Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärarnas förhållningsätt till den fysiska inomhusmiljön i förskolan och hur de arbetar med den för att främja barns utveckling och lärande.   John Deweys teori om barns lärande har varit den teoretiska utgångspunkten i denna studie. Deweys begrepp lärmiljö, learning by doing och erfarenheter visade sig vara användbara i studien när det gäller hur förskollärarna beskrev skapande av inomhusmiljö. Genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare kunde jag undersöka deras erfarenhet kring ämnet på ett djupare plan. Insamlade empiri analyserades genom den valda teorin och begrepp.   Studiens resultat visar att förskollärarna är medvetna om vilken stor roll den fysiska miljön har för barn genom att de skapar sådan miljö som stimulerar barns lärande och behov. Det har visat sig att material ska vara genomtänkt och ha ett syfte och att förskolläraren har ansvar att introducera materialet på rätt sätt om lärandet ska kunna ske. Barn är i konstant görande och enligt förskollärarna är det oerhört viktigt att vara närvarande pedagog, för det är då man ser vad är barn i behov av och utifrån det skapa en lärmiljö som gynnar barn. Resultat visar att inomhusmiljö och dess innehåll ska väcka barns utforskande, vilja att leka och lära genom olika upplevelser som en lärmiljö erbjuder och alla dessa lärande process kopplas till Deweys teori om lärande.

Abstrakt  Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar den fysiska miljön inomhus på förskolan och vilket lärande hos barn som möjliggörs i relation till den fysiska miljön. Syftet är även att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar de förutsättningar som finns för att utforma den fysiska miljön inomhus. Vidare belyser studien förskollärarnas perspektiv på den betydelse förskolans fysiska miljö har för barns utveckling och lärande.  Utifrån en fenomenografisk forskningsmetod och analysmodell har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer, där sex förskollärare intervjuades från tre olika förskolor för att ta del av deras uppfattningar och tankar kring den fysiska miljön i förskolan. Vi har även använt oss av teorin affordance i analysen av resultatet.  Resultatet visar att förskollärarna betonar vikten av att utgå från barns intresse, behov och förskolans läroplan när förskolans fysiska miljöer utformas eller förändras. Vidare betonas vikten av att miljöerna är tydligt utformade med vad de erbjuder och att material är tillgängligt för barn på deras nivå. Implikationer utifrån detta är att uppmärksamma dessa aspekter av miljön i syfte att skapa så goda förutsättningar som möjligt för barns utveckling och lärande. Det lyfts också att budget och kompetensutveckling är av stor vikt men den varierar förskolorna emellan.

De pedagogiska inomhusmiljöerna som finns i förskolor har en stor betydelse på barnens möjligheter till lärande och utveckling. Syftet med studien är att lyfta fram förskolepersonalens tankar och erfarenheter kring arbetet med den pedagogiska inomhusmiljön i förskolan, men även undersöka hur dessa miljöer kan anpassas för alla barn.  De forskningsfrågor som studien utgår ifrån är: Hur beskriver förskolepersonalen den pedagogiska inomhusmiljön och dess utformning? Vilka faktorer påverkar arbetet med den pedagogiska inomhusmiljön utifrån förskolepersonalens beskrivningar?  Studiens teoretiska utgångspunkt är ramfaktorteori och med ett djupare fokus på ramfaktorteorins fem delar som är: Det pedagogiska ramsystemets ramar, de administrativa ramarna, de resursrelaterade ramarna, de organisationrelaterade ramarna och anknytningsramar. Studiens metod består av en enkätundersökning och en pilotstudie med semistrukturerade intervjuerna som alla genomfördes med verksam förskolepersonal.  I studiens resultat beskriver förskolepersonalen skillnader i kunskap och samsyn och vilken påverkan det har i arbetet med barn, samt vilka möjligheter och hinder som finns. I studiens diskussion lyfts det fram olika faktorer på vad som kan påverka arbetet med barn i behov av stöd och den pedagogiska inomhusmiljön. Studiens slutsats är att arbetet och de anpassningar som förskolepersonalen beskriver att de gör i den pedagogiska inomhusmiljön, skapas utifrån alla barns behov.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vilka förhållningsätt förskollärare har till användningen av inomhusmiljön i den fria leken och hur det möjliggör och begränsar barns möjligheter till grovmotoriska rörelser. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare samt observationer av inomhusmiljön och förskollärarens agerande. Studien utgår och har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framkommer det att de uppsatta reglerna och förskollärarnas didaktiska ställningstaganden påverkar barnens möjligheter till utveckling av grovmotoriska rörelser. I resultatet framkommer det även att miljöns utformning påverkas av, både de förskollärarna kan styra över och hur förskolan är byggd. Avslutningsvis beror barnens möjligheter till grovmotorisk utveckling i hög grad på förskollärarnas inställning till fysisk aktivitet inomhus.

