön utformas i relation till barngruppen? Studiens resultat är baserat på intervjuer med yrkesaktiva förskollärare som arbetar på förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Resultatet visar att förskollärarna uttrycker att den fysiska miljön bör vara föränderlig och alltid utgå från barngruppens behov, förändras barngruppen bör miljön förändras parallellt med den. Förskollärarnas syn på miljön är relativt likvärdig, däremot har de olika tillvägagångssätt i sitt arbete med utformningen av miljön. Deras fokus ligger på olika områden i utformningen beroende på förskolans pedagogiska inriktning. Förskollärarna uttrycker att en betydande faktor som påverkar utformningen av förskolans fysiska miljö är barngruppens ålder.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i tre fritidshem upplever det inflytande de haft över utformningen av fritidshemmets inomhusmiljö samt hur de upplever att inomhusmiljön samverkar med det fritidspedagogiska uppdraget.     Studien är en kvalitativ studie där observationer av tre fritidshems inomhusmiljö samt semistrukturerade intervjuer, varav en parintervju, med fyra lärare i fritidshem har genomförts.   I resultatet framkommer att lärarna upplever ett begränsat inflytande vid utformningen av fritidshemmens lokaler, men att de har haft större möjlighet att omforma interiören. Lärarna upplever att yttre faktorer, som ekonomi, utomståendes åsikter, platsbrist och antal elever, samt bristande pedagogisk kompetens hos ansvariga över utformningen har bidragit till att inomhusmiljön inte samverkar med det fritidspedagogiska uppdraget. De upplever också en bristande kompetens hos sig själva när det kommer till lokalutformning och byggnationer. Det framkommer att lärarna upplever att det viktigaste för att inomhusmiljön ska vara ändamålsenlig och för fritidsverksamheten är att inomhusmiljön är omformningsbar, så den kan anpassas efter eleverna och deras behov. De upplever också att det är av stor vikt att fritidshemmen har tillgång till egna lokaler som inte delas med den obligatoriska skolan.

Detta examensarbete bygger på en problematik där det saknas forskning kring hur förskolepersonal resonerar om barns inflytande i utformning av förskolans fysiska inomhusmiljö. Eftersom förskolepersonalen ska möjliggöra barns inflytande i utformning av förskolans fysiska inomhusmiljö medför det att detta område blir betydelsefullt att studera. Detta då det kan ge konsekvenser i form av att förskolepersonal och blivande förskollärare får en medvetenhet i sitt och andras resonemang kring ämnet. Syftet med studien är att undersöka hur förskolepersonal resonerar kring barns inflytande i utformning av förskolans fysiska inomhusmiljö. Genom fokusgruppsamtal på två förskolor med sammanlagt sex förskolepersonal har föreliggande studie synliggjort att förskolepersonalen konstruerat tolkningsrepertoarer som lyder Vem bestämmer? Variationer i förskolepersonalens resonemang, Vi måste låta barnen ha mer inflytande och Barnens idéer till förändringar - Det kan vi prova!. I dessa tolkningsrepertoarer använder förskolepersonalen sig av retoriken för att bygga upp många variationer i sitt sätt att tala om ämnet där de många gånger stärker sina resonemang med extremisering.

Syftet med denna studie var att skapa förståelse för den fysiska inomhus-miljöns betydelse för barns samspel i den barninitierade leken. För att skapa denna förståelse har vi intervjuat pedagoger för att få deras uppfattningar om detta. Vi har även observerat den fysiska inomhusmiljön för att upptäcka dess betydelse för barns samspel i den barninitierade leken. Detta studerades genom semistrukturerade intervjuer med pedagoger och ostrukturerade observationer av den fysiska inomhusmiljön. Resultatet visar att pedagogerna är överens om att miljön spelar en viktig roll för att kunna skapa samspel mellan barn. Resultatet visar även att pedagogers utformning av miljön är av betydelse för barns samspel genom att barnen ständigt är beroende av miljön för att kunna samspela tillsammans med andra barn. Den slutsats vi kunnat dra av vår studie är därför att den fysiska inomhusmiljön är viktig för barns samspel i den barninitierade leken. Genom den fysiska inomhus miljön kan pedagoger stötta barn i deras samspel med varandra vilket i sin tur leder till lärande och utveckling. / <p>Godkännande datum: 2016-12-23</p>

