121 |
”Men materialet ska ju vara under handtagshöjd” : En kvalitativ intervjustudie om förskollärares beskrivningar om materialets betydelse i förskolan / “But the material should be below the handle height” : A qualitative interview study about preschool teachers' descriptions of the material's meaning in preschoolAsp, Hanna, Hultqvist, Ida January 2019 (has links)
Syftet med studien är att undersöka förskollärares beskrivningar om materialets betydelse i förskolans inomhusmiljö. Studien är kvalitativ där samtalspromenader har genomförts med fem olika förskollärare på fem olika avdelningar. Eftersom studien intresserar sig för materialets betydelse i förskolans inomhusmiljö har vi inspirerats av Karen Barads teori agentisk realism, som fokuserar på det ömsesidiga samspelet mellan materialen och människor. I resultatet framkommer det att kuddar får olika betydelser för barnen. När kuddarna placerades på en samlingsmatta satt barnen på kuddar men när kuddarna placerades på en bänk så fick kuddarna en annan betydelse, barnen satt inte på kuddarna och använde inte kuddarna över huvud taget. Det framkom även att böcker placeras i ett lågt fönster och högt upp i en hylla. Böckerna får olika betydelser beroende på böckernas placering, placeringen påverkar även de två barngrupperna att hantera böckerna olika. Resultatet visar en variation för hur ett material kan introduceras i förskolans inomhusmiljö, som exempelvis genom att introducera verbalt för hur hanteringen av ett material. Men också genom att introducera material i lådor visuellt, genom att bilder placeras på lådornas utsidor för att redogöra för vilket material som finns att tillgå. Materialet blev därmed synligare och lockade barnen till lek.
|
122 |
Barns inflytande i utformningen av inomhusmiljön : Inte bara en rättighet utan även en nödvändighetAdelöw, Caroline, Ellinor Wallgren, Ellinor January 2019 (has links)
Sammanfattning Arbetet med barns inflytande i förskolan är inte bara en rättighet utan även en nödvändighet för att barnen ska kunna utveckla demokratiska principer och för att kunna utvecklas i sitt lärande. I ett sociokulturellt perspektiv är det av stor vikt att barnen får påverka sin situation och inomhusmiljö i förskolan för att främja deras utveckling och lärande. Förskollärarna har därför ett stort ansvar att skapa förutsättningar för att barnen ska ges möjlighet till inflytande i verksamheten. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare beskriver att de utformar verksamhetens inomhusmiljö med utgångspunkt i barns inflytande. Metod Vi har använt oss utav en kvalitativ metod i denna studie i form av selfreport. Sex förskollärare från fyra olika förskolor deltog. Resultat Resultatet visar att hälften av förskollärarna kopplar samman demokratiarbetet i förskolan med begreppet barns inflytande. Resultatet visar även att förskollärarna är överens om att barns inflytande till stor del handlar om att göra barns röster hörda och att ta tillvara barnens intressen i utformandet av inomhusmiljön. Förskollärarna lyfter också fram att arbetet med barns inflytande i utformningen av inomhusmiljön inte alltid är enkelt och i sina svar beskriver de olika hinder som kan begränsa barns inflytande.
|
123 |
Förskolans inomhusmiljö : den tredje pedagogen / Preschool indoor environment : The third teacher?Davidsson, Louise, Hvit, Josefin January 2011 (has links)
BakgrundI den presenterade bakgrunden beskrivs den fysiska inomhusmiljön och dess påverkan på barns utveckling och lärande. Den teoretiska ramen utgår från Vygotskijs och Säljös socio-kulturella perspektiv som redogör för att barnet lär i samspel med sin omgivning.SyfteVi undersöker pedagogers uppfattningar och beskrivningar om den egna förskolans fysiska inomhusmiljö, och hur planlösningen styr pedagogernas förutsättningar att förändra miljön.MetodStudien grundar sig på en kvalitativ metod. Intervju och observation är de redskap som använts. I intervjuerna ingår tre pilotintervjuer och fem respondenter intervjuades därefter på de två förskolorna som ingår i studien. Analysen inspireras av den fenomenografiska analysen.ResultatResultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med sin fysiska inomhusmiljö men önskar att de fick mer kompetensutveckling inom ämnet, de önskar även att de fick större resurser att röra sig med. Det framgår även tydligt i denna undersökning att pedagogerna tänker, diskuterar och engagerar sig mycket i miljön. / Program: Lärarutbildningen
|
124 |
Motorik inomhus? : En intervjustudie om pedagogers användande av inomhusmiljön med avseende på barns motoriska utvecklingHagström, Anneli, Lellky, Caroline January 2006 (has links)
<p>Vårt syfte med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med barnens motoriska utveckling i inomhusmiljön. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger i förskolan och skolans förskoleklass till år tre. Det vi är intresserade av är pedagogernas tankar kring användandet av sin inomhusmiljö med avseende på den motoriska utvecklingen hos barnen samt för att se eventuella skillnader mellan verksamhetsfälten. Våra intervjufrågor behandlar fyra huvudområden, användandet av inomhusmiljön, vilka aktiviteter som genomförs, förhållandet till läroplanerna och motorikens betydelse. Resultatet visar att pedagogernas arbetssätt i förskolan och skolan skiljer sig en del inom dessa ämnesområden. Vi gör även en litteraturgenomgång för att bygga upp förståelse för vikten av barns motoriska utveckling och hur den kan ses i samband med inlärningen.</p>
|
125 |
Innemiljö i förskolan : Pedagogers perspektiv på en lärande innemiljö för barnSandvik, Birgitta, Blomberg, Helen January 2010 (has links)
Pedagogers perspektiv på en lärande innemiljö / Teachers perspective on a learning indoor environment
|
126 |
Motorik inomhus? : En intervjustudie om pedagogers användande av inomhusmiljön med avseende på barns motoriska utvecklingHagström, Anneli, Lellky, Caroline January 2006 (has links)
Vårt syfte med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med barnens motoriska utveckling i inomhusmiljön. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger i förskolan och skolans förskoleklass till år tre. Det vi är intresserade av är pedagogernas tankar kring användandet av sin inomhusmiljö med avseende på den motoriska utvecklingen hos barnen samt för att se eventuella skillnader mellan verksamhetsfälten. Våra intervjufrågor behandlar fyra huvudområden, användandet av inomhusmiljön, vilka aktiviteter som genomförs, förhållandet till läroplanerna och motorikens betydelse. Resultatet visar att pedagogernas arbetssätt i förskolan och skolan skiljer sig en del inom dessa ämnesområden. Vi gör även en litteraturgenomgång för att bygga upp förståelse för vikten av barns motoriska utveckling och hur den kan ses i samband med inlärningen.
|
127 |
Sund inomhusmiljö Studie av betonggolv och dess ytskikt / Healthy indoor environment Study of concrete floorsLinnersund, Malin, Litzleäng, Elin January 2002 (has links)
Detta examensarbete behandlar ämnet sunda hus. Vi har studerat betongplattan med dess ytskikt för att se dess påverkan på inomhusmiljön. Anledningen till att denna rapport har skrivits är att NCC, i samarbete med Stångåstaden AB, är intresserade av att få reda på materials påverkan på inomhusmiljön. Studien har utförts i Linköping på Kv. Irrblosset vilket uppförs som ett sunt studentboende. Vi har delat upp examensarbetet i två studier, betongstudie och en studie av betonggolvens ytskikts. För att öka förståelsen för ämnet har vi gjort en grundlig teoretisk referensram. Betongstudien har utförts med hjälp av studiebesök och intervjuer. För att påskynda uttorkningstiden hos betongen anser vi att vibreringsfri och snabbtorkande betong är lämpliga val för att åstadkomma en sund inomhusmiljö. Valda ytskikt på Kv. Irrblosset har utifrån miljö, kvalitet och hälsa studerats. Vi har sedan angett förslag på alternativa ytskikt som kan användas för att öka inomhuskomforten. Exempel på ytskikt som är speciellt lämpade för en sund inomhusmiljö är löslagda trägolv och linoleum som är valt på Kv. Irrblosset. Efter våra intervjuer har vi kommit fram till att ett kvalitetsarbete är viktigt för att uppnå en sund inomhusmiljö. Kvalitetsarbete måste genomsyra hela företaget från ledning till produktion. Kvalitet kan definieras som en ständig strävan för att bli bättre. / This graduate work discusses the subject healthy buildings. We have studied concrete floor and floor materials to find out their influence on the indoor environment. The reason that this graduate work was written is that NCC in corporation with Stångåstaden AB are interested in materials influence on the indoor environment. The study has been accomplished in Linköping at Kv. Irrbloset, which is built as a healthy building for students. Our graduate work contains two different studies, a study about concrete and a study about concrete floor’s material. We have done a thorough literature study to enlarge our comprehension about the subject. The study that discusses concrete has been accomplished by interviews and educational visits. To speed up the time of desiccation in concrete structures a use of vibration free concrete and fast drying concrete are suitable choices to get a healthy indoor environment. Chosen floor materials at Kv. Irrblosset have been studied from an environmental, quality and health kind of view. We have recommended alternative materials that can be used to increase the quality of the indoor environment. Floor materials that are especially suitable for a healthy indoor environment are wooden floors with no glue and linoleum. After several interviews we figured out that quality work is very important to reach a healthy indoor environment. Quality work must be a part of the whole company and a definition of quality can be a permanent aspiration to become better.
