Bakgrund: Möten med anhöriga ingår i sjuksköterskans dagliga arbete inom slutenvården och plötslig död är något som kan inträffa på alla vårdavdelningar. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa sjusköterskors upplevelser av att möta anhöriga till patienter som drabbats av plötslig död inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikten genomfördes med kvalitativ ansats och baserades på 10 vetenskapliga studier. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Resultat: Analysen av de utvalda studiernas resultat visade sjuksköterskors upplevda otrygghet i mötet med anhöriga som drabbats av plötslig förlust, svårigheter att hantera de egna känslorna relaterat till döden samt sjuksköterskornas upplevda betydelse av att etablera goda relationer med anhöriga för att kunna tillgodose deras omvårdnadsbehov. Konklusion: Det råder osäkerhet bland sjuksköterskor gällande möten och kommunikation med anjöriga till patienter som drabbats av plötslig död och många sjuksköterskor önskar mer stöd gällande den egna känslohanteringen i relation till mötet med dessa anhöriga. / Background: Encounters with the people having close relationships with patients occurs daily for nurses working in a hospital setting and sudden death is something that can arrive in any department of care. Aim: The aim of this litterature review was to assemble nurses´ experiences of caring for the suddenly bereaved. Method: The litterature review was conducted with a qualitative approach using Friberg´s method book (2017) and is based on 10 scientific studies collected from the two databases CINAHL and PubMed. Result: The analysis of the chosen studies showed how the nurses felt uncertain in the encounters with the suddenly bereaved, the struggle of dealing with their own emotions related to death and the nurses´ perceptions of the importance of establishing good relationships with the next of kin to be able to provide good care for them. Conclusion: There is a general feeling of uncertainty among nurses regarding the encounters with, and the communication with next of kin suffering from sudden loss. Many nurses need further emotional support regarding their own feelings in relation to the encounters with the suddensly bereaved next of kin.

Bakgrund: Språkbarriär är en av de största hinder inom hälso- och sjukvård och detta kan bero på att patienten inte delar samma språk som vårdpersonalen och därav kan kommunikationen försvåras. Kommunikation är ett av de viktigaste verktygen för sjuksköterskor att kunna ge en god vård till patienter.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskors upplevelse att vårda och kommunicera med patienter med annan språktillhörighet.  Metod: Detta är en litteraturstudie med kvalitativ studiedesign där 11 artiklar granskades.  Databaserna som användes för denna litteraturstudie var PubMed och CinaHL och dataanalysen genomfördes i fem steg Enligt Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Det identifierades tre huvudkategorier; Sjuksköterskor upplever språkbarriär; Tolk som redskap; och Utmanande arbete, samt sex relaterade subkategorier. Slutsats: Kommunikation spelar en stor roll för att sjuksköterskor ska kunna ge god omvårdnad. Bristande kommunikationen är ett hinder för att kunna ge säker samt god vård och de flesta sjuksköterskorna upplevde även att det var givande att använda sig utav tolk. / Background: Language barriers are one of the biggest obstacles in healthcare and this may be due to the patient not sharing the same language as the healthcare staff and as a result communication may be difficult. Communication is one of the most important tools for nurses to be able to provide good care to patients. Aim: The aim of this literature study is to illuminate nurses' experience of communication for patients with a different language affiliation. Method: This is a literature study with qualitative design where 11 articles were reviewed. The databases used for this literature study were PubMed and Cinahl and the data analysis was done in five steps according to Forsberg & Wengströms (2013). Results: Three main categories were identified; Nurses experience language barriers; Interpretation as a tool; and Challenging work, and six related subcategories. Conclusion: Communication plays a major role for nurses to provide good nursing care. A lack of communication is an obstacle to being able to provide safe and good care. Most of the nurses also felt that it was rewarding to use an interpreter.

Background: Mental health issues is becoming more common in todays’ society, and the severe mental health issues that may need inpatient care is increasing. In cases where patients decline voluntary care despite being in need of it the situation may demand involuntary care, where coercive measures may be a part of their care. Between the years 2015-2019 about 41.000 patients were being cared for involuntarily within inpatient care in Sweden. Society’s view on mental health issues has been continuingly improving over the past decades, there is however still room for improvement in both 11reception and treatment of patients, but maybe more discreet than previously.  Aim: The aim of this study is to explore adult patients experiences of coercive measures within inpatient psychiatric care.  Method: A qualitative literature study analysing 10 original articles was conducted using qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman.  Results: Two main categories and six subcategories were identified. The first main category was positive patient experiences, with the subcategories feelings of safety, support amongst fellow patients, and retrospective understanding. The second main category was negative patient experiences, where the subcategories were lack of information, stigma & shame, and ill-treatment from staff.  Keywords: coercive measures, inpatient care, psychiatry, patient experience

