I spelutveckling finns det idag två sätt för utvecklare att skapa digitalt innehåll. Manuellt av personer som skapar allt innehåll för hand eller automatiskt av program där ekvationer istället beskriver innehållet och generera detta vid behov. Att låta ett program generera digitalt innehåll kallas Procedural Content Generation (PCG) och används i grafiska applikationer, dataspel, simulatorer och online-applikationer. I detta arbete, gjort för Linnéuniversitetet, utvecklas ett sätt att möblera ett virtuellt rum genom att bruka konceptet för PCG. Genereringsalgoritmen är regelbaserad och med denna lösning kan ett eller flera virtuella rum möbleras utan att innehållet i rummen behöver lagras. / In game development today there are two ways for developers to create digital content. Manually by people who create all the content by hand or automatically by letting a program, through use of equations that describes the content, generate it when needed. The method of letting a program generate the digital content is called Procedural Content Generation (PCG) and is used in graphic applications, computer games, simulators and online applications. This work, for the Linnaeus University, is about the development of a way to furnish a virtual room by the concept of PCG. The generation algorithm is rule based and with this solution one or more rooms can be furnished without the need to save the rooms content.

Tillfredsställande inomhusmiljö är idag mycket viktigt eftersom människor spenderar majoriteten av sin tid inomhus. För att fastställa och reglera inomhusmiljön måste denna mätas. Detta sker med olika sensorer och de vanligaste är koldioxid-, kolmonoxid-, temperatur- och luftfuktighetssensorer. Mätsystem som idag mäter inomhusmiljö är dyra att köpa in och att installera. Dessutom varierar de i svårighetgrad att konfigurera. Med hjälp av billig elektronik och trådlösa sensornätverk kan den totala kostnaden, inte minst installationskostnader, reduceras eftersom radiolänkar utnyttjas istället för kabelbunden kommunikation. Trådlösa sensornätverk kan även underlätta konfigurering av mätsystemet om ändringar behöver göras. Denna studie beskriver design och konstruktion av ett trådlöst sensornätverk för mätning av infraljud, koldioxidhalt, temperatur och relativ luftfuktighet. Bristen på mätsystem som mäter inomhusmiljö där infraljud är en av mätparametrarna gör det önskvärt att mäta infraljud istället för en av de andra vanliga mätparametrarna. I studien konstrueras en sensornod, en gateway och PC programvara. Utvärdering och test av konstruerat system utförs och resultaten jämförs mot ett referenssystem. Resultaten visar att mätsystemet i jämförelse med ett referenssystem ger tillfredsställande resultat. Avvikelserna mellan systemen är liten. Resultat från infraljudsmätningarna visar att mätsystemet kan mäta infraljudnivå men behöver filtreras för att återge korrekta signalnivåer.

Studien synliggör några förskollärares förhållningssätt till fysisk aktivitet i inomhusmiljön samt villkor i inomhusmiljön som möjliggör eller begränsar barns fysiska aktivitet. Tidigare forskning visar att förskolans miljö begränsar den fysiska aktiviteten och att förskollärares förhållningssätt är en bidragande faktor till att barn är fysiskt aktiva. Studien kan bidra till fördjupad förståelse som kan inspirera till fortsatt arbete i förskolan med fysisk aktivitet i inomhusmiljön.   För att samla in resultat till studien gjordes semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Förskollärarnas svar kategoriseras upp för att belysa gemensamma uppfattningar om förskollärares förhållningssätt och villkor som främjar eller begränsar fysisk aktivitet i inomhusmiljön. Resultatet visar att förskollärares kunskap om fysisk aktivitet är viktig för att främja barns möjligheter. Vidare visar resultatet att en gemensam grundsyn i arbetslaget och en tydlig kommunikation är villkor som också bidrar till ökade möjligheter för barns fysiska aktivitet i inomhusmiljön. Ljudnivå, stora barngrupper och liten yta i inomhusmiljön är villkor som förskollärarna upplever begränsar möjligheten att erbjuda fysisk aktivitet. Studien visar att förskollärare erbjuder barn få tillfällen i veckan med planerad fysisk aktivitet i inomhusmiljön men att den spontana fysiska aktiviteten sker dagligen i de flesta fall.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om och diskutera hur förskollärare rent konkret och praktiskt kan arbeta för att stimulera och väcka barns tidiga intresse för läs- och skrivutveckling i förskolan. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från tre olika förskolor i två olika kommuner. Analysen av det insamlade materialet bygger på det sociokulturella perspektivet. Resultaten visar att förskollärarna anser att det är viktigt att tidigt väcka barns intresse för läsning och skrivande. Verktyg såsom böcker, namnlappar med bokstäver och barnens intresse utgör betydelsefulla metoder i arbetet. Resultaten visar även att det är viktigt att miljön är inbjudande med gott om tillgängligt material, men också att förskollärarnas kompetens och medvetenhet är betydelsefulla för att barn ska utveckla sin läs- och skrivförmåga i förskolan.

