Bakgrund: Anorexia nervosa är en sjukdom där självsvält leder till undervikt. Personer med sjukdomen har en störd kroppsuppfattning vilket påverkar självkänslan. Symtom är låg kroppsvikt, kraftig viktnedgång, psykisk ohälsa och utebliven mens. Behandling innefattar förebyggande arbete samt akuta psykiatriska och somatiska insatser. Anorexia nervosa kan behandlas inom öppenvård, dagvård eller slutenvård. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva individers erfarenheter av att vårdas för anorexia nervosa inom slutenvård. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar. Sökningar är gjorda i CINAHL with Full Text och PubMED. Ytterligare sökningar gjordes i Medline, PsycINFO och AMED, dock utan relevanta träffar. Resultat: I resultatet återfanns tre teman och åtta subteman. Teman var “Kontrollförlust och önskan om delaktighet”, “Jämlika relationer och stöd” samt “Ansvar och lärande för livet”. Konklusion: Anorexia nervosa är en komplicerad sjukdom att vårdas för. Vårdpersonal behöver förstå patienters upplevelser av vården för att kunna ge bästa möjliga vård. Förståelsen kan bidra till en personcentrerad vård i mötet med dessa patienter. / Background: Anorexia nervosa is a disease where self-starvation leads to underweight. People with the disease have a disturbed body image which affects their self-esteem. Symptoms include low body weight, excessive weight loss, mental illness and absent periods. Treatment includes prevention along with acute psychiatric and somatic interventions. Anorexia nervosa can be treated in outpatient care, day care or inpatient care. Aim: The aim of this study was to describe individuals’ experiences of being treated for anorexia nervosa in inpatient care. Method: A literature review based on eight qualitative research articles. A literature search was conducted in CINAHL with Full Text and PubMed. Searches were also conducted in Medline, PsycINFO and AMED but no further hits were found. Results: The analyze identified three major themes and eight subthemes. The themes were “Loss of control and a desire for participation”, “Equal relationships and support” and “Responsibility and learning for life”. Conclusion: Anorexia nervosa is a complex disease to be treated for. Nursing staff must understand patients’ experiences of care to be able to give the best care possible. This understanding can contribute to a patient-centered care in the meeting with these patients.

Tvång är en realitet i psykiatrisk slutenvård och påverkan på individens autonomi utgör en viktig kunskapskälla för omvårdnadspersonal. Under 1990-talet genomfördes betydande förändringar inom psykiatrins område med uppkomst av Psykiatrireformen, Lag om psykiatrisk tvångsvård och Lag om rättspsykiatrisk vård, i syfte att förbättra vård och behandling av individer med psykiatriska åkommor. Tvångsåtgärder som förekommer inom den psykiatriska vården utgörs av bältning, isolering, kvarhållande på en sluten psykiatrisk vårdenhet och dylika frihetsberövande åtgärder. Syftet var att beskriva upplevelser och erfarenheter hos individer som genomgått psykiatrisk tvångsvård inom slutenvården. Metoden var en litteraturstudie av kvalitativ design med induktiv ansats. Resultatets fyra bärande teman är: Individen och autonomi, Individen, tvångets skepnad och omgivningen, Individen och relationer samt Individen under tvång. Litteraturstudiens slutsatser består till en del utav informationens betydelse. Därutöver är en omvårdande relation utav yttersta vikt samt att innehållet i vad som upplevs som tvång differentierar. Tvång är alltid närvarande i omvårdnadssituationer där hot om detta föreligger. Implikationen för grundutbildningen till sjuksköterska är att öka sjuksköterskestudenternas förståelse för individens upplevelser och erfarenheter av tvångsvård samt tillhandahålla verktyg för bemötande. Framtida forskning bör koncentrera sig på individens upplevelser och erfarenheter av tvång inom psykiatrisk slutenvård, i syfte att höja kvalitéten på den omvårdnad som tillhandahålls. / Coercion is a reality in psychiatric inpatient care and how it affects the individual’s autonomy is an important source of knowledge for nursing staff. During the 1990´s, important changes were conducted within the area of psychiatry with creation of “Psykiatrireformen”, “Lag om psykiatrisk tvångsvård” and “Lag om rättspsykiatrisk vård”, aiming to improve care and treatment of individual´s with psychiatric diseases. Coercive measures that occurs within psychiatric care consists of mechanical restraint, seclusion, detention in a psychiatric unit and similar confinement measures. The aim was to describe the experiences of individuals who have undergone coercion within psychiatric inpatient care. The method was a literature study of qualitative design with an inductive approach.  The result’s four carrying themes are: The individual and autonomy, The Individual, the semblance of coercion and surroundings, The individual and relationships and The individual during coercion. Conclusions of this literature study consist to a part of the importance of information. In addition, a caring relationship is of the most importance and the content in the experience of coercion is differentiating.  Coercion is alwayspresent in nursing situations where the threat of this exists. Implication for thenurse basic education consists in providing greater understanding for the individual’sexperiences of psychiatric inpatient coercion and providing tools inencountering. Future research should concentrate at the individual’sexperiences of coercion in psychiatric inpatient care, aiming to increase thequality of the care that is provided.

