Sammanfattning Arbetet med barns inflytande i förskolan är inte bara en rättighet utan även en nödvändighet för att barnen ska kunna utveckla demokratiska principer och för att kunna utvecklas i sitt lärande. I ett sociokulturellt perspektiv är det av stor vikt att barnen får påverka sin situation och inomhusmiljö i förskolan för att främja deras utveckling och lärande. Förskollärarna har därför ett stort ansvar att skapa förutsättningar för att barnen ska ges möjlighet till inflytande i verksamheten. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare beskriver att de utformar verksamhetens inomhusmiljö med utgångspunkt i barns inflytande. Metod Vi har använt oss utav en kvalitativ metod i denna studie i form av selfreport. Sex förskollärare från fyra olika förskolor deltog. Resultat Resultatet visar att hälften av förskollärarna kopplar samman demokratiarbetet i förskolan med begreppet barns inflytande. Resultatet visar även att förskollärarna är överens om att barns inflytande till stor del handlar om att göra barns röster hörda och att ta tillvara barnens intressen i utformandet av inomhusmiljön. Förskollärarna lyfter också fram att arbetet med barns inflytande i utformningen av inomhusmiljön inte alltid är enkelt och i sina svar beskriver de olika hinder som kan begränsa barns inflytande.

BakgrundI den presenterade bakgrunden beskrivs den fysiska inomhusmiljön och dess påverkan på barns utveckling och lärande. Den teoretiska ramen utgår från Vygotskijs och Säljös socio-kulturella perspektiv som redogör för att barnet lär i samspel med sin omgivning.SyfteVi undersöker pedagogers uppfattningar och beskrivningar om den egna förskolans fysiska inomhusmiljö, och hur planlösningen styr pedagogernas förutsättningar att förändra miljön.MetodStudien grundar sig på en kvalitativ metod. Intervju och observation är de redskap som använts. I intervjuerna ingår tre pilotintervjuer och fem respondenter intervjuades därefter på de två förskolorna som ingår i studien. Analysen inspireras av den fenomenografiska analysen.ResultatResultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med sin fysiska inomhusmiljö men önskar att de fick mer kompetensutveckling inom ämnet, de önskar även att de fick större resurser att röra sig med. Det framgår även tydligt i denna undersökning att pedagogerna tänker, diskuterar och engagerar sig mycket i miljön. / Program: Lärarutbildningen

<p>Vårt syfte med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med barnens motoriska utveckling i inomhusmiljön. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger i förskolan och skolans förskoleklass till år tre. Det vi är intresserade av är pedagogernas tankar kring användandet av sin inomhusmiljö med avseende på den motoriska utvecklingen hos barnen samt för att se eventuella skillnader mellan verksamhetsfälten. Våra intervjufrågor behandlar fyra huvudområden, användandet av inomhusmiljön, vilka aktiviteter som genomförs, förhållandet till läroplanerna och motorikens betydelse. Resultatet visar att pedagogernas arbetssätt i förskolan och skolan skiljer sig en del inom dessa ämnesområden. Vi gör även en litteraturgenomgång för att bygga upp förståelse för vikten av barns motoriska utveckling och hur den kan ses i samband med inlärningen.</p>

Pedagogers perspektiv på en lärande innemiljö / Teachers perspective on a learning indoor environment

Vårt syfte med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med barnens motoriska utveckling i inomhusmiljön. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger i förskolan och skolans förskoleklass till år tre. Det vi är intresserade av är pedagogernas tankar kring användandet av sin inomhusmiljö med avseende på den motoriska utvecklingen hos barnen samt för att se eventuella skillnader mellan verksamhetsfälten. Våra intervjufrågor behandlar fyra huvudområden, användandet av inomhusmiljön, vilka aktiviteter som genomförs, förhållandet till läroplanerna och motorikens betydelse. Resultatet visar att pedagogernas arbetssätt i förskolan och skolan skiljer sig en del inom dessa ämnesområden. Vi gör även en litteraturgenomgång för att bygga upp förståelse för vikten av barns motoriska utveckling och hur den kan ses i samband med inlärningen.