Denna studie syftar till att undersöka aspekter av inomhusmiljöns sociala- ochfysiska dimensioner i relation till pedagogiska möjligheter. Studiens ansats ärkvalitativ med strukturerade icke-deltagande observationer ochsemistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetoder. Empirin baseras påden fysiska miljön i fem förskolor och fem förskollärares subjektivauppfattningar av förskolans innemiljö. Studien utgick från ett posthumanistisktperspektiv för att synliggöra, problematisera och kritiskt granskapåverkansfaktorer för vem som planerar och organiserar den fysiska miljön, förvem detta görs samt vilka som har tillgång till inomhusmiljön. Studiens resultatsynliggör att förskollärarna förstår förskolans fysiska miljö som en plats förlärande som skapas både av förskollärarna, barnen, materialiteter ocharkitektur. Sammanfattningsvis framgick det en samstämmighet i hurförskollärarna arbetade för att skapa miljöer med ett tydligt pedagogiskt syfte,men trots denna samstämmighet så är det de vuxna till syvende och sist somstår för själva utformandet.

Aktuell statistik visar att förskollärarbristen är alarmerande, Lärarförbundet skrev redan år 2017 att endast 42% av de anställda årsarbetarna i förskolan hade förskollärarexamen. Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur olika lärarprofessioner ser på inomhusmiljöns betydelse för barns språkutveckling samt hur de arbetar för att skapa en inomhusmiljö som stimulerar barns språkutveckling. För att uppnå studiens syfte användes kvalitativa intervjuer med sex informanter, uppdelat på två förskollärare, två barnskötare samt två övrig personal. Intervjuerna bidrog till en insikt i hur olika lärarprofessioner ser på inomhusmiljöns betydelse samt hur de arbetar med inomhusmiljön för att stimulera barns språkutveckling. Intervjuerna har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begrepp som kommunikation, interaktion, kontext och redskap. I resultatet beskrivs kommunikationen som central för barns språkutveckling. För att gynna språkutvecklingen hos barn framkommer det i resultatet hur informanterna väljer att utforma den fysiska inomhusmiljön med redskap som bjuder in till lek. Samtliga informanter menade att leken bjuder in till interaktion och kommunikation vilket i sin tur gynnar språkutvecklingen. En fysisk inomhusmiljö som stimulerar barns språkutveckling består enligt informanterna av böcker, bilder, bygg- och konstruktionsmaterial samt material som bjuder in till rollekar. Slutsatser av resultatet visar att det finns en samsyn på den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns språkutveckling samt hur de väljer att utforma den fysiska inomhusmiljön för att på bästa sätt stimulera barns språkutveckling, oavsett utbildning eller befattning i förskolan.