|
128 |
Förskolans fysiska inomhusmiljö – en miljö för barns utveckling och lärande : En intervjustudie med åtta verksamma förskollärare / The physical indoor environment in preschool - An environment for children's development and learning : An interview study with eight preschool teachersGranström, Klara, Lindström, Sara January 2012 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om hur den fysiska inomhusmiljön bör utformas för att stimulera till barns utveckling och lärande. Studiens teoretiska utgångspunkt hämtas från det sociokulturella perspektivet, där människan ses som oskiljbar från den kultur och det sociala sammanhang hon ingår i. Miljön ges ur detta perspektiv en stor betydelse, då människans ömsesidiga samspel med omgivningen och miljön påverkar möjligheterna till utveckling och lärande. Genom kvalitativa intervjuer har det i resultatet framkommit att förskollärare anser att den fysiska inomhusmiljön, för att stimulera till barns utveckling och lärande, bör utformas så att den är upptäckande, utmanande och utvecklande. Vidare framhålls att tillgänglighet är en viktig aspekt som förskollärare tar hänsyn till och att den påverkas av en rad faktorer. Vidare framkom att arbetslag, byggnad, ekonomi samt tid och rutiner, kan utgöra såväl möjligheter som begränsningar vid utformning av förskolans fysiska inomhusmiljö. Ett komplext dilemma har framträtt då förskollärare uttrycker att de strävar efter att utgå ifrån barnens intresse och behov, samtidigt som resultatet har visat på en stark förankring till läroplanen vid utformning av miljön. / The purpose of this study is to investigate preschool teachers' perceptions of how the physical indoor environment should be designed to stimulate children's development and learning. The theoretical basis derived from the socio-cultural perspective, where the human being is seen as inseparable from the culture and the social context he or she lives in. The environment, from this perspective, is given one of great importance, since man's mutual interactions with the surrounding and the environment, affects the opportunities for development and learning. To investigate preschool teachers' perceptions, qualitative interviews have been done. The results revealed that preschool teachers believe that the physical indoor environment, to stimulate children's development and learning, should be designed so that it is discovering, challenging and stimulating. Furthermore appeared “accessibility”, which seems to be affected by a number of factors, as an important aspect that preschool teachers take into account according the design the physical indoor environment. It also emerged that the team, building, finance, time and routines, can provide both opportunities and constraints in the design of the physical indoor environment in preschool. A complex dilemma has appeared: The preschool teachers expressed that they strive to build the physical environment upon the children's interests and needs, when the result of this study at the same time a strong anchor to the curriculum in the design of the environment.
|
129 |
Sund inomhusmiljö Studie av betonggolv och dess ytskikt / Healthy indoor environment Study of concrete floorsLinnersund, Malin, Litzleäng, Elin January 2002 (has links)
<p>Detta examensarbete behandlar ämnet sunda hus. Vi har studerat betongplattan med dess ytskikt för att se dess påverkan på inomhusmiljön. Anledningen till att denna rapport har skrivits är att NCC, i samarbete med Stångåstaden AB, är intresserade av att få reda på materials påverkan på inomhusmiljön. Studien har utförts i Linköping på Kv. Irrblosset vilket uppförs som ett sunt studentboende. </p><p>Vi har delat upp examensarbetet i två studier, betongstudie och en studie av betonggolvens ytskikts. För att öka förståelsen för ämnet har vi gjort en grundlig teoretisk referensram. </p><p>Betongstudien har utförts med hjälp av studiebesök och intervjuer. För att påskynda uttorkningstiden hos betongen anser vi att vibreringsfri och snabbtorkande betong är lämpliga val för att åstadkomma en sund inomhusmiljö. </p><p>Valda ytskikt på Kv. Irrblosset har utifrån miljö, kvalitet och hälsa studerats. Vi har sedan angett förslag på alternativa ytskikt som kan användas för att öka inomhuskomforten. Exempel på ytskikt som är speciellt lämpade för en sund inomhusmiljö är löslagda trägolv och linoleum som är valt på Kv. Irrblosset. </p><p>Efter våra intervjuer har vi kommit fram till att ett kvalitetsarbete är viktigt för att uppnå en sund inomhusmiljö. Kvalitetsarbete måste genomsyra hela företaget från ledning till produktion. Kvalitet kan definieras som en ständig strävan för att bli bättre. </p> / <p>This graduate work discusses the subject healthy buildings. We have studied concrete floor and floor materials to find out their influence on the indoor environment. The reason that this graduate work was written is that NCC in corporation with Stångåstaden AB are interested in materials influence on the indoor environment. The study has been accomplished in Linköping at Kv. Irrbloset, which is built as a healthy building for students. </p><p>Our graduate work contains two different studies, a study about concrete and a study about concrete floor’s material. We have done a thorough literature study to enlarge our comprehension about the subject. </p><p>The study that discusses concrete has been accomplished by interviews and educational visits. To speed up the time of desiccation in concrete structures a use of vibration free concrete and fast drying concrete are suitable choices to get a healthy indoor environment. </p><p>Chosen floor materials at Kv. Irrblosset have been studied from an environmental, quality and health kind of view. We have recommended alternative materials that can be used to increase the quality of the indoor environment. Floor materials that are especially suitable for a healthy indoor environment are wooden floors with no glue and linoleum. </p><p>After several interviews we figured out that quality work is very important to reach a healthy indoor environment. Quality work must be a part of the whole company and a definition of quality can be a permanent aspiration to become better.</p>
|
130 |
Hur exponeras barn för ftalater i sin inomhusmiljö på förskolan?Brevestedt, Emelie January 2015 (has links)
Ftalater är ett ämne som har till syfte att verka mjukgörande i plast. Ftalater finns i flera material och produkter i vår omgivning t ex i leksaker, elektronik, textilier och i inredningsmaterial. De problem som uppkommer i samband med användandet av ftalater i produkter är att ftalaterna inte är kovalent bundna till sitt material och därmed kan dessa frigöras ut i luft och damm. Flera ftalater är klassade som hormonstörande ämnen och kan påverka flera viktiga funktioner i kroppen. Barn är en extra känslig grupp då flera av deras organ ännu inte är färdigutvecklade och är beroende av ett fungerande endokrint system. Barn spenderar en stor del av sin vardag på förskolan och det ställer krav på deras inomhusmiljö. Studier visar på att koncentrationerna av ftalater är 2-4 gånger så hög i förskolans inomhusmiljö som i hemmiljön. Med tanke på att barn har flera organsystem under utveckling är det viktigt att fasa ut onödiga källor för exponering av ftalater. Arbetets syfte är att kartlägga ftalater i inomhusmiljön på förskolor i Växjö kommun och att undersöka pedagogers medvetenhet kring ämnet. Arbetet utgår från tidigare vetenskapliga artiklar och en enkätundersökning som personal på 46 förskolor i Växjö kommun har besvarat. Studier som undersökt inomhusmiljöer visar på att det förekommer höga koncentrationer av ftalater som är begränsade enligt REACH-förordningen. Då ftalater finns i flera produkter blir det många olika exponeringskällor och det gör det viktigt att fasa ut onödiga källor för att minska koncentrationen av ftalater i luft och damm. De mest intressanta resultat som kommit fram via enkätundersökningen är att det förekommer plastgolv i de flesta lokaler, elektronik finns i de rum där barnen spenderar mest tid och att barn använder “vuxna leksaker” såsom äldre elektronik, väskor och skor. Ett resultat som visar att barn lever i en allt mer vuxen miljö med produkter som är avsedda för vuxna. Sådana produkter täcks inte in av de begränsningar som REACH-förordningen skapat och täcks inte heller av de nya leksaksdirektiven. Förskolepedagogerna uppger sig vara medvetna om ämnet ftalater men ändå visar undersökningen att det finns en rad olika brister i kunskap. Det är därför viktigt att öka kunskapen och medvetenheten kring ämnet för att på så sätt fasa ut onödiga källor för exponering av ftalater.
|
Page generated in 0.0563 seconds