Detta examensarbete behandlar ämnet sunda hus. Vi har studerat betongplattan med dess ytskikt för att se dess påverkan på inomhusmiljön. Anledningen till att denna rapport har skrivits är att NCC, i samarbete med Stångåstaden AB, är intresserade av att få reda på materials påverkan på inomhusmiljön. Studien har utförts i Linköping på Kv. Irrblosset vilket uppförs som ett sunt studentboende. Vi har delat upp examensarbetet i två studier, betongstudie och en studie av betonggolvens ytskikts. För att öka förståelsen för ämnet har vi gjort en grundlig teoretisk referensram. Betongstudien har utförts med hjälp av studiebesök och intervjuer. För att påskynda uttorkningstiden hos betongen anser vi att vibreringsfri och snabbtorkande betong är lämpliga val för att åstadkomma en sund inomhusmiljö. Valda ytskikt på Kv. Irrblosset har utifrån miljö, kvalitet och hälsa studerats. Vi har sedan angett förslag på alternativa ytskikt som kan användas för att öka inomhuskomforten. Exempel på ytskikt som är speciellt lämpade för en sund inomhusmiljö är löslagda trägolv och linoleum som är valt på Kv. Irrblosset. Efter våra intervjuer har vi kommit fram till att ett kvalitetsarbete är viktigt för att uppnå en sund inomhusmiljö. Kvalitetsarbete måste genomsyra hela företaget från ledning till produktion. Kvalitet kan definieras som en ständig strävan för att bli bättre. / This graduate work discusses the subject healthy buildings. We have studied concrete floor and floor materials to find out their influence on the indoor environment. The reason that this graduate work was written is that NCC in corporation with Stångåstaden AB are interested in materials influence on the indoor environment. The study has been accomplished in Linköping at Kv. Irrbloset, which is built as a healthy building for students. Our graduate work contains two different studies, a study about concrete and a study about concrete floor’s material. We have done a thorough literature study to enlarge our comprehension about the subject. The study that discusses concrete has been accomplished by interviews and educational visits. To speed up the time of desiccation in concrete structures a use of vibration free concrete and fast drying concrete are suitable choices to get a healthy indoor environment. Chosen floor materials at Kv. Irrblosset have been studied from an environmental, quality and health kind of view. We have recommended alternative materials that can be used to increase the quality of the indoor environment. Floor materials that are especially suitable for a healthy indoor environment are wooden floors with no glue and linoleum. After several interviews we figured out that quality work is very important to reach a healthy indoor environment. Quality work must be a part of the whole company and a definition of quality can be a permanent aspiration to become better.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om hur den fysiska inomhusmiljön bör utformas för att stimulera till barns utveckling och lärande. Studiens teoretiska utgångspunkt hämtas från det sociokulturella perspektivet, där människan ses som oskiljbar från den kultur och det sociala sammanhang hon ingår i. Miljön ges ur detta perspektiv en stor betydelse, då människans ömsesidiga samspel med omgivningen och miljön påverkar möjligheterna till utveckling och lärande. Genom kvalitativa intervjuer har det i resultatet framkommit att förskollärare anser att den fysiska inomhusmiljön, för att stimulera till barns utveckling och lärande, bör utformas så att den är upptäckande, utmanande och utvecklande. Vidare framhålls att tillgänglighet är en viktig aspekt som förskollärare tar hänsyn till och att den påverkas av en rad faktorer. Vidare framkom att arbetslag, byggnad, ekonomi samt tid och rutiner, kan utgöra såväl möjligheter som begränsningar vid utformning av förskolans fysiska inomhusmiljö. Ett komplext dilemma har framträtt då förskollärare uttrycker att de strävar efter att utgå ifrån barnens intresse och behov, samtidigt som resultatet har visat på en stark förankring till läroplanen vid utformning av miljön. / The purpose of this study is to investigate preschool teachers' perceptions of how the physical indoor environment should be designed to stimulate children's development and learning. The theoretical basis derived from the socio-cultural perspective, where the human being is seen as inseparable from the culture and the social context he or she lives in. The environment, from this perspective, is given one of great importance, since man's mutual interactions with the surrounding and the environment, affects the opportunities for development and learning. To investigate preschool teachers' perceptions, qualitative interviews have been done. The results revealed that preschool teachers believe that the physical indoor environment, to stimulate children's development and learning, should be designed so that it is discovering, challenging and stimulating. Furthermore appeared “accessibility”, which seems to be affected by a number of factors, as an important aspect that preschool teachers take into account according the design the physical indoor environment. It also emerged that the team, building, finance, time and routines, can provide both opportunities and constraints in the design of the physical indoor environment in preschool. A complex dilemma has appeared: The preschool teachers expressed that they strive to build the physical environment upon the children's interests and needs, when the result of this study at the same time a strong anchor to the curriculum in the design of the environment.