Syftet med studien var att utveckla en fördjupad kunskap om inomhusmiljöns betydelse för barns lärande utifrån förskollärares perspektiv. Denna studie utgick från det teoretiska begreppet affordance. En kvalitativ metod med intervjuer genomfördes med åtta förskollärare. Till intervjudata användes en tematisk analys. I resultatet lyfter förskollärarna vikten av att organisera inomhusmiljön i syfte för att främja samspel mellan barn. I arbetet med inomhusmiljön begränsades förskollärarna av exempelvis lokaler, kollegors förhållningssätt till material och regler samt åldersskillnader i barngruppen. Slutsatser i studien är att arbetet med inomhusmiljön för barns lärande i förskolan är komplext.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några fritidshem beskriver runt om i Sverige hur de arbetar med fysiska lärmiljöer och hur och om det har ändrats utifrån rådande pandemi och dess restriktioner. Studiens empiri bygger på en enkätundersökning som skickades ut i diverse fritidshems-grupper på Facebook. Både slutna och öppna frågor har ställts för att ge respondenterna möjligheter att utveckla deras svar för att få en mer bredd på deras syn om fysiska lärmiljöer. Ansatsen vi tillämpat är mixed method research, en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Vi har analyserat vårt empiriska material med deskriptiv statistik och innehållsanalys. Resultatet av detta arbete visar att det är en stor variation ute i fritidshemmen i arbetet med fysiska lärmiljöer. En upptäckt vi gjorde var att gemensamt för de flesta fritidshemmen är svårigheten att arbeta med fysiska lärmiljöer då fritidshemmet inte tillhandahåller egna lokaler anpassade för fritidspedagogik. Fritidshemmet delar ofta lokaler med skolan som fritidshemmet får anpassa sig efter. Det framkom också att stora barngrupper på liten yta är vanligt förekommande i fritidssammanhang. Vi har också undersökt utifrån ett coronaperspektiv om hur fritidspersonalen utformar de fysiska lärmiljöerna i och med rådande pandemi och dess restriktioner. I studien visade det sig att majoriteten av fritidshemmen har flyttat all sin verksamhet utomhus för att minska smittspridningen, på så vis har de fysiska lärmiljöerna ändrats då eleverna får all sin fritidsundervisning utomhus. Problemområdet vi undersöker är hur fritidspersonal beskriver arbetet med fysiska lärmiljöer. Tidigare forskning inom området fysiska lärmiljöer är bristfällig då det läggs mest fokus på forskning om undervisningen och inte områdena runt omkring. / <p>Betygsdatum: 2021-06-06</p>

Studiens syfte är att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om inomhusmiljöns utformning. För att besvara syftet har följande frågeställningar använts:  Vad anser lärare i fritidshem är viktigt i utformningen av inomhusmiljön?  Vad ser lärare i fritidshem för möjligheter respektive hinder i utformningen av inomhusmiljön?  Hur upplever lärare i fritidshem att elever kan vara delaktiga i utformningen av inomhusmiljön?  I studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer genomfördes med lärare som samtliga arbetar på olika fritidshem.  Resultatet visar att lärare i fritidshem ser ändamålsenliga rum som viktigt i utformningen av fritidshemmets inomhusmiljö. Ändamålsenliga rum är rum med ett tydligt syfte, detta medför en tydlig struktur där eleverna vet vad som förväntas av dem i de olika rummen. De lärare som arbetar på ett fritidshem där de har helt egna fritidslokaler ser det som en möjlighet i utformningen av fritidshemmets inomhusmiljö. Inomhusmiljön kan då utformas helt utifrån fritidshemmets verksamhet och de elever som går där. De lärare som arbetar på ett fritidshem där de delar lokaler med den obligatoriska skolan ser det som ett hinder i utformningen av fritidshemmets inomhusmiljö. Material måste hela tiden städas undan och utformningen sker utifrån både den obligatoriska skolan och fritidshemmet vilket kräver en ständig kommunikation mellan de olika verksamheterna. Lärarna upplever att eleverna kan och bör vara delaktiga i utformningen av fritidshemmets inomhusmiljö. Detta sker dels genom kommunikation mellan lärare i fritidshem och eleverna samt genom att ha elevernas intressen och behov i åtanke när inomhusmiljön utformas.

I studien undersöktes förskollärarnas roll och barns delaktighet vid planering av den pedagogiska inomhusmiljön, eftersom miljön på förskolorna ser olika ut. Vi undersökte förskollärarnas förhållningssätt och hur det påverkade miljöns utformning, samt synen på barns delaktighet i utformningen av den pedagogiska lärmiljön. Ämnesområdet var intressant och framför allt relevant för att skapa en medvetenhet hos förskollärare om den pedagogiska miljöns utformning. Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare från olika förskolor i samma kommun. Resultatet analyserades genom en kvalitativ metod där informanternas svar kategoriseras för att urskilja likheter och skillnader. I resultatet framkom det att förskollärarna såg sin roll som betydelsefull i den pedagogiska inomhusmiljön. Förskollärarnas förhållningssätt speglade sig i den pedagogiska miljön vilket gynnade barns utveckling och lärande. Resultatet visade även barns betydelsefulla roll i den pedagogiska inomhusmiljöns utformning, där förskollärarna såg barnen som kompetenta individer. Förskollärarna lyfte barns delaktighet som en viktig del i utformningen av inomhusmiljön. Den inställning som förskollärarna hade till barns kompetenser samt medvetenhet kring förhållningssätt synliggjordes i miljön, där nyfikenhet och utmaningar skapades för barnen. Förskollärarnas kompetenser synliggjordes i den genomtänkta lärmiljön som var planerad utifrån förskolans läroplan samt barns perspektiv och barnperspektiv.