I samband med decentraliseringen tog fritidshemmen steget in i skolan och många fritidshem delar sedan dess lokaler med skolans verksamhet. Detta gäller dock inte alla fritidshem. Det är i dag vetenskapligt belagt att den fysiska miljön har en påverkan på lärande och utveckling. Utifrån tidigare forskning framkommer det att dagens klassrum är skapta för att främja det ämnesinriktade lärandet under skoltiden. Samtidigt finns det en brist på forskning som lyfter fritidshemmets lärandemiljöer, i parallell till deras specifika uppdrag gentemot läroplanen. Det finns en avsaknad av elevernas röst i frågan. Intentionen med denna studie är att lyfta elevers perspektiv på olika typer av fritidshemsmiljöer. Detta för att bidra till en ökad förståelse för elevers uppfattning av hur miljön i fritidshem med egna/delade lokaler påverkar deras vistelse. Studiens fokus ligger på elevernas agerande i lärmiljön, deras upplevelse av fritidshemmens lärmiljö och huruvida olika typer av lärmiljöer överensstämmer med fritidshemmets styrdokument. Studien har utgått från tre forskningsfrågor: Hur påverkar olika lärmiljöer elevers agerande under fria aktiviteter? Vilka egenskaper beskriver eleverna skapar en meningsfull miljö i deras fritidshem? Vid jämförelse, framträder det några skillnader/likheter i hur de olika fritidshemmen överensstämmer med styrdokumenten utifrån den fysiska lärmiljöns förutsättningar? Utifrån studiens syfte har det genomförts observationer och elevintervjuer på två fritidshem med olika typer av lokaler. Teorierna som används för att belysa problemområdet är affordance och pragmatismen. Resultatet i denna studie visar inte på någon större skillnad mellan de olika fritidshemmen när det kommer till elevernas känsla av meningsfullhet och hur de ser fram emot sin vistelse. De skillnader som setts går att knyta till den fysiska miljöns utformning. I de fritidshem som delar lokal med skolan bidrar klassrumsmiljön till en typ av segregation mellan årskurserna som står i kontrast till den verksamhet som har egna lokaler. De möjligheter miljön bidrar till påverkas starkt av pedagogernas aktiva arbete.

Studien ämnar att skapa förståelse för hur fritidslärare och rektorer tolkar och beskriverarbetet med vila och rekreation i fritidshemmets inomhusmiljö. Det är ett faktum attfritidsverksamheten ofta brottas med stora elevgrupper i trånga lokaler som inte ärändamålsenliga för den fritidsverksamhet som ska genomföras där. Tidigare forskningfastställer att den fysiska inomhusmiljön på fritidshemmet är av stor betydelse för elevernashälsa och välbefinnande vilket gör en studie av den fysiska omgivningen inne påfritidshemmet angelägen att genomföra. Studien baserar sig på kvalitativasemistrukturerade intervjuer med både fritidshemslärare och rektorer i syfte att få fram tvåolika personalgruppers perspektiv på möjligheten till vila och rekreation i inomhusmiljönpå fritidshemmet. Både ett miljöpsykologiskt samt ett systemteoretiskt perspektiv haranvänts som teoretisk bakgrund i analysen. Ett resultat som framkommer i studien är att detfinns en gemensam syn på att begreppen vila och rekreation är tätt sammankopplade medvarandra med den skillnaden att fritidslärare kopplar dem till lugna miljöer med lågljudnivå medan rektorerna kopplar dem till miljöombyten. Det råder enighet mellanfritidslärarna och rektorerna kring läroplanens uppdrag att vila och rekreation ska erbjudaseleverna i fritidshemmets verksamhet. Ett annat resultat visar att fritidshemmen inryms ilokaler som främst är designade för skolverksamheten, vilket informanterna uppleverförsvårar möjligheten att erbjuda vila och rekreation. Rektorerna i fråga beskriver att dearbetar aktivt med att möjliggöra för fritidshemspersonalen att arbeta med vila ochrekreation i inomhusmiljön genom strategiska åtgärdsplaner eller med hjälp avsjälvskattningar. Studien kommer även fram till att arbetet med vila och rekreation iinomhusmiljön på fritidshemmet måste bygga på relationer och samspel mellanfritidshemspersonalen och rektorerna om ett förbättringsarbete ska kunna ske inomområdet.