<p>Detta examensarbete behandlar ämnet sunda hus. Vi har studerat betongplattan med dess ytskikt för att se dess påverkan på inomhusmiljön. Anledningen till att denna rapport har skrivits är att NCC, i samarbete med Stångåstaden AB, är intresserade av att få reda på materials påverkan på inomhusmiljön. Studien har utförts i Linköping på Kv. Irrblosset vilket uppförs som ett sunt studentboende. </p><p>Vi har delat upp examensarbetet i två studier, betongstudie och en studie av betonggolvens ytskikts. För att öka förståelsen för ämnet har vi gjort en grundlig teoretisk referensram. </p><p>Betongstudien har utförts med hjälp av studiebesök och intervjuer. För att påskynda uttorkningstiden hos betongen anser vi att vibreringsfri och snabbtorkande betong är lämpliga val för att åstadkomma en sund inomhusmiljö. </p><p>Valda ytskikt på Kv. Irrblosset har utifrån miljö, kvalitet och hälsa studerats. Vi har sedan angett förslag på alternativa ytskikt som kan användas för att öka inomhuskomforten. Exempel på ytskikt som är speciellt lämpade för en sund inomhusmiljö är löslagda trägolv och linoleum som är valt på Kv. Irrblosset. </p><p>Efter våra intervjuer har vi kommit fram till att ett kvalitetsarbete är viktigt för att uppnå en sund inomhusmiljö. Kvalitetsarbete måste genomsyra hela företaget från ledning till produktion. Kvalitet kan definieras som en ständig strävan för att bli bättre. </p> / <p>This graduate work discusses the subject healthy buildings. We have studied concrete floor and floor materials to find out their influence on the indoor environment. The reason that this graduate work was written is that NCC in corporation with Stångåstaden AB are interested in materials influence on the indoor environment. The study has been accomplished in Linköping at Kv. Irrbloset, which is built as a healthy building for students. </p><p>Our graduate work contains two different studies, a study about concrete and a study about concrete floor’s material. We have done a thorough literature study to enlarge our comprehension about the subject. </p><p>The study that discusses concrete has been accomplished by interviews and educational visits. To speed up the time of desiccation in concrete structures a use of vibration free concrete and fast drying concrete are suitable choices to get a healthy indoor environment. </p><p>Chosen floor materials at Kv. Irrblosset have been studied from an environmental, quality and health kind of view. We have recommended alternative materials that can be used to increase the quality of the indoor environment. Floor materials that are especially suitable for a healthy indoor environment are wooden floors with no glue and linoleum. </p><p>After several interviews we figured out that quality work is very important to reach a healthy indoor environment. Quality work must be a part of the whole company and a definition of quality can be a permanent aspiration to become better.</p>

Ftalater är ett ämne som har till syfte att verka mjukgörande i plast. Ftalater finns i flera material och produkter i vår omgivning t ex i leksaker, elektronik, textilier och i inredningsmaterial. De problem som uppkommer i samband med användandet av ftalater i produkter är att ftalaterna inte är kovalent bundna till sitt material och därmed kan dessa frigöras ut i luft och damm. Flera ftalater är klassade som hormonstörande ämnen och kan påverka flera viktiga funktioner i kroppen. Barn är en extra känslig grupp då flera av deras organ ännu inte är färdigutvecklade och är beroende av ett fungerande endokrint system.   Barn spenderar en stor del av sin vardag på förskolan och det ställer krav på deras inomhusmiljö. Studier visar på att koncentrationerna av ftalater är 2-4 gånger så hög i förskolans inomhusmiljö som i hemmiljön. Med tanke på att barn har flera organsystem under utveckling är det viktigt att fasa ut onödiga källor för exponering av ftalater.   