Darbo tikslas - Ištirti pacientų nuomonę apie paslaugas vaikų ligų stacionare. Tyrimo metodika. 2006 m. gruodžio – 2007 m. kovo mėnesiais Kauno medicinos universiteto klinikose II vaikų ligų (terapiniame) bei chirurginiame skyriuose buvo atlikta 11 – 18 metų amžiaus vaikų anoniminė anketinė apklausa. Apklausoje dalyvavo 150 terapinio ir 150 chirurginio profilio pacientų. Anketiniai duomenys buvo apdoroti ir analizuojami statistiniais duomenų paketais STATISTIKA/w 5 ir SPSS/w 12. Kokybinių požymių dažnumų hipotezių lygybė tikrinta Chi kvadrato kriterijumi. Lyginant du santykinius dydžius apskaičiuotas Z koeficientas. Rodiklių skirtumas laikytas statistiškai reikšmingu, kai p<0,05. Rezultatai. Didžioji dalis (68,3 proc.) Kauno medicinos universiteto klinikų vaikų ligų stacionaro pacientų buvo bendrai patenkinti gaunamomis paslaugomis. Du trečdaliai pacientų buvo patenkinti slaugytojų bei gydytojų darbu, gaunamomis procedūromis, gerėjančia sveikata bei skyriaus aplinka. Tačiau maitinimą ir laisvalaikį stacionare respondentai vertino prasčiau. Terapinio ir chirurginio skyrių pacientai gautas stacionaro paslaugas bendrai vertino panašiai, tačiau pastebėta, kad statistiškai reikšmingai terapiniame skyriuje daugiau informacijos gaunama iš slaugytojų ir pacientai šiame skyriuje yra labiau patenkinti gaunamomis naujomis žiniomis apie ligą ir gydymą. Tuo tarpu chirurginiame skyriuje daugiau informacijos pacientai gauna iš gydytojų. Terapinio skyriaus pacientai labiau liūdėjo negalėdami... [toliau žr. visą tekstą] / Aim of the study. To investigate patients’ opinion about inpatient care services in pediatric department. Methods. An anonymous questionnaire survey was carried in Clinic of Kaunas University of Medicine at the second pediatric department (therapeutic) and department of pediatric surgery. The age of respondents ranged from 11 to 18 years old. From each department 150 patients participated in the survey (300 in total). Statistical analysis was performed using the statistical packages STATISTIKA/5 and SPSS/12.0 for Windows. The associations between the variables were tested by Chi squared test. The hypothesis about the equality of two proportions was checked by using Z criteria. The differences between variables were considered as statistically significant, when p<0.05. Results. The majority of patients (63%) in pediatric department of Clinic of Kaunas University of Medicine in general were satisfied with the services. Two thirds of patients were satisfied with work of nurses and doctors, received treatment, improved health, and environment of the department. However, the respondents were less satisfied with the nutrition and leisure time activities. Satisfaction with the services of the patients from therapeutic and surgical departments was similar. Patients of therapeutic department in comparison to patients of surgical department got more information about treatment, procedures and disease from nurses than from doctors. They also were more sad than surgical patients, because... [to full text]

Bakgrund: I Sverige tvångsvårdas 3000 personer varje dag utifrån Lagen om psykiatrisk tvångsvård eller Lagen om rättspsykiatrisk vård. Tvångsvård får endast ges om personen lider av en allvarlig psykisk störning, eller på grund av sitt psykiska tillstånd har ett nödvändigt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än att personen är intagen på en psykiatrisk vårdavdelning. Viktiga principer att praktisera vid tvångsvård är autonomiprincipen, människovärdesprincipen, legalitetsprincipen och integritetsprincipen.Syftet: Syftet i denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av psykiatrisk tvångsvård inom slutenvård.Metod: En systematisk litteraturstudie med 14 kvalitativa artiklar som inkluderats efter sökning i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.Resultat: Åtta olika kategorier framkom, Att