Har undersökt förskollärares förhållningssätt till rörelse i förskolans innemiljö samt hur innemiljön skapar rörelsemöjligheter för barnen. Har även inkluderat lek i min studie, eftersom lek är en del av rörelse i förskolans inomhusmiljö. Inledningsvis går jag igenom vad det står om rörelse i styrdokumentet, förskolans läroplan samt olika synsätt på rörelse i inomhusmiljö och vilka begränsningar det kan ge barnen. Det framgår att rörelse är grundläggande för barnen i förskolan, men på grund av brist på utrymme i inomhusmiljön samt inredning av möbler kan det ge svårigheter för rörelsemöjligheter. Studiens metod är utfört på kvalitativ semistrukturerad intervju med fyra förskollärare. Intervjun utgår ifrån studiens syfte om förskollärares förhållningssätt och synsätt på rörelse i inomhusmiljön. Resultaten delas in i olika avsnitt som utgår från förskollärarnas svar från intervjuns frågeställningar. Utvalda teorier angående studien där handlar om rörelse, Jeans Aires teori om sinnenas samspel, teori om inomhusmiljön samt Piagets lekteori som vidare kommer att användas i resultat- och analysavsnittet. Resultatet av studien visade att förskollärarna önskar möjlighet till rörelse i inomhusmiljö, utifrån de olika utrymmen och rörelsemöjligheter på de olika förskolor. Avslutningsvis visade det sig att förskollärare utföra planerade samt oplanerade aktiviteter där de skapar rörelse och tränar motorik på olika sätt för barnen utifrån förskolans inredning och material i inomhusmiljön. Vidare vill jag diskutera metodvalet, resultaten från intervjuerna samt tidigare forskning om rörelse i förskolan

Syftet med denna kvalitativa studie är att på tio skolor i Malmö undersöka skolpersonalens upplevelser utifrån de nio teman Allergirond i skolan utgör. Ökningen av astma och allergi har under de senaste decennierna varit alltför snabb för att kunna sättas i relation till förändringar i det genetiska arvet.I stället har ökningen samband med förändringar i miljö och livsstil, antingen genom ökad kontakt av allergener eller genom minskad kontakt med faktorer som tidigare skyddat mot allergiutveckling. Till följd av detta har ett tvärsektoriellt samarbete kring allergifrågor inletts i Malmö. I detta samarbete har Malmö skolor erbjudits att ingå i ett projekt som har till syfte att öka kunskapen kring astma och allergi samt att aktualisera egenkontrollen. Vi har i uppdrag av Miljöförvaltningen i Malmö fått möjlighet att introducera och genomföra allergirond på tio skolor i Malmö genom intervjuer av skolpersonal. Verktyget vi använt oss av, Allergirond i skolan, är en checklista som består av nio teman hälsa, inomhusmiljö, ventilation, pälsdjur, parfym, växter, rökning, kost och lokalvård. Materialet från intervjuerna analyserades i de nio teman Allergirond i skolan består av och redovisas dels tema för tema men även skola för skola. Resultaten visar att det finns mer att arbeta med på skolorna vad gäller astma- och allergiförebyggande åtgärder. / The objective of this qualitative study is to find out about school staff`s experiences at ten different schools in Malmö regarding the nine themes of Allergy Round in School. The increased prevalence of asthma and allergy has during the last decades been too rapid to only be explained as caused by genetical changes. The fast increase also has to do with changes in the physical environment and lifestyles, either through increased contact with allergens or through less contact with factors that previously protected individuals from developing allergy. As a response to this a multisectoral approach dealing with allergy issues has been initiated in Malmö. Through this cooperation schools in Malmö have been given the opportunity to join a project, aiming at strengthening the knowledge of asthma and allergy as well as to update their control regarding the factors Allergy Round in School deals with. Through Miljöförvaltningen in Malmö we have been given the task of introducing and implementing the Allergy Round in School in ten different schools in Malmö, though interviews with school staff. The tool we have used, Allergy Round in School, is a checklist of nine themes health, indoor environment, ventilation, furred animals, perfume, plants, smoking, food and sanitary care. The results from the interviews were analyzed according to the nine themes and are in this study accounted for both through theme by theme as well as through school by school. The results show that there is more to do at the schools when it comes to preventive methods of asthma and allergy.