Arbetets syfte är att kartlägga ftalater i inomhusmiljön på förskolor i Växjö kommun och att undersöka pedagogers medvetenhet kring ämnet. Arbetet utgår från tidigare vetenskapliga artiklar och en enkätundersökning som personal på 46 förskolor i Växjö kommun har besvarat.   Studier som undersökt inomhusmiljöer visar på att det förekommer höga koncentrationer av ftalater som är begränsade enligt REACH-förordningen. Då ftalater finns i flera produkter blir det många olika exponeringskällor och det gör det viktigt att fasa ut onödiga källor för att minska koncentrationen av ftalater i luft och damm. De mest intressanta resultat som kommit fram via enkätundersökningen är att det förekommer plastgolv i de flesta lokaler, elektronik finns i de rum där barnen spenderar mest tid och att barn använder “vuxna leksaker” såsom äldre elektronik, väskor och skor. Ett resultat som visar att barn lever i en allt mer vuxen miljö med produkter som är avsedda för vuxna. Sådana produkter täcks inte in av de begränsningar som REACH-förordningen skapat och täcks inte heller av de nya leksaksdirektiven.   Förskolepedagogerna uppger sig vara medvetna om ämnet ftalater men ändå visar undersökningen att det finns en rad olika brister i kunskap. Det är därför viktigt att öka kunskapen och medvetenheten kring ämnet för att på så sätt fasa ut onödiga källor för exponering av ftalater.

My essay is about me and my colleagues who have come to realize that maybe we are stuck in old habits when it comes to preschool indoor environment from a gender perspective. The insight has enabled us now face the challenge of how to deal with and move forward with gender issues and the indoor environment. The reviews between us educators differ greatly, making it difficult start of a process of change, or development, of previous work in the preschool. The difficulties of working with gender in preschool is that we do not know how teachers influence or shape the children. We educators controls many times the children, both consciously and unconsciously and sometimes benevolence tend to instead become a takeover. We also want to develop a norm-critical approach to preschool. The dilemma is how it should be done in a natural way as the children in our preschool has homogeneous family situation and we educators do not have enough experience on standard critical perspective. The purpose of my essay is that based on my experience, discuss the pros and cons of striving for a gender-neutral indoor environment. That will I do by highlighting and portray my experiences from when we started the nursery in 2001 and until today in 2013, to gain perspective on the indoor environment. With the help of my own and theoretical reflections, I will look at how working has changed in our workplace, but that we noticed or been aware of it. I want to make impact in how the discussion of gender in preschool has changed over the years. I also want to problematize what is a good or less good indoor environment for children in preschool through a pedagogical approach to the standard critical perspective. Something I want to mention is difficulties that educators face in working with a gender-inspired preschool. My reflective along with my preconceptions, I have lead me to approach the dilemmas that gender norms create in my daily task at the preschool. Through my encounters with colleagues, parents and children. I have reflected on the events that occurred during these meetings. My own reflections and thoughts have provided the basis for this investigation. I have been using a variety of theoretical perspectives to sort my reflections and thoughts. The theories I have used are for example the current curriculum for the Swedish preschool (Lpfö 98/10), as we as literature by Elisabeth