Denna studie tar sin utgångspunkt i förskolans inomhusmiljö, där diskurser konstrueras utifrån pedagogers tankar och visioner om den rådande inomhusmiljön, dess lärandematerial och barnsyn. Studiens syfte är att jämföra de diskurser om förskolemiljö, lärandematerial och barn som framträder i inomhusmiljön på två olika förskolor. Dessa förskolor har två skilda pedagogiska inriktningar, Montessoripedagogik respektive Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Genom intervjuer, observationer och fotografering har vi besvarat studiens frågeställningar, som utgörs av vilka diskurser som kan konstrueras i dessa pedagogiska verksamheter. Resultatets huvudfokus baseras på att lyfta fram och analysera vilka diskurser som konstrueras utifrån hur pedagogerna talar om deras inomhusmiljö. Utifrån dessa urskiljer vi likheter och skillnader mellan de deltagande förskolorna i syfte att jämföra hur de pedagogiska idéerna och visionerna präglar de olika verksamheterna. Studien bidrar med kunskap om hur förskolan, som ska vara likvärdig mellan verksamheter, kan utformas på skilda sätt. Detta diskuteras med hjälp av allmänna normer och traditioner som förskolans verksamhet utgörs av. Sammanfattningsvis kan studien bidra till att den pedagogiska yrkeskompetensen kan utvecklas och att pedagoger i svensk förskola kan inspireras av vår studie för att få syn på de diskurser som präglar deras verksamheter.

Förskolans fysiska inomhusmiljö är idag inte anpassad efter den generellt sett ökade storleken på barngrupperna. På grund av dessa förändrade förutsättningar kan utformningen av den fysiska inomhusmiljön bli lidande vilket kan ha en negativ inverkan på barns identitetsskapande och delaktighet. Därför är syftet med denna studie att undersöka förskollärares syn på den fysiska inomhusmiljöns inverkan på barns identitetsskapande och delaktighet samt hur detta relaterar till barn i behov av särskilt stöd. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts med utgångspunkt i ett konstruktionistiskt perspektiv där sammanlagt sex förskollärare intervjuats. Faktorer som inverkar på barns delaktighet och identitetsskapande är materialets tillgänglighet, variation och bidrag till barns utforskande. Ett återkommande tema är att de intervjuade förskollärarna ser sig själva som en del av den fysiska miljön. Slutligen ses miljön även som föränderlig utifrån barnens behov vilket belyser pedagogens roll i att anpassa miljön utifrån varje barns behov och förutsättningar.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger beskriver arbetet för att uppnå en inkluderande miljö i förskoleverksamheten där det finns barn i behov av särskilt stöd. Inledning Studien fokuserar på hur barn i behov av särskilt stöd inkluderas i de verksamheter där förskollärare och specialpedagoger intervjuats. Förskolan ska erbjuda alla barn en inkluderande miljö, oavsett kön, etiskt tillhörighet och pedagogiska behov. Frågor har riktats till såväl förskollärare och specialpedagoger på hur de gör för att barn i behov av särskilt stöd inkluderas. Metod Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer vilket innebär att de medverkande får stort utrymme att berätta utifrån specifika intervjufrågor. Totalt har fyra förskollärare och tre specialpedagoger från två kommuner medverkat i studien. Resultat Samtliga verksamheter som besökts försöker arbeta utifrån ett inkluderande synsätt. När behovet finns kontaktar de en specialpedagog som handleder pedagogerna i deras arbete med barngruppen. Det har framkommit att samtliga medverkande är nöjda över tillgången av specialpedagogiska material som till exempel bildstöd och tecken som stöd. Det som upplevs saknas är mer utbildad personal samt vidare utbildning kring specialpedagogik.