Denna empiriska studie syftar till att studera samhandlingar mellan barn och tillgängligt material i förskolans innemiljö. Förskolans pedagogiska verksamhet präglas av ett humanistiskt synsätt som förbigår eller underskattar det icke-mänskliga materialets aktiva roll i leken. Härav ser inte alltid verksam personal att leken formas i ett ömsesidigt samspel där material och barn påverkar varandra. Studien har utgått från ett posthumanistiskt perspektiv med inriktning mot agentisk realism där ett intra-aktivt analysverktyg har tillämpats för att analysera fram ett resultat. Ett posthumanistiskt perspektiv kan bidra till kunskap som inte kan nås av tidigare forskning som domineras av främst sociokulturellt perspektiv till följd av en alltför människocentrerad föreställning om samspel. Genom ett posthumanistiskt perspektiv kan denna studie bidra till att verksam personal inom förskola ska få fördjupad förståelse och kompetensutveckling om materialets roll och intra-aktioner för att skapa mening i leken. Studien har en kvalitativ ansats och empiri har samlats in via videoobservationer på en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Studiens resultat och slutsats visar att icke-mänskligt material är betydelsefullt för att skapa mening i leken. Leken blir meningsfull genom att material har agens och är föränderligt i samhandlingar med barnen i en ömsesidig process.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om barns inflytande i förskolan utifrån barnperspektiv. Studien inriktar sig mer specifikt på hur barn uttrycker sitt inflytande om förskolans verksamhet och särskilt dess inomhusmiljö och material. Vi har använt oss av begreppen barnperspektiv och barns perspektiv för att ta del av barnens uttryck. Vi har även använt oss av begreppen ”human beings” och ”human becomings” för att få syn på om barnen är eller blir i sitt inflytande i förskolan. Studien är av kvalitativ karaktär och empirin är insamlad genom deltagande observationer samt samtal med barn. Analysmetoden är tematisk där studiens teman har arbetats fram utifrån analys av samtalen med barnen och de deltagande observationerna. Studiens teman har även arbetats fram genom att analysera empirin utifrån begreppen ”human beings” och ”human becomings”. Resultatet visar att barnen ges många valmöjligheter i förskolans verksamhet men att de oftast inte haft möjlighet att påverka förskolans inomhusmiljö och material. Resultatet visar också att tillgängligheten i inomhusmiljön och av materialet på förskolan varierar. Begreppet inflytande och dess innebörd är något som barnen inte har stor kunskap om därför blir en slutsats att barn måste göras mer medvetna om deras möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet.

Studiens syfte är att belysa hur den fysiska inomhusmiljön ser ut med likheter och skillnader i en förskola i Sverige samt en förskola i Sydafrika. De här tre frågeställningar har vi utgått från för att besvara syftet och få fram ett resultat, vad för artefakter exponeras i förskolornas fysiska inom-husmiljö? Vilka likheter och skillnader synliggörs på artefakter i de fysiska inomhusmiljöerna i Sverige och i Sydafrika? Vilka likheter och skillnader synliggörs på utrustning och utrymmen i de fysiska inomhusmiljöerna i Sverige och i Sydafrika? I studien används sociokulturellt perspektiv som teoretiskt perspektiv då det sociokulturella perspektivet har en stor betydelse för hur man kan se på artefakter och dess betydelse. I studien så användes dels en komparativ metod dels en kvalitativ form där observation genom fotografier användes som metod. Två förskolor deltog i studien, en i Sverige och en i Sydafrika. Antal fotografier i studien är 50 bilder från förskolan i Sverige respektive 30 bilder från förskolan i Sydafrika som användes för att analysera resultatet utifrån en kodningstabell. Resultatet visar på vilka skillnader och likheter det finns mellan de olika förskolorna samt vilka artefakter som exponeras i den fysiska inomhusmiljön / The aim of this study is to illustrate how the physical indoor environment is designed, with similarities and differences in a preschool in Sweden and a preschool in South Africa. We have investigated the following three questions: What artefacts are exposed in the preschools' physical indoor environment? What similarities and differences are made visible on artefacts in the physical indoor environments in Sweden and in South Africa? What similarities and differences are made visible on equipment and spaces in the physical indoor environments in Sweden and in South Africa? In the study a comparative method and a qualitative approach where observation through photographs was used as a method. Two preschools participated in the study, one in Sweden and one in South Africa. The number of photographs in the study is 50 images from the preschool in Sweden and 30 images from the preschool in South Africa that were used to analyse the results based on a coding table. The result shows the differences and similarities between the different preschools and how they have designed the physical indoor environment.

Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på guidade rundvandringar och intervjuer med sex pedagoger från tre olika förskolor, både på småbarnsavdelningar och på syskonavdelningar. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse pedagoger tillmäter inomhusmiljöns utformning i förskolan med avseende på barns tillgångar till material och aktiviteter för sin utveckling och sitt lärande. Kunskapsöversikten redogör för ett historiskt perspektiv om hur förskolans inomhusmiljö har utvecklats och exempel ges på pedagogiska influenser som förskolorna kan ta idéer ifrån. Den belyser även miljöaspekten utifrån olika styrdokument och litteratur. Resultatet visar på att förskolornas inomhusmiljö har en fast objektiv miljö som utformas utifrån de resurser som finns tillgängliga för att få den subjektiva miljön i verksamheten. Pedagogerna skapar rum i rummen och när de utformar miljön utgår de från barnens intressen och tycker att det är av vikt att variera materialet i inomhusmiljön. Diskussionen reder ut resultatet att förskolorna har traditionella miljöer och material och att de till viss del är inspirerade av pedagogiska influenser. Pedagogerna själva har en viktig roll i verksamheten därför att den objektiva miljön begränsar hur tillgänglig miljön är för barnen. De utformar miljön utifrån barnens intressen som träder fram i förskolemiljön och utifrån läroplanens riktlinjer. / The study is a qualitative study based on guided tours and interviews with six pedagogues from three different preschools, both in small children departments and in sibling departments. The purpose of this study was to examine which meaning pedagogues attach the indoor environment design in preschool with regard to children's access to materials and activities for their development and learning.The knowledge review presents a historical perspective on how the preschool indoor environment has developed and examples are given to educational influences that preschools can take ideas from. It also highlights the environmental aspect from various policy documents and literature. The results show that the preschools indoor environment has a fixed objective environment designed according to the resources available to form the subjective environment. The pedagogues create room in the rooms and when designing the environment they proceed from the interests of children and think it is important to vary the materials in the indoor environment. The discussion sorts out the result that the examined preschools have traditional environments and materials and that they partly are inspired by pedagogical influences. The pedagogues themselves have an important role in the indoor environment because the objective environment limits the children's availability in the environment. The pedagogues design the indoor environment from the children's interests that occurs in the preschool environment and from the curriculum guidelines.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att belysa hur pedagogerna beskriver deras arbete med barns inflytande i inomhusmiljön på förskolan.  1.   Hur involveras barnen i arbetet med inomhusmiljön?  2.   Hur synliggör pedagogerna barnens inflytande i inomhusmiljön?  3.   Hur stor betydelse tycker pedagogerna att inomhusmiljön har avseende barns lärande och utveckling? Metod: Metoden som används är kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog tre respondenter som alla var utbildade förskollärare, fördelat på två förskolor belägna i en stad i Mellansverige. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning samt filosofin Reggio Emilia. Resultat: Resultatet visar att pedagogerna tycker att miljön har en stor påverkan avseende lärande och utveckling.  Dock blir fokus idag till största del på att observera vilka intressen barnen har och forma miljön efter det, istället för att involvera barnen i utförandet. / Purpose and question formulations: The purpose of the study is to enlighten how the teachers describes their work with the kids and their influence in indoor environment at preschool. 1.     How are the kids involved with the work about indoor environment? 2.     How does the teachers demonstrate the kids influence in indoor environment? 3.     How much importance does the teachers think that indoor environment effects the kids teaching and development? Method: The method which is use is qualitative and the empirical material was collected through semi-structured interviews. In the study it was three participating respondents who all were educated preschool teachers. They were allocated at two preschools in a town in middle of Sweden. The results were analyzed with help from former research and philosophy of Reggio Emilia. Result: The results shows that the teachers thinks that environment has a big impact consider teaching and development. However, the focus today is more observing what interests the kids have and shape the environment after that, rather involving the kids in the process.