Nordin-Hultman and Klara Dolk. My research question is formed with thoughts on how I, along with my work colleagues can create more awareness of the preschool indoor environment from a gender perspective, to develop a gender neutral environment in our preschool. Some obstacles to get further arise from colleagues we have shared opinions about what is good practice. The standard critical perspective is something we are interested in and started to explore, but there have also been new problems to work on. Who and what those difficulties might be and consist of, is something that I raise in my essay. My conclusion is that by letting the kids get more involved in preschool indoor environment from a gender perspective, a common change happen. / Min essä handlar om mig och mina kollegor som har kommit till insikt om att vi kanske har fastnat i gamla vanor när det gäller förskolans inomhusmiljö ur ett genusperspektiv. Insikten har gjort att vi nu står inför en utmaning om hur vi ska hantera och komma vidare med genusfrågor och med inomhusmiljön. Åsikterna mellan oss pedagoger går isär, vilket försvårar igångsättningen av ett förändringsarbete, eller utveckling, av det tidigare arbetet på förskolan. Svårigheterna med att arbeta med genus i förskolan är att vi inte vet hur vi pedagoger påverkar eller formar barnen. Vi pedagoger styr många gånger barnen, både medvetet och omedvetet, och ibland kan välviljan tendera att istället blir ett maktövertagande. Vi vill även utveckla ett normkritiskt arbetssätt på förskolan. Dilemmat är hur det ska ske på ett naturligt sätt när barnen på vår förskola har homogena familjeförhållanden och vi pedagoger inte har tillräckligt med erfarenhet om normkritiska perspektiv. Syftet med min essä är att utifrån mina erfarenheter diskutera för- och nackdelar med att sträva efter en könsneutral inomhusmiljö. Det kommer jag göra genom att lyfta fram och skildra mina erfarenheter från när vi startade upp förskolan år 2001 och fram till idag år 2013, för att få perspektiv på inomhusmiljön. Med hjälp av mina egna och teoretiska reflektioner kommer jag att se över hur arbetssättet har förändrats på vår arbetsplats, utan att vi märkt eller varit medvetna om det. Jag vill göra nedslag i hur diskussionen kring genus på förskolan har förändrats med åren. Jag vill också problematisera vad som är en bra eller mindre bra inomhusmiljö för barn på förskolan ur ett pedagogiskt synsätt när det gäller normkritiska perspektiv. Något jag vill ta upp är svårigheter som pedagoger möter i att arbeta med en genusinspirerad förskola. Min metod har varit reflekterande och tillsammans med min förförståelse har jag försökt närma mig de dilemman som genusnormer skapar. Genom mina möten med kollegor, föräldrar och barn vid förskolan, har jag utgått från och reflekterat kring de händelseförlopp som uppstått under dessa möten. Mina egna reflektioner och tankar har utgjort basen för undersökningen. Jag har med hjälp av olika teoretiska perspektiv, kunnat sortera mina reflektioner och tankar. De teorier jag har utgått från är till exempel läroplanen (Lpfö 98/10), samt litteratur av Elisabeth Nordin-Hultman och Klara Dolk. Min frågeställning handlar om hur jag tillsammans med mina arbetskollegor kan bli mer medvetna om förskolans inomhusmiljö ur ett genusperspektiv, för att utveckla genusarbetet i förskolans miljö. Vissa hinder för att komma vidare uppstår av att vi kollegor har delade åsikter om vad som är bra tillvägagångssätt. Det normkritiska perspektivet är något vi är intresserade av och har börjat utforska, men det har också kommit nya svårigheter att arbeta med. Vilka och vad dessa svårigheter kan vara och bestå i, är något som jag lyfter i min essä. Min slutsats är att genom att låta barnen bli mer delaktiga i förskolans inomhusmiljö ur ett genusperspektiv kan ett gemensamt förändringsarbete ske.