I förskolans läroplan (Lpfö18, 2018) framgår att miljön ska vara tillgänglig för alla barn och där fokus ska ligga på barnens samspel med både den fysiska och den sociala omvärlden. Dock beskrivs det inte hur detta ska genomföras av förskollärarna i praktiken där vi utifrån egna erfarenheter upplev stora skillnader i hur förskollärare utformar inomhusmiljön. Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om förskollärares arbete att göra den pedagogiska inomhusmiljön tillgänglig för barnen i förskolans verksamhet. Detta utifrån förskollärares tolkningar av vad policydokument säger om barns tillgänglighet till material och miljö. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare har empiri samlats in och därefter tematiskt kodats, där resultatet visar på fyra kategorier; Förskollärares ansvar att anpassa verksamheten, reflektion och kritiskt tänkande till det egna arbetet, dilemmat mellan det självständiga barnet och säkerhetsriskerna samt kommunala riktlinjer och verksamhetens förutsättningar. Utifrån dessa kategorier har en analys utförts med hjälp av ståndpunkter från policy enactment-teorin, där det blir tydligt att förskollärare tolkar läroplanstexten och därmed anpassar det arbetet i praktiken genom en iscensättning utifrån lokala förutsättningar. Detta resulterar i en slutsats som visar på att förskollärare erkänner ett ansvar att anpassa förskoleverksamheten utifrån både policy och barn. Vidare poängterar förskollärarna att kritisk reflektion över det egna arbetet behövs för att kunna utveckla verksamhetens kvalitet. Slutsatsen visar också på att förskollärarnas visioner om barnens självständighet i inomhusmiljön behövs sättas åt sidan på grund av dels säkerhetsrisker, dels verksamhetens förutsättningar från kommunal nivå. Dessa utgör de val som ligger till grund för hur förskollärarna utformar den pedagogiska inomhusmiljön med utgångspunkt från barnens tillgänglighet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärarna utformar och strukturera den fysiska inomhusmiljön, men även i vilken grad barnen ges möjlighet att vara delaktiga i utformningen av miljön. Utifrån vårt syfte valde vi en kvalitativ studiedesign med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare som arbetar på kommunal eller fristående förskola. Affordance teorin har använts som teoretiskt perspektiv eftersom det ansågs vara relevant utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att den fysiska inomhusmiljön anses vara något viktigt för att stimulera barns kreativitet och fantasi. Studien visar även att den fysiska inomhusmiljön tillgodoser barnens förutsättningar och behov när förskolepersonalen har ett tillåtande förhållningssätt. Barn som ges möjlighet att vara delaktiga i utformningen av den fysiska inomhusmiljön och begränsas inte i att förflytta material kan upptäcka handlingserbjudanden.