Tidigare forskning påvisar att det förekommer mycket stillasittande när barn befinner sig på förskolan och är barn fysiskt aktiva är det främst i utomhusmiljön. Forskningen visar även att få barn utveckla de grundläggande motoriska färdigheterna i tidig ålder kan det förbättra barns sociala beteende samt den kognitiva utvecklingen. Vidare visar forskning genom att  inomhusmiljö på förskolan förändras så barnen får röra sig fritt kan det leda till att barn vill vara mer fysiskt aktiva.    Syftet med studien var därför att ge en djupare förståelse för hur förskollärare arbetar med olika rörelseaktiviteter i inomhusmiljö på förskolan för att utveckla barnens motoriska färdigheter. Vidare undersöktes hur förskollärare ser på sin egen roll i arbete med rörelseaktiviteter inomhus och deras beskrivningar av vilken betydelse det sociala samspelet har för barnens utveckling av motoriska färdigheter genom rörelseaktiviteter. Studien utgick från en kvalitativ metod där insamlingen av empiri utfördes genom intervjuer med sex olika förskollärare.   Den insamlade empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv där den proximala utvecklingszonen, scaffolding och mediering stått i fokus. Resultatet visar att samtliga förskollärare i studien utförde rörelseaktiviteter i inomhusmiljön. De ansåg att när de utförde olika rörelseaktiviteter tillsammans med barnen var syftet att barnen skulle få utveckla sina grundläggande motoriska färdigheter.    Resultatet visar att förskollärarna anser att genom stöttning och att de själv är aktiva i rörelseaktiviteter tillsammans med barnen kan förskollärare vara ett föredöme och motivera barnen till att delta i det sociala samspelet. Slutsatsen vilken kan dras från resultatet, utifrån den teoretiska utgångspunkten, är att förskollärares uppmuntran samt den språkliga och fysiska kommunikation bidrar till att barn utvecklas vidare och lär sig att behärska nya motoriska färdigheter.

Studiens syfte var att ta del av förskollärares tankar kring relationen mellan materialitet och agens såsom det kommer till uttryck när de utformar den fysiska miljön inomhus utifrån barns lek. Vi utgår från ett onto-epistemologiskt perspektiv och studien bygger på en fenomenografisk metodansats. Sex verksamma förskollärare intervjuades och är den empirin som studien bygger på. Resultatet visade på fem teman som beskriver hur förskollärare utformar inomhusmiljön utefter barnens intressen och behov. Dessa var Barnens agens i leken, Miljö och materials agens, Barnens agens i miljön, Miljö utefter barnens intressen och Barnens bästa. Inom dessa teman kunde vi urskilja olika variationer i förskollärarnas berättelser. Slutsatsen syftar till hur förskollärares förhållningssätt och barnsyn är nära kopplat med hur de beskriver att de ordnar och utformar sina fysiska inomhusmiljöer. Studien bidrar med reflekterande frågor och tankar om hur barn synliggörs som aktiva agenter i förskollärares beskrivningar av sina inomhusmiljöer. Den bidrar även till förståelsen kring hur materialitet och agens påverkas och påverkar varandra. / The purpose of the study was to take part in preschool teachers' thoughts on the relationship between materiality and agency as it’s expressed when they design the physical environment indoors based on children's play. The study is based on an onto-epistemological perspective and with a phenomenographic methodological approach. Six active preschool teachers were interviewed and the empirical evidence is what the study is based on. The results showed five themes that describe how preschool teachers design the indoor environment according to the children's interests and needs. These were The children's agency in play, The environment and materials' agency, The children's agency in the environment, The environment according to the children's interests and The children's best interests. Within these themes, we were able to distinguish different variations in the preschool teachers' stories. The conclusion refers to how preschool teachers' attitudes and views of children are closely linked to how they describe that they arrange and design their physical indoor environments. The study contributes with reflective questions and thoughts about how children are made visible as active agents in preschool teachers' descriptions of their indoor environments. It also contributes to the understanding of how materiality and agency are affected and affect each other.

Styrdokumenten inom förskolan har under åren förändrats till att barnen idag ska vara delaktiga i sin pedagogiska lärmiljö vilket i sin tur ställer krav på verksamma förskolepedagoger inom förskolan. Syftet med studien är att synliggöra hur personal inom förskolan använder sin ledarroll till hur de gör barn delaktiga i utformningen av förskolans fysiska lärmiljö för att uppnå de riktlinjer som finns i dagens läroplan. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjufrågor som val av metod. Därefter gjordes en kvalitativ analys av informanternas svar som spelade in med ljudinspelning och som sedan kategoriserades och tematiserades utifrån fenomenografi, den sociokulturella teorin samt studiens frågeställningar och syfte. Resultatet visade att observationer var den främsta metoden som samtliga informanter använde sig av för att göra barn delaktiga i utformningen av förskolans lärmiljöer men att majoriteten av informanterna själva ansåg sig vilja inkludera barnen mer fysiskt i förändringen av den fysiska lärmiljön. Resultatet visade också skillnader mellan hur de utbildade förskollärarna och de outbildade pedagogerna såg på hur man arbetade med barns delaktighet då att vara en närvarande pedagog var mer av en självklarhet för de outbildade än för de utbildade förskollärarna. Utifrån resultatet så kan man se att det saknas en teoretiskt grund i arbetet så som mallar för kontinuerliga observationer och reflektioner samt teoretiskt kunskap på hur man praktiskt kan gå tillväga för att göra barnen fysiskt delaktiga i utformandet av den fysiska lärmiljön för att vidareutveckla lärmiljön och för att utmana barnens proximala utvecklingszon.