The physical environment is in our vicinity and our everyday lives. We have daily contact with the physical environment, not least with the physical indoor environment. The school is a place where the physical indoor environment is important for both students and staff in their everyday lives. The purpose of our study is to get an idea of how students' motivation to participate in teaching at leisure-time centers is affected by the physical indoor environment, by comparing two leisure-time centers with each other. One leisure-time center with premises intended for leisure-time center and one leisure-time center that shares premises with the school classrooms. We compare the similarities and differences in leisure-time centers regarding the students' perception and integration with the physical indoor environment and what in the environment that motivates the students to participate in the teaching. This study is conducted with the help of observations at the leisure-time centers and web surveys and to help analyze our collected material, we use an environmental psychological perspective; environmental psychology refers to humans and the environment and looks at their impact on each other. We also use Reeves' eight aspects to see motivation linked to behaviors, to study the motivation of students at the time of observation. The results show that there are more similarities than differences between the leisure-time centers. The conclusion is that the students in the general way of both leisuretime centers have a positive attitude towards the premises of the leisure-time centers. They also show a high level of motivation and that the physical indoor environment affects motivation.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, och hur detta förhållningssätt i sin tur påverkar utformningen av inomhusmiljön i förskolan. Studien utgår från en kvantitativ enkätundersökning, med en kvalitativ del där respondenterna gett egna kommentarer. Resultatet av de kvantitativa frågorna pekar på att populationen består av störst andel nyutexaminerade förskollärare, med examen inom de fem senaste åren. Resultatet indikerar även en hög enighet bland respondenterna, att det är av vikt att motverka könsstereotypa normer i förskolans inomhusmiljö, samt att deras verksamhets inomhusmiljö har utformats därefter. I relation till majoritetens enighet följde frågor om praktiskt utförande av mer varierande indikationer i resultatet. I studiens kvalitativa del framkom tre olika kategorier. I kategori ett intog förskollärarna ett könsblint förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, vilket ledde till en uppdelning av könskodat lekmaterial i inomhusmiljön. I kategori två intog förskollärarna ett medvetet förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, vilket ledde till en utformning av inomhusmiljön med enbart könsneutralt lekmaterial. I kategori tre intog förskollärarna ett medvetet förhållningssätt till genus och könsstereotypa normer, vilket ledde till en integrering av könskodade lekmaterial. Sammanfattningsvis indikerar föreliggande arbete på att det, i synnerhet hos gruppen förskollärare med examen inom de fem senaste åren, finns en hög grad av enighet i frågan om det är viktigt att arbeta med att utforma förskolans inomhusmiljö utifrån ett genusperspektiv. Däremot skiljer sig förhållningssätt och inställning till praktiskt utförande inom gruppen, och det går att urskilja flera olika strategier för tillämpning.