Titel: Energieffektivisering och dess påverkan på inomhusmiljön – en fallstudie av en kontorsbyggnad. Syfte: Syftet är att undersöka och utreda resultatet av en energieffektivisering i en befintlig kontorsbyggnad samt att ta reda på hur brukarna upplever inomhusmiljön. Bakgrund: En byggnad, benämnd LU1, på Umeå universitet har i samband med en renovering genomgått en rad energieffektiviserande åtgärder. Ett nytt närvaro- och tryckstyrt luftbehandlingssystem som regleras ända ned på rumsnivå har installerats, en rad styr- och reglertekniska funktioner har implementerats men även en rad andra övriga åtgärder har vidtagits. Metod: Diverse mätningar har utförts i byggnaden tillsammans med en enkätundersökning med brukarna. Slutsats: Den specifika energianvändningen för uppvärmning, kyla och fastighetsel är efter energieffektiviseringen cirka 52 kWh/m2/år vilket går att jämföra med 126 kWh/m2/år som var genomsnittet för 123 kontorsbyggnader i en studie utförd av energimyndigheten. Resultat från både mätningar och enkätundersökning visar på att inomhusmiljön är mycket bra efter de åtgärder som utförts. Samtliga bestämmelser och krav har uppfyllts för inomhusmiljön i LU1 och enkätresultaten visar på mycket nöjda brukare. Den enda punkt där ett missnöje visas gäller sammanträdesrummen. / Title: Energy efficiency improvement and its impact on the indoor climate – A case study of an office building Purpose: The purpose is to examine and investigate the results of energy efficiency improvement in an existing office building and to find out how the working staff experience the indoor climate Background: A building, named LU1, at the University of Umeå has been through a series of energy efficiency measures as the building was renovated. A new presence- and pressure controlled air treatment system that adjusts all the way down to a room level has been installed as well as a series of automatic control functions. A series of other measures have also been taken. Method: Measurements have been made as well as a poll amongst the working staff. Conclusion: The specific energy use for heating, cooling and electricity used for building purposes is about 52 kWh/m2/year after the energy efficient measures were carried out, which compares to 126 kWh/m2/year which was the average for 123 office buildings in a study carried out by Energimyndigheten. The results from both the measurements and the poll however indicates that the indoors climate is very satisfactory after the measures carried out. All rules and regulations have been met for the indoors climate in LU1 and the results from the poll demonstrate that the working staff is very satisfied. The only aspect that indicates any dissatisfaction regards the conference rooms.

This study investigates how nine preschool educators perceive childrens’ “wild play” in regardsto the indoor environment in preschool. By using phenomenography as a method we haveinterviewed nine educators about their perception about childrens’ wild play and how it canbenefit them. We discuss the educators' different views of the challenges that come with wildand risky play in the indoor environment in preschool and how to accommodate the entire class.The majority of those interviewed associated the term 'wild play' itself with negative terms, suchas chaos, fighting, conflicts, but beyond this, they recognized that children had a need to engagein this type of play even indoors. Educators highlighted the limitations present in theenvironment, such as noise levels and space.

Syftet med denna studie är att undersöka och synliggöra förskollärarnas uppfattningar kring inomhusmiljöns betydelse för barns lärande. Det handlar alltså om hur förskollärarna skapar förutsättningar för hur inomhusmiljön för de yngsta barnen under tre år anpassas och iordningställs för att ge förutsättningar till utveckling, lek och lärande. Syftet är även att undersöka hur förskollärarna lyssnar in de yngsta barnen ur ett barns perspektiv. För att få svar på syftet har kvalitativa intervjuer med fyra stycken förskollärare på vardera fyra olika förskolor i två olika kommuner utförts. De kvalitativa intervjuerna ligger till grund för studien. I litteraturgenomgången lyfts studiens teoretiska utgångspunkter barnperspektiv, barns perspektiv, design för lärande och design i lärande. Studiens resultat visar förskollärarnas medvetenhet till sin yrkesroll och hur den påverkar och skapar förutsättningar för synen på barns lek, lärande och utveckling, men också vilka förutsättningar som skapas i inomhusmiljön. Vidare synliggörs det vilken betydande roll barnsynen har för verksamheten. Studien visar också på att förskollärarna uttrycker dilemman med att ta ett barns perspektiv.

Denna empiriska studie syftar till att studera samhandlingar mellan barn och tillgängligt material i förskolans innemiljö. Förskolans pedagogiska verksamhet präglas av ett humanistiskt synsätt som förbigår eller underskattar det icke-mänskliga materialets aktiva roll i leken. Härav ser inte alltid verksam personal att leken formas i ett ömsesidigt samspel där material och barn påverkar varandra. Studien har utgått från ett posthumanistiskt perspektiv med inriktning mot agentisk realism där ett intra-aktivt analysverktyg har tillämpats för att analysera fram ett resultat. Ett posthumanistiskt perspektiv kan bidra till kunskap som inte kan nås av tidigare forskning som domineras av främst sociokulturellt perspektiv till följd av en alltför människocentrerad föreställning om samspel. Genom ett posthumanistiskt perspektiv kan denna studie bidra till att verksam personal inom förskola ska få fördjupad förståelse och kompetensutveckling om materialets roll och intra-aktioner för att skapa mening i leken. Studien har en kvalitativ ansats och empiri har samlats in via videoobservationer på en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Studiens resultat och slutsats visar att icke-mänskligt material är betydelsefullt för att skapa mening i leken. Leken blir meningsfull genom att material har agens och är föränderligt i samhandlingar med barnen i en ömsesidig process.