medicineras under tvång, Att bli frihetsberövad, Att få adekvat stöd från personal och familj, Att få adekvat och kompetent vård, Att inte få tillräckligt med information, Att inte bli bemött som en värdig människa, Att inte få behålla sin autonomi, Att inte få behålla sin identitet.Diskussion: Resultatdiskussionen är baserad på tre huvudfynd, Delaktighet, Information, Människovärde. Dessa fynd har diskuterats med hjälp av viktiga principer att praktisera vid tvångsvård, samt med hjälp av annan forskning inom psykiatrin. / Background: In Sweden 3000 people are involuntarily treated every day based on compulsory Mental Care Act or Law of forensic psychiatric care. Compulsory treatment should only be given if the person suffers from a serious mental illness, or because of his mental state has an essential need of psychiatric care that can not be met otherwise than that the person is admitted to a psychiatric ward. Important principles to practice at the compulsory care are the autonomy principle, principle of human dignity, legality and integrity principle.Aim: The purpose of this study was to elucidate the patient´s experience of compulsory psychiatric treatment in inpatient care.Method: A systematic literature review of 14 qualitative articles was included by searching the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO.Results: Eight different categories emerged, To be medicated under coercion, To be deprived of liberty, To get adequate support from staff and family, To get adequate and competent care, Not getting enough information, To not be treated as a worthy human, To not retain autonomy, To not retain identity.Discussion: Results discussion is based on three main findings, Participation, Information, Human dignity. These findings have been discussed with the help of important principles to practice during compulsory treatment, and with the help of other research in psychiatry.

This thesis aims to make contributions at substantive, methodological and theoretical levels. First, the findings from three observational studies are combined to identify obstacles to the use of shared decision-making in modern psychiatric practice. Particular attention is paid to how patients' choices about their treatment are facilitated or constrained by the actions of mental health professionals. A typology of pressure is constructed, based on detailed analyses of how pressure is applied and resisted in routine encounters (outpatient consultations) and "crisis' situations (assessments for compulsory admission to hospital, and ward rounds in acute inpatient care). Findings from two ethnographies and one conversation analysis (CA) study are presented. 'Meaning' is central to the write-up of each set of findings, however while the analytic focus of the ethnographies is 'insider' knowledge and meanings, in the CA study it is gn the activities that make those meanings possible in the first place. The methodological contribution of the thesis stems from its demonstration of how to produce a coherent, unified research account from two very different versions of qualitative inquiry. Despite the potential for analytic inconsistency, the thesis arguably has far greater force and persuasiveness as a result of the attempt to combine, compare and contrast findings from three studies. It is contended that a sound theoretical base for sociological research may be created by combining Goffman's micro-sociology with Foucault's analyses of disciplinary power/knowledge in one of a number of ways. A Goffmanian 'home base' is adopted for this thesis, with Foucauldian thinking applied to add a historical, 'macro' dimension to the analysis that Goffman's work so conspicuously lacks. Foucault's work also provides the conceptual tools for examining the more subtle form of control through expertise that would be missed in a purely Goffmanian study.