Over the last few years the interest in indoor plants has increased. Whether they are used for decorating, as mood boosters or sometimes as food in cooking, people want to come closer to nature by bringing it into their homes. However removing plants from their natural habitat could have negative implications on their well-being. In order to achieve an optimal environment, the current location for the plants need to emulate their native environment. Taking sunlight and watering  into consideration isn’t always enough: temperature, humidity, soil nutritional level and soil pH level are also factors that needs to be monitored. This thesis covers the creation of a prototype that measures sunlight, temperature and humidity, compares the measurements to a database of plant needs, and then displays the result on a website. The aim is to enable a more effective care of indoor plants. In the end a system was created that can take measurements, are capable of comparing the two sets of data and then visualize the result on a website for the user. / Under de senaste åren har intresset för inomhusväxter ökat. Oavsett om de används för att dekorera, som humörförstärkare eller ibland i matlagning vill människor komma närmare naturen genom att föra den in i sina hem. Att ta bort växter från deras naturliga livsmiljö kan dock ha negativa konsekvenser för deras välbefinnande. För att uppnå en optimal miljö måste den nuvarande platsen för växterna emulera deras ursprungliga miljö. Att tänka på solljus och vattning är inte alltid tillräckligt utan temperatur, luftfuktighet, jordens näringsnivå och jordens pH-nivå är andra faktorer som också behöver ses över. Det här examensarbetet omfattar skapandet av en prototyp som mäter solljus, temperatur och luftfuktighet, jämför mätningarna med en databas över växtbehov och sedan visar resultatet på en webbplats. Syftet är att göra det möjligt för användaren att effektivisera skötseln av inomhusväxter för växternas välbefinnande såväl som för sitt egna. I slutändan skapades ett system som kan utföra mätningarna och är kapabelt att jämföra dessa två samlingar data som sedan visar resultatet på en webbplats för användaren.

WELL är ett av det första certifieringssystemet för byggnader som fokuserar på människors hälsa och välbefinnande. Det innehåller över 100 olika prestandamätningar, strategier och riktlinjer som rör allt från projektering, produktion till förvaltning av byggnader.WELL-certifiering utvecklades av International WELL Building Institute (IWBI) och bygger på forskning förhållandet mellan medicin, vetenskap och design. Standarden omfattar olika aspekter av byggnadernas inomhusmiljö och hur de påverkar människors hälsa och välbefinnande. Certifieringen bedömer och främjar faktorer som kan påverka människors hälsa och välbefinnande, exempelvis luft- och vattenkvalitet, belysning, ljudmiljö, ergonomi, kost och fysisk aktivitet. Den tar också hänsyn till faktorer som främjar välbefinnande, som exempelvis åtkomst till grönområden och designelement som främjar stressreducering och mental klarhet. Genom att uppnå WELL-certifiering kan en byggnad visa sitt engagemang för att skapa en hälsosam och stimulerande inomhusmiljö för de som arbetar, bor eller vistas i byggnaderna. Syftet med arbetet är att undersöka hur WELL-certifieringar kan implementeras i den svenska bygg- och fastighetsbranschen. Arbetet fokuserar på vilka anpassningar som behövs för att möta WELL:s krav, samt hur det gällande regelverket och dess lagstiftningar kan tillämpas på certifierade byggnader. Metoden som valdes för arbetet omfattar litteraturstudie och intervjun. Litteraturstudien användes för att samla underlag och information om hur certifieringsprocessen fungerar med fokus på begrepp och koncept som ingår i WELL-certifieringen. Intervjuer användes för att undersöka hur WELL anpassar sig till det svenska samhället och dessa kräv. Även för att undersöka underhåll och förvaltning av WELL -certifierade byggnader samt redogöra för skillnaderna mellan traditionell förvaltning och förvaltning utifrån certifieringen. Intervjuerna genomfördes med olika aktörer inom byggbranschen. Urvalet av intervjupersoner görs utifrån deras erfarenhet och kunskap inom WELL. Resultatet av studien visade certifieringsprocessen är en omfattande och följer steg-för-steg-process som involverar olika aktörer, inklusive fastighetsutvecklare, arkitekter, ingenjörer och konsulter för olika steg i certifieringsprocessen. Att implementeringen av WELL-certifiering i svenska byggprojekt kan vara utmanande och kräver anpassningar, inklusive övervinnande