The purpose of OVK is to show that the indoor environment is good, and that the ventilation system fulfills its function. A good indoor environment is a necessity and an important prerequisite for ensuring the well-being and health of the individual who spends more and more of his time indoors. Previous studies and surveys have shown that there are problems in how OVK works and is complied with today. This study therefore examines whether the mandatory ventilation control works in its current form and how it can be improved to ensure the contribution of ventilation to a good indoor environment. In the study, a qualitative method was used which meant that interviews with people involved in OVK were conducted to get a real perspective on how the control is perceived and complied with. Based on this, together with what other studies have concluded, the study has established that OVK does not function as it is currently intended. The main reason for the problems with OVK today is the lack of knowledge of various stakeholders about both the control and the indoor environment in general. Increased knowledge is central for the control to be taken more seriously. In addition, controls need to be modernized and possibly digitized to promote better compliance. / Syftet med OVK är att visa att inomhusmiljön är bra och att ventilationssystemet fullgör sin funktion. En god inomhusmiljö är en grundläggande nödvändighet samt en viktig förutsättning för att säkra individens välmående och hälsa som spenderar alltmer av sin tid inomhus. Tidigare studier och undersökningar har visat att det finns problematik i hur OVK fungerar och efterlevs idag. Denna studie undersöker därför om den obligatoriska ventilationskontrollen fungerar i dess nuvarande form samt hur den kan förbättras för att säkerställa ventilationens bidrag till en god inomhusmiljö. I studien har en kvalitativ metod använts som inneburit att intervjuer med personer som är involverade i OVK har genomförts för att få ett verkligt perspektiv på hur kontrollen uppfattas och efterlevs. Utifrån detta, tillsammans med vad andra studier har kommit fram till, har studien konstaterat att OVK inte fungerar i dagsläget som det är tänkt. Den främsta anledningen till problematiken med OVK idag är olika intressenters okunskap kring både kontrollen och inomhusmiljön i stort. En ökad kunskap är central för att kontrollen skall tas på större allvar. Dessutom behöver kontrollen moderniseras och eventuellt digitaliseras för att främja en bättre efterlevnad.

Syftet med studien är att undersöka barns favoritplats i förskolans pedagogiska inomhusmiljö. Undersökningen utgår från barns perspektiv genom ett försök att närma sig barns livsvärldar. Betydande för studien har varit Merleau-Pontys livsvärldsbegrepp, vilket konkret har inneburit barns erfarenheter och upplevelser av platserna. Empirin har samlats in med hjälp av förskollärare som utfört undersökningen och samlat in dokumentationer. I studien deltog 12 barn vilka fick fotografera sin favoritplats samt berätta om den utifrån våra formulerade frågor. Resultatet av studien visar materialets betydelse för platsen, samt relationella, tidsmässiga, rumsliga och kroppsliga dimensioner för upplevelsen av platsen enligt Van Manens beskrivning. Något som blev synligt för oss under arbetets gång var betydelsen av barns perspektiv eftersom det har bidragit till ett annat resultat än det vi förväntat oss. Detta arbete har resulterat i en ökad förståelse för betydelsen av en väl utformad pedagogisk inomhusmiljö som utgår ifrån barnen.

Syftet med denna studie var att få en fördjupad förståelse för hur verksamma förskollärare beskriverden fysiska inomhusmiljön och dess material i sina undervisningsaktiviteter i förskolans verksamhet. Vi lyfter likheter och skillnader när det kommer till vilka möjligheter och begränsningar förskollärarnaanser sig ha i att utforma miljö och material i förskolan. Studien är en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer av åtta förskollärare i två olika kommuner. Analysen av datamaterialet har genomförts utifrån verksamhets teorins olika noder som hjälpte oss att förstå hur olika delar påverkar varandra och således objektet. Resultatet visar att ekonomin är en stor begränsning i vilka möjligheter förskollärarna anser sig ha vid utformandet av miljö och material. Förskollärarna beskriver att ekonomin är en begränsning i att de inte kan köpa in önskvärda möbler och material men att de inom ekonomins ramar har stora möjligheter att utforma sin avdelning som de vill. Det framkom att miljön och materialplanerades olika beroende på vilken undervisningsaktivitet som skulle ske, alltså antingen aktiviteter planerade av lärare med ett lärandemål eller stunden för barnens egen initierade lek. / <p>Betyg i Ladok 210108.</p>