Bakgrund: Som sjukvården ser ut idag är det vanligt att patienter vårdas på flerbäddssal vilket kan upplevas olika av patienterna. Det kan uppstå situationer där det är svårt att bevara patienternas integritet och autonomi vid vård på flerbäddssal. Syfte: Syftet med denna studie är att studera patienters upplevelse av att vårdas på flerbäddssal. Metod: Litteraturstudie med kvalitativa artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl. Resultat: En sammanställning av tolv artiklar gjordes. Fyra olika kategorier framkom; sömn, avskildhet, samvaro och välbefinnande. Patienter upplevde dels att de kunde bli störda av sina rumskamrater men vissa upplevde också en oro för att själva störa sina rumskamrater vilket påverkade patienternas sömnkvalitet. Gardinerna mellan sängarna på flerbäddssalen upplevdes ibland inte vara tillräckligt avskärmande eftersom rumskamraterna lätt överhörde privata konversationer. Något som uppskattades av patienterna var när sjuksköterskorna ansträngde sig för att bevara patienternas integritet, genom att exempelvis lägga över en extra filt för att minska kroppslig exponering. Patienterna kunde känna en gemenskap sinsemellan på flerbäddssalarna och kunde därmed finna tröst och trygghet i varandra. Slutsats: Att patienten får känna att hen har ett privat utrymme och möjlighet till avskildhet upplevdes vara mycket viktigt vid vård på flerbäddssal. Emellertid upplevdes flerbäddssalen som hemtrevlig av andra patienter som kände ett behov av ett socialt umgänge och det var ofta positivt att ha sällskap av en rumskamrat eftersom patienterna kände en gemenskap och därmed kunde finna tröst och trygghet hos varandra. Eftersom varje individ är unik och upplever situationer på olika sätt kan inte sjuksköterskan förutsätta att alla vill vårdas på samma sätt. En sjuksköterska bör vårda varje patient på ett individanpassat sätt där sjuksköterskan värnar om patientens integritet. / Background: As medical care looks today it is common for patients to be treated in a multi-bed room, which can be experienced differently by patients. There may be situations where it is difficult to preserve the patient's integrity and autonomy when being treated in a multi-bed room. Purpose: The purpose of this study was to study the patient's experience of being treated in a multi-bed room. Method: A literature study with qualitative articles from the databases Pubmed and Cinahl. Results: A compilation of twelve articles was made. Four different categories emerged; sleep, privacy, fellowship and well-being. These categories describe the patient's experience of care in a multi-bedroom. Some patients experienced that they could be disturbed by their roommates. However, some patients were anxious about interfering with their roommates themselves, which affected the patient's sleep quality. The curtains between the beds in the multi-bed room were sometimes not sufficiently shielded which lead to the roommates easily overheard private conversations. The patients appreciated when the nurses attempted to maintain patient integrity, for example by adding an extra blanket to reduce bodily exposure. Patients could feel a fellowship with each other in the multi-bed rooms, thus finding comfort and security in each other. Conclusion: The feeling of having a private space and the possibility of privacy was very important when getting care in a multi-bedroom. However, other patients felt that the multi-bedroom was homelike because they enjoyed the social interaction. Therefore, it was often positive to have a roommate. The patients felt a fellowship and thus found comfort and security with each other. Because everyone is unique, they experience situations differently and the nurse cannot assume that everyone wants to be cared for in the same way. A nurse should take care of each patient in an individualized manner where the nurse is responsible for the patient's integrity.