Denna studie syftar till att, med barns perspektiv, synliggöra barns egna uppfattningar avsin förskolas inomhusmiljö. Vidare är syftet att undersöka hur barnens tal om olikaplatser kan förstås med utgångspunkt i ett posthumanistiskt perspektiv och teorin omagentisk realism. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom intervjuer medbarn. Jag har använt mig av intervjumetoden “walk and talk” , vilket innebär att jaggenomfört gåturer tillsammans med barnen i inomhusmiljön. Barnen har vid dettatillfälle fått berätta om och besvara frågor som berört den miljön de befunnit sig i.Fotografering och diktafon har använts som redskap. Empirin har sedan analyseratsmed hjälp av Karen Barads (2007) teori om agentisk realism och dess begrepp. Genomatt lyfta fram och titta på icke-människorna i olika situationer, har jag i min analysundersökt vad som har betydelse för hur förskolebarn uppfattar och värderar olikaplatser. Sammanfattningsvis visar studien att de olika tillblivelseprocesser som skermellan mänskliga och icke-mänskliga kroppar på olika platser, kan anses ha betydelseför hur barn uppfattar och värderar olika platser i sin förskolas inomhusmiljö. Min studievisar även att barnen värderar platserna utifrån vilka möjligheter som finns att användamaterialet och miljön på ett fritt vis, vilket i denna uppsats kopplas till Hultmans (2011)studie som tar upp att de materiella relationerna både kan anses möjliggöra och hindrabarns subjektskapande processer.

No description available.

Demens är en folksjukdom som ökar och är vanligare idag än för 30 år sedan. Orsaken till detta är att människan lever längre och risken för att drabbas av demens ökar med stigande ålder. Personer med demens har begränsad förmåga att tolka samt förstå omgivningen de vistas i, därför är det viktigt att den fysiska inomhus miljön inte utgör ett hinder för personerna. Inomhusmiljön skall anpassas efter deras behov för att de skall känna trygghet och därmed påvisa positiv beteende. Syftet med denna litteraturstudie är var förkovra oss om hur inomhusmiljön påverkar personer med demens på vårdboende. Metoden som använts är en litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar lästes samt granskades med hjälp av kriterier för vetenskap samt med hjälp av en kvalitetsgranskningsmall. De utvalda vetenskapliga artiklarna påträffades i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet visar att personer med någon demenssjukdom behöver en lugn och tolkningsbar miljö på vårdboende som är förenklad, ger möjlighet till aktivitet samt är speciellt skapad efter deras behov. De faktorer som är väsentliga är bland annat rätt ljusstyrka, ljusfärg samt sänkt ljudnivå som bidrar till positivt beteende samt mindre aggressiva vårdtagare. Även självständighet, välbefinnande samt delaktighet ökar av en trygg inomhusmiljö. / Dementia is a common disease that is increasing and is more common today than 30 years ago. The reason for this is that we are living longer today and the risk of dementia increases with age. People with dementia have limited ability to interpret and understand the environment they are surrounded by, for that reason it is important that the physical environment isn't a obstacle for the persons and that the environment is adapted to their needs so that they can feel secure, resulting to positive behavior. The aim of this study was to learn how the indoor environment affects people with dementia at nursing homes. The method which is used is a literature study in which qualitative and quantitative research articles were reviewed by using criteria for study science and a quality review model. PubMed and CINAHL were the databases where the articles were found. The results from the chosen articles shows that people with dementia requires a calm and intelligible environment at nursing homes that is simplified, provides opportunity for activity and are specially formed to their needs. The factors that are important include the right brightness, light color and reduced noise level that contribute to positive behavior and less aggressive residents. The possibility of more residents who are independent, having better well-being and participate more are those who are surrounded by a safe indoor environment.