Studien utgår från en kvalitativ ansats och fokusgruppssamtal där totalt sex förskollärare har deltagit. Studien har inspirerats av det socialkonstruktionistiska perspektivet. Studiens resultat indikerar att förskollärarna anser att pedagogisk dokumentation mynnar ut i att barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Däremot råder det en komplexitet kring att tolka de yngre barnen som också leder oss vidare in i maktbegreppet. I resultatet framkommer det att integritet är nära sammankopplat med pedagogisk dokumentation. Vi kan av resultatet dra slutsatsen att förskollärarnas barnsyn och förhållningssätt gentemot pedagogisk dokumentation är betydelsefullt för hur barnen får delaktighet och ges inflytande i den pedagogiska dokumentationen.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om förskollärares uppfattningar om den fysiska och sociala inomhusmiljöns betydelse för barns språkutveckling. Studien utgick ifrån två frågeställningar:Vilka uppfattningar har förskollärare om hur förskolans sociala och fysiska inomhusmiljö främjar barns språkutveckling?Vilka uppfattningar har förskollärare om den sociala och fysiska inomhusmiljön och materialets betydelse i planerad undervisning för att främja barns språkutveckling?Studien är kvalitativ och i form av sex semistrukturerade intervjuer. För att kunna utveckla kunskap om förskollärares olika uppfattningar har studien en fenomenografisk ansats. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar utformningen av inomhusmiljön som betydelsefull, där barns intressen och delaktighet är viktiga aspekter för att möjliggöra för barns språkutveckling. Förskollärarna uppfattar även att den sociala miljön och samspelet mellan förskollärare och barn är betydelsefull för att främja barns språkande, även musik och rörelse är ett språkligt samspel i arbetet med barns språkutveckling. Resultatet visar även att uppfattningen om materialet är av betydelse i planerad undervisning, det ses som ett konkret verktyg för att hålla ett fokus samt att barnen ska kunna relatera till samt ha varit med och skapat materialet för att lättare kunna utveckla sitt språk.

Syftet med denna studie har varit att studera och tolka förskollärares uppfattningar om barns egeninitierade lek i förskolans inomhusmiljö. Vi anser det angeläget då alltmer forskning betonar vikten av lekens egenvärde och följaktligen blir alltmer kritisk till förskollärares olika styrningsstrategier för lek som nyttig och lugn kontra lek som viktig i sig (Arnér &amp; Tellgren, 2006; Nilsson et. al., 2018; Theobald et. al., 2015; Tullgren, 2004; Öhman, 2011; Öhman, 2019; Øksnes, 2011). Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi använde semistrukturerade intervjuer som metodval. Intervjuerna genomfördes med sex utbildade förskollärare som arbetar på olika förskolor inom två olika kommuner. Intervjuerna spelades in och det insamlade materialet analyserades via ett tematiskt analysarbete. Under analysarbetet utgick vi från fyra teman; förskollärares uppfattningar om lek, förskollärares uppfattningar om olika lekformer, förskollärares uppfattningar om trivselregler samt förskollärares reglering. Utifrån dessa teman färgkodade vi transkriberingen och tolkade fram relevanta kategorier för respektive tema. Resultatet visar förskollärares uppfattningar om mindre önskvärda lekar där förskollärarna uttrycker en ambition att via trivselregler och reglering bibehålla den ordning som eftersträvas samt upprätthålla det ideal förskollärarna uppfattar som önskvärd lek. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011, men reviderad 2016) som härmed kommer att refereras till som Lgr11 säger att alla som arbetar i verksamheten ska ”främja barns förmåga och vilja att influera den sociala, kulturella och fysiska innemiljön de vistas i” (Lgr11, 2016, s.15). Denna studie har undersökt och kartlagt hur pedagoger på fritidshem arbetar med att strukturera sina lokaler och sitt material ur en pedagogisk synvinkel samt granskat hur de arbetar med att ge barn inflytande över den fysiska innemiljön. Studiens empiri består av en enkätundersökning riktad mot verksamma pedagoger i fritidshem. Frågorna riktar sig mot hur pedagogernas innemiljöer och materialet på fritidshemmen ser ut och vad motiveringen till detta är. Utöver detta gavs pedagogerna en chans att reflektera över vad det finns för begränsningar i utformningen av miljöerna samt vad det finns för begränsningar i arbetet med att ge barn inflytande över dessa. Materialet har analyserats med hjälp av Bronfenbrenners ekologiska systemteori (1975) vilken bygger på en serie av arenor som interagerar och påverkar varandra genom direkta och indirekta faktorer.Undersökningen visar att majoriteten av pedagogerna ger eleverna inflytande via fritidsråd. Fritidsråd är ett möte där eleverna samlas och får komma med förslag och idéer om hur de vill ha fritidshemmet, på detta sätt ger de eleverna delaktighet och inflytande. De begränsningar som har dykt upp har huvudsakligen varit att fritidshemmen ofta får dela lokaler med skolverksamheten och därmed inte får möblera och strukturera som pedagoger och elever hade velat. Utöver detta är ekonomi den punkt som nämns flest gånger och det är något som många pedagoger ser som en begränsning. De anser att de inte har ekonomin att skapa bra lärandemiljöer samt ser att de oftast blir andrahandsprioriterade av ledningen och därmed inte har det stöd de velat ha för att allt fokus läggs på skolan.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare uppfattar förskolans lärmiljöer inomhus och hur de utformar den. Vi undersökte också hur förskollärare arbetar för att göra barnen delaktiga i utformningen. För att få fram deras uppfattningar använde vi oss av en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Åtta förskollärare, med olika lång arbetslivserfarenhet, deltog. Studiens resultat visar att miljöns utformning utgår från barns intressen och behov. Det är deras mötesplats på förskolan där barnen kan utvecklas och lära. Resultatet visar att en välplanerad miljö kan främja barns lärande och utveckling, däremot finns det faktorer som påverkar utformningen. Resultatet har analyserats med hjälp av vår teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Eftersom perspektivet belyser individen i samspel med andra människor och artefakter där rika miljöer främjar barnens utveckling. Slutsatsen är att miljön är av betydelse och att flera faktorer kan påverka utformningen. Slutsatsen är också att förskollärares förhållningssätt har betydelse.