Bakgrund: Mellan år 1998 och 2008 ökade inläggningarna drastiskt inom den psykiatriska slutenvården. Ändå finns bristande kunskaper om patienternas upplevelser av densamma. För att kunna utveckla vården i rätt riktning, krävs att patienternas upplevelser beaktas. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av psykiatrisk slutenvård. Metod: En litteraturöversikt där kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserats. Artiklarnas resultat delades upp i meningsbärande enheter, som sedan sattes samman till den nya helhet som bildade denna studies resultat. Resultat: Ur analysen framträdde sex teman: Förväntningar, Värdet av att få vara en egen individ, Begränsningar på avdelningen, Samtal och stöd på avdelningen, Kontakt och stöd patienter emellan och Tiden på avdelningen. Slutsats: Patienternas upplevelser skilde sig många gånger åt, men genomgående var att de alla önskade behålla sin autonomi och att få bli sedda och respekterade som egna individer. Önskan om att få vara delaktig i sin vård och få samtalsstöd, uttrycktes starkt. Dessa faktorer var av största vikt för att patienterna skulle kunna uppleva att de fick en god vård. / Background: Between the year of 1998 and 2008 the hospitalisations of psychiatric inpatient care increased drastically. Despite that, the understanding of the patients’ experiences of the inpatient care is deficient. To develop the care in the right direction, the patients’ experiences need to be elucidated. Aim: To describe the patients’ experiences of psychiatric inpatient care. Method: A literature study of qualitative scientific papers. Seven articles were analyzed. The articles’ results have been divided into themes, which then have been put together to form the result of this study. Result: From the analyze six themes were formed: Expectations, The importance of being your own individual, Restraints on the ward, Dialogue and support on the ward, Contact and support between patients and The time on the ward. Conclusion: The patients’ experiences were in many cases diverged, but they were all in agreement that the valued to contain their autonomy and to be treated and respected as an own individual. The desire to participate in their own care and to have a dialogue with the nurses, were clearly expressed. For the patient to experience good care, these were the most important parts.

Bakgrund: Tidigare studier visar att anhöriga till personer med psykisk ohälsa riskerar själva en försämrad psykisk hälsa och lidande. Känslor av skam, skuld och oro är vanliga. Anhöriga kan också behöva sluta arbeta och flytta för sin närståendes skull vilket kan leda till negativa sociala konsekvenser. Anhöriga önskar ha kontakt med vården och känna sig delaktiga i sin närståendes vård men upplever ofta sig exkluderade. Riktlinjer och lagar betonar vikten av att anhöriga görs delaktiga men ofta fallerar detta. Det saknas kunskap om hur sjuksköterskor i sluten psykiatrisk vård upplever kontakten med anhöriga. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av kontakt med anhöriga i psykiatrisk slutenvård för personer med psykossjukdom. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Sju sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrisk slutenvård för personer med psykossjukdom intervjuades individuellt med semistrukturerade intervjufrågor. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet från intervjuerna utmynnade i fem huvudkategorier: Organisatoriska faktorer som inverkar på kontakten med sjuksköterska och anhöriga, Egenskaper hos sjuksköterskan som inverkar på kontakten med anhöriga, Patientens inverkan på kontakten mellan sjuksköterska och anhöriga, Anhörigas inverkan på kontakten med sjuksköterskan samt Betydelsen av kontakt med anhöriga. Diskussion: Centrala fynd från studiens resultat diskuteras utifrån forskningsfrågorna. Som stöd i diskussionen används tidigare forskning samt Birgitta Andersheds teori Delaktighet i ljuset - Delaktighet i mörkret. / Background: Previous studies have shown that family members of individuals with mental illness are themselves at risk for worsened mental health and psychological distress. Family members desire contact with psychiatric caregivers in order to feel actively engaged in the care of their loved one, and the importance of caregiver - family member contact is emphasized in both current care guidelines and Swedish law. Despite this, many family members feel excluded. The experience of inpatient psychiatric caregivers of contact with family members has not been investigated in detail, and is crucial to remedying this situation. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of family members in inpatient psychiatric care for persons with psychosis. Method: Qualitative, semi-structured interviews were conducted on an individual basis with seven nurses working at an inpatient psychiatric clinic for patients diagnosed with psychosis, located in Stockholm, Sweden. The results were analyzed using inductive content analysis. Results: The results from the interviews could be separated into five categories affecting nurse – family contact; organizational factors, personal qualities of the nurse, influence of the patient; influence of family members and perceived meaningfulness of contact with family members. Discussions: The main findings of the study are discussed in the context of current research, as well as Birgitta Andershed’s theory of “Involvement in the Light / Involvement in the Dark”.