av språkbarriärer och irrelevanta indikatorer. Genom att ta hänsyn till svenska lagar och byggregler (BBR) och undvika krav som redan uppfylls i Sverige, samt revidera och anpassa svåra krav till svenska förhållanden, kan WELL-certifiering vara mer genomförbar, mer kostnadseffektiv och relevant för den svenska marknaden. När det gäller förvaltning, fastighetsägaren har ansvaret för regelbundna mätningar och kontroller, vilket kan medföra ökade kostnader och kräva förvaltningsarbete. I WELL betonas vikten av förebyggande åtgärder för att minimera risker och skador samt förbättring av rutiner och kvalitet i förvaltningsprocessen. WELL-certifiering kan fungera som ett differentierande element och attrahera brukare som prioriterar hälsa och välmående på arbetsplatsen. WELL erkänns som en helhetlig strategi för att främja välmående. / WELL is one of the first certification systems for buildings that focuses on human health and well-being. It contains over 100 different performance measurements, strategies and guidelines covering everything from planning, production to building management. WELL certification was developed by the International WELL Building Institute (IWBI) and is based on research into the relationship between medicine, science and design. The standard covers various aspects of the buildings' indoor environment and how they affect people's health and well-being. The purpose of the work is to investigate how WELL certifications can be implemented in the Swedish construction and real estate industry. The work focuses on what adaptations are needed to meet WELL's requirements, as well as how the current regulations and its legislation can be applied to certified buildings. The method chosen for the work includes literature study and interview. The literature study was used to collect data and information about how the certification process works with a focus on terms and concepts included in the WELL certification. Interviews were used to investigate how WELL adapts to Swedish society and these demands. Also, to investigate the maintenance and management of WELL-certified buildings and explain the differences between traditional management and management based on the certification. The results of the study showed the certification process is a comprehensive and follows a step-by-step process that involves different actors, including real estate developers, architects, engineers and consultants for different steps in the certification process. That the implementation of WELL certification in Swedish construction projects can be challenging and requires adaptations, including overcoming language barriers and irrelevant indicators. By considering Swedish laws and building regulations (BBR) and avoiding requirements that are already met in Sweden, as well as revising and adapting difficult requirements to Swedish conditions, WELL certification can be more feasible, more cost-effective and relevant for the Swedish market. When it comes to management, the property owner is responsible for regular measurements and checks, which can lead to increased costs and require management work. WELL certification can serve as a differentiator and attract users who prioritize health and wellness in the workplace.

Denna studie har till syfte att undersöka hur rektorers och förskollärares kunskap och intresse av fysisk aktivitet kan påverka barns möjligheter att delta i planerade rörelseaktiviteter och utveckla sin grovmotorik i inomhusmiljö. Bakgrunden ger en översikt kring styrdokument och riktlinjer, från litteratur redogörs grundläggande rörelseförmåga och inomhusmiljöns betydelse. Tidigare forskning berättar om fördelen med fysisk träning, hur forskning ser på förskollärarnas kunskaper samt hur den fysiska och pedagogiska inomhusmiljön påverkar. Studien har en kvalitativt skriftlig intervju som metod, där tanken är att undersöka förskollärares och rektorers kunskap och intresse kring fysisk aktivitet och rörelse. Socialkonstruktivismen används som den teoretiska utgångspunkten, att kunskap är socialt uppbyggt och att kunskap förmedlas genom kontakt mellan olika människor. Kunskaper och intresse har en stor betydelse i vad barn får ta del av under sina dagar på förskolan. Resultatet visar att förskollärarna och rektorerna i sin utbildning tagit del av olika moment av fysisk hälsa. Däremot erbjuds inte barn i tillräcklig utsträckning rörelse under dagarna på förskolan. Orsaker till detta är bland annat att miljöerna inomhus inte är anpassade men också på grund av att kollegor har olika syn på vad som är viktigt i verksamheten.