I förskolans styrdokument framkommer det att alla som verkar i förskolan ska ge barnen förutsättningar att utveckla en varierad rörelseförmåga genom att delta i fysiska aktiviteter. Detta är något som i praktiken oftast sker i utomhusmiljön vilket vi upplever som problematiskt. Syftet med denna fallstudie var därför att få en ökad kunskap om vilka faktorer som spelar in gällande barns rörelserika lekar inomhus. Detta gjordes genom att studera en förskola som arbetar med ett projekt kopplat till rörelserikedom där vi studerade pedagogernas förhållningssätt relaterat till barns rörelserika lekar inomhus. Begreppet rörelserikedom handlar om processen att använda och utveckla varierade rörelsemönster. Rörelserikedom är vår teoretiska utgångspunkt. Studien baseras på en metodkombination där kvalitativa och kvantitativa data har vävts samman och triangulerats. Vi har använt oss av halvstrukturerade intervjuer, observationer genom anteckningar, foton och ifyllda rörelseprotokoll för att besvara våra frågeställningar. Vårt resultat visar att rörelse sker i stor utsträckning i båda rummen som observerades trots att ett särskilt rörelserum utformats. Informanterna är eniga om att barn vill röra sig överallt och att det har goda effekter på psykiska och fysiska förmågor. Miljön som tillåtande och tillgänglig är en aspekt som anses som viktig men inte avgörande. Däremot enligt studiens resultat framstår pedagogernas förhållningssätt som avgörande gällande möjliggörandet av barns rörelserika lek i förskolans inomhusmiljö.

Studiens syfte är att närma sig förskolebarns perspektiv på förskolans fysiska inomhusmiljö. Detta genom att lyfta deras beskrivningar av meningserbjudanden, därmed vad som har betydelse och varför i förskolans fysiska inomhusmiljö. Vidare undersöks vilka teckensystem de använder för att uttrycka detta. Studien utgår från en socialsemiotisk ansats och visuell etnografi som metod, därmed används fotoeliciterade intervjuer samt fältanteckningar under studien. Detta för att möjliggöra för oss att ta del av meningserbjudanden via olika teckensystem. Studien utfördes med åtta barn i åldrarna 4–6 år på två förskolor i Halmstad kommun.  Studiens resultat synliggör flertal meningserbjudanden som tilltalar barnen mer eller mindre i förskolans fysiska inomhusmiljö. I resultaten framkommer även betydelsefulla meningserbjudanden kring möjligheten att kunna variera leken på flera sätt. Ett ytterligare resultat i studien var att barnen använde olika teckensystem i olika grad för att uttrycka meningserbjudanden. Vidare framträdde leken som ett ytterligare teckensystem barnen valde att använda sig av. De olika teckensystemen gav tillsammans ett mer nyansrikt resultat, därmed skapades större möjligheter i studien att närma sig barns perspektiv.