This thesis is focused on description of the DRG (Diagnosis Related Groups) classification system and its application as the inpatient care financing tool. The objectives of this thesis are to sum up the possible applications of DRG system, to describe the calculation of indicators needed for health care payment in 2012 and to suggest some improvements to the algorithm to enhance the quality of data processing in the years ahead. The first part of this thesis is theoretical and it includes especially the history of the DRG classification system and an explanation of the basic concepts and the calculation methods. In the second part there is the description of the data file, which was used for the calculation of the inpatient care payments for 2012, its processing (specifically the determination of the relative weights of DRG) and the possibility to automate the whole solution.

Background: Playing is a natural part of the child's nature. Through play, the child can relate to his or her surroundings. Play therapy is used in healthcare, a tool to help children and adolescents through difficult circumstances. Aim: The aim was to explore children and adolescents experience of and attitude towards play therapy and the impact on perceived health in connection with inpatient care. The aim was also to investigate the significance of play for children and adolescents during hospital stays. Method: Data was collected through a survey with quantitative and qualitative elements. In addition, a supplemental literature study was conducted. Results: A total of 12 children and adolescents completed the survey, and 5 articles were reviewed in the literature study. The majority (n=10) had a positive attitude towards play therapy. Correlation analysis showed that the younger the children were, the higher they scored on “if it was easier to stay at the hospital after they had been in contact with play therapy” (r = -0.738, p = 0.006). In the qualitative survey it emerged that children and adolescents experienced that the best thing about play therapy was the staff. It emerged in the literature study that through play, the children experienced an increased sense of security, happiness and wellbeing. Play reduced their anxiety, fear and stress. Conclusions: Most participants in the survey had positive experiences and attitudes towards play therapy. Play therapy was perceived as health beneficial and was considered positive in the reviewed studies. Play helped children and adolescents with coping of anxiety, fear and stress. / Bakgrund: Att leka är en naturlig del av barnets natur. Leken bidrar till att förhindra samt minska oro hos barnet. Lekterapin används inom sjukvården och är ett verktyg för att underlätta barn och ungdomars svåra omständigheter. Lekterapin ska vara en plats där barn och ungdomar får komma bort från sjukhusmiljön. En plats där de bara får vara barn. Syfte: Studiens syfte var att undersöka barn och ungdomars erfarenhet av och inställning till lekterapin samt påverkan på upplevd hälsa i samband med inneliggande vård. Syftet var dessutom att undersöka lekens betydelse för barn och ungdomar under sjukhusvistelser. Metod: Studien består av en enkätundersökning med kvantitativa och kvalitativa inslag samt en litteraturstudie för att komplettera resultatet. Resultat: Totalt deltog 12 barn och ungdomar i enkätundersökningen och fem artiklar granskades i litteraturstudien. Majoriteten av barnen och ungdomarna (n=10) var positivt inställda till lekterapin. Korrelationsanalys visade att ju yngre barnen var, desto högre skattade de att det var lättare att vara på sjukhuset efter kontakt med lekterapin (r= -0,738, p=0,006). Enligt de kvalitativa enkätfrågorna upplevde barnen och ungdomarna att personalen var det bästa med lekterapin. I litteraturstudien framkom det att genom leken upplevde barnen en ökad trygghet, glädje samt välbefinnande. Leken minskade deras oro, ångest, rädsla och stress. Slutsats: Majoriteten av deltagarna i enkätundersökningen hade positiva erfarenheter av samt inställning till lekterapin. Lekterapin uppfattades även som hälsofrämjande. Lek ansågs i de granskade studierna som positivt och förbättrade hanteringen av till exempel oro, ångest, rädsla och stress hos barnen och ungdomarna.