Bakgrund: Patientsäkerheten är en stor global utmaning och individer som vårdas på sjukhus hamnar i risk för att drabbas av vårdskada. Framsteg har gjorts kring säkerhetsåtgärder, samtidigt tyder forskning på att mänskliga misstag kvarstår. Sjuksköterskor har en viktig bidragande roll i arbetet mot säker vård för att motverka skada och lidande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av vad som påverkar det patientsäkra arbetet inom slutenvården.  Metod: Litteraturöversikten utgick från en kvalitativ metod baserat på en induktiv ansats. Totalt formade tretton vetenskapliga artiklar resultatet som kvalitetsgranskades och analyserades med Fribergs femstegsanalys.   Resultat: Resultatet presenteras i två teman följt av sex subteman. Arbetsmiljö; verksamhetens ansvar och patientens rättigheter, en stressad atmosfär, hög arbetsbelastning och brist på personal.  Teamsamverkan och ledarskap; Samarbete med andra professioner, samarbete med patient och närstående, sjuksköterskans ledarskap och kompetens.  Slutsatser: Sjuksköterskans roll är av vikt för att skapa säker vård. Faktorer som påverkar patientsäkerheten presenteras i följande huvudfynd; Stress, samarbete med andra professioner och sjuksköterskans kompetens. För att slutenvården ska kunna bistå med patientsäkerhet krävs en gynnsam arbetsmiljö, god kommunikation mellan kollegor och rätt kompetens hos sjuksköterskan. / Background: Patient safety is a major global challenge and individuals who are cared for in hospital run the risk of suffering a healthcare injury. Progress has been made on security measures, while research indicates that human error remains. Nurses have an important contributing role in the work towards safe care to counteract injury and suffering.  Purpose: To describe nurses' experience of what affects patient-safe work in inpatient care.  Method: The literature review was based on a qualitative method based on an inductive approach. A total of thirteen scientific articles shaped the results, which were quality reviewed and analyzed with Friberg's five-step analysis.  Results:  The result is presented in two themes followed by six subthemes. Working environment; the responsibility of the business and the patient's rights, a stressed atmosphere, high workload and lack of staff. Team collaboration and leadership; Collaboration with other professions, collaboration with patients and relatives, the nurse's leadership and competence.  Conclusions: The role of the nurse is important in creating safe care. Factors that affect patient safety are presented in the following main findings; Stress, collaboration with other professions and the nurse's skills. In order for inpatient care to be able to assist with patient safety, a favorable work environment, good communication between colleagues and the right competence of the nurse are required.

Bakgrund: Demenssjukdom är en progressiv sjukdom som påverkar den kognitiva funktionen. Förekomsten av sjukdomen ökar globalt och uppkommer i alla samhällsklasser. Symtomen utmanar personen individuellt och påverkar livskvaliteten. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom inom slutenvården. Metod: En allmän litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar sammanfattades samt analyserades kontinuerligt. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: (i) uppnå personcentrerad vård, (ii) interpersonella relationer, (iii) brist på kompetens och (iv) etiska aspekter. Sjuksköterskorna hade en vilja att bedriva personcentrerad vård trots det komplexa vårdbehovet. Miljön inom akutsjukvården var inte utformad för patientgruppen. Anhöriga sågs som en viktig resurs och ett fungerande teamarbete gynnade demensvården. Adekvat kunskap och kliniska erfarenheter saknades vilket drev sjuksköterskorna att utveckla kompensationsstrategier. Etiskt komplicerade situationer uppstod i vården av patienter med demenssjukdom. Konklusion: Rutinerna inom slutenvården är inte tillräckligt modifierbara för att möta patienter med demenssjukdoms komplexa vårdbehov. Miljön inom slutenvården är inte anpassad för denna patientgrupp. Relationen till anhöriga och teamet är en viktig resurs för sjuksköterskorna. Det visades på en kunskapsbrist och det saknades utrymme för etisk reflektion vilket skulle gynna vården av patienter med demenssjukdom. / Background: Dementia is a progressive disease that affects cognitive function. The prevalence of the disease is increasing globally and occurs in all social classes. The symptoms challenge the person individually and affect the quality of life. Aim: To illustrate nurses’ experiences caring for patients with dementia in inpatient care. Method: A general literature study was used to continuously summarize and analyze nine scientific articles. Results: Four main categories were identified: (i) achieving person-centered care, (ii) interpersonal relationships, (iii) lack of competence and (iv) ethical aspects. The nurses desired to provide person-centered care despite the complex care needs. The environment within inpatient care was not designed for the patient group. Relatives were seen as a crucial essential resource, and functioning teamwork benefited dementia care. Adequate knowledge and clinical experience were lacking, which pushed the nurses to develop compensation strategies. Ethically complicated situations arose in the care of patients with dementia. Conclusion: The routines within inpatient care is not modifiable enough to meet the patients’ complex care needs. The inpatient care environment is not adapted to the patient group. The relationship between caregivers and the team is an important resource for the nurses. There is a knowledge gap and a lack of space for ethical reflection, which would benefit the care of patients with dementia.

Background: Palliative care involves nursing and treatments aimed at alleviating suffering and promoting the patient's quality of life in the case of incurable, life-threatening illness. The patient's last days of life are valuable to both the patient and relatives, thus it is of great importance that the nurse has knowledge about how to promote quality of life and reduce suffering during the patient's last days of life. Nurses need to switch between caring for patients in the end-of-life stage and patients who can be cured within the same shift. Therefore, it is important to gain knowledge about how working with palliative care in a hospital environment affects nurses. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of caring for patients in palliative care within inpatient care. Method: A literature-based study founded on the analysis of qualitative research was selected as the method, where nine scientific articles were analyzed according to Friberg's five-step model. Results: The analysis resulted in three themes and seven subthemes: Strain of internal stress, the need for increased competence, and the impact of resource scarcity on the care environment. Conclusion: Nurses experience challenges and difficulties when caring for patients in palliative care. They need to display their professionalism while simultaneously their emotions are affected by various factors during work. Time constraints are a major obstacle for nurses in providing palliative care. / Palliativ vård innebär där omvårdnad och behandling sker för att lindra patientens lidande och främja patientens livskvalitet vid obotlig livshotande sjukdom. Varje år avlider 90000 människor i Sverige varav 80% av dessa är i behov av palliativ vård. Runtom i världen är 56,8 miljoner människor i behov av palliativ vård. Sjuksköterskor kommer att möta patienter som är i behov av palliativ vård under sitt yrkesliv. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård inom sluten vård. Metoden som valdes var en litteraturbaserad studie grundad på analys av kvalitativ forskning. Resultatet baserades på nio studier som inhämtades från vetenskapliga publikationer som efter analys ledde till tre teman och sju underteman. I resultatet framkom att sjuksköterskor som arbetar på sjukhus upplevde att de hade behövt ägna mer tid åt patienter som befann sig i livets slut vilket medförde känslor av otillräcklighet. Sjuksköterskor upplevde att det var utmanande och svårt att hantera patienter vid livets slutskede. Detta ledde till att sjuksköterskorna önskade stöd och handledning vid svåra situationer. Vidare visade resultatet att sjuksköterskor upplevde svårigheter med att bemöta familjens sorg samt önskade att de hade mer tid att stödja familjen. Sjuksköterskor ville ha kontinuerlig utbildning kring palliativ vård för att kunna utveckla vårdkvaliteten. Det framkom även vikten av samarbete i team där sjuksköterskor upplevde att de kunde vända sig till kollegor med mer erfarenheter när de behövde hjälp samt att de stöttade varandra. Vidare visade resultatet att andra ansvarsområden och tidsbristen hos sjuksköterskorna bidrog till att de inte kunde lägga så mycket tid på patienterna. Sjuksköterskorna betonade även hur viktigt det var att patienterna skulle få en lugn och fridfull miljö under sista tiden i livet. Sjuksköterskan arbetar utifrån fyra hörnstenar som består av symtomlindring, teamarbete, närståendestöd samt kommunikation och relation för att uppnå god palliativ vård. I denna studie tas utgångspunkt i begreppen lidande och medlidande. Denna studie möjliggör ökad förståelse för sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård inom sluten vård

Bakgrund: Aktivitetsbalans är ett kärnbegrepp inom arbetsterapi och kan definieras som en subjektiv upplevelse av rätt mängd och rätt variation mellan olika aktiviteter. Forskning har visat att aktivitetsbalans är en viktig faktor för hälsa och välbefinnande. Däremot finns ingen tidigare forskning gällande aktivitetsbalans hos läkare och sjuksköterskor inom slutenvård som författarna till studien kunde hitta. Syfte: Att beskriva den självskattade aktivitetsbalansen hos läkare och sjuksköterskor inom slutenvård. Metod: En kvantitativ studie med insamlat datamaterial från en webbenkätundersökning med självskattningsinstrumentet Occupational Balance Questionnaire (OBQ) samt kompletterande bakgrundsfrågor. I studien deltog sammanlagt 100 läkare och sjuksköterskor från olika slutenvårdsavdelningar i Sverige. Resultat: Det mest utmärkande resultatet var att ungefär två tredjedelar av hela urvalsgruppen inte var nöjda med sin mängd och variation av aktiviteter i vardagen. Utifrån enskild yrkesgrupp visade resultatet även att läkare var mindre nöjda med sina aktiviteter i vardagen än sjuksköterskor. Slutsats: Läkare och sjuksköterskor upplevde svårigheter att uppnå aktivitetsbalans i vardagen och därför behövs hälsofrämjande insatser av bland annat arbetsterapeuter. Vidare forskning med större population behövs göras med målgruppen läkare och sjuksköterskor inom slutenvård.

Bakgrund: Patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård lider av en allvarlig psykisk störning och har brister i eller saknar helt förmågan att fatta hälsofrämjande beslut rörande sin vård. Detta innebär att sjukvårdspersonalen tar över ansvaret över patienten och beslutsfattande kring vården. Tvångsvården utgör stora risker för att skapa lidande för patienter, och det är därför viktigt för sjuksköterskan att utföra god omvårdnad med fokus på respekt, ansvar och värdighet. Metod: Allmän litteraturöversikt med deskriptiv design. 10 artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa artiklar och resultatet analyserades enligt Fribergs modell. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av tvångsvård och tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård.Huvudresultat: Resultatet delades in i fyra kategorier: personalens bemötande, stöd under vårdtillfället, förlust av kontroll och konsekvenser av tvångsvården. En majoritet av deltagarna hade negativa upplevelser och erfarenheter av tvångsvård och tvångsvårdsåtgärder, medan en mindre andel av deltagarna hade positiva upplevelser och erfarenheter.Slutsats: Tvångsvård och tvångsvårdsåtgärder ledde i de flesta fall till negativa patientupplevelser. Patienternas upplevelser av tvångsvård och tvångsvårdsåtgärder påverkades synnerligen av sjuksköterskan och hennes roll i att göra patienten delaktig i sin vård, ge tydlig information och skapa en god relation till patienterna. / Background: Patients who receive involuntary treatment suffer from severe psychiatric illness and have a flawed or complete lack of ability to make decisions to promote their health. Following this condition, the healthcare workers take on the responsibility for the patient and all decisions regarding healthcare for the patient. Coercive care constitutes great risks regarding the creation of suffering for patients and therefore it is important that the nurse practices good nursing care that focuses on respect, responsibility and dignity. Aim: To describe patients experiences of coercion and psychiatric involuntary treatment.Method: A literature review with descriptive design. 10 articles were included. The article’s quality was reviewed according to SBU:s template for qualitative articles and the results were analyzed according to Friberg’s model. Main findings: The result was split into four categories: the staff’s treatment, support during the period of care, loss of control, and consequences of coercive care. A majority of the participants had negative experiences of coercive care and coercive measures, while a smaller number of participants had positive experiences.Conclusion: Involuntary treatment and coercive measures did in most cases lead to negative experiences for the patients. The patient’s experiences were particularly affected by the nurse and her ability to make the patient take part in their healthcare, give clear information and create a well-enough relationship with the patients.

Bakgrund År 2019 upptäcktes en ny variant av coronavirus i Kina som orsakade en global pandemi. Detta medförde en stor belastning på hälso- och sjukvården och den individuella sjuksköterskan. Men att arbeta med en depression kan ge konsekvenser vid vårdandet av patienter. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilka faktorer som påverkade förekomsten av depression bland sjuksköterskor inom slutenvården under Covid-19 pandemin. Metod Studien genomfördes som en strukturerad litteraturstudie men inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Arbetet skrevs som en integrativ översikt där resultaten syntetiserades till en ny helhet. Resultat I resultatet framkommer de psykiska och arbetsmässiga faktorerna under Covid-19 som ledde till depression. Sjuksköterskor kände stress, oro, rädsla, utmattning och fick svårigheter att sova. Det saknades stöd från ledningen och arbetsgivaren samt att sjuksköterskor kände att de inte fick tillräckligt med kunskap under Covid-19 pandemin. Det var brist på skyddsutrustning, personal och sjuksköterskor fick arbeta långa pass vilket förvärrade situationen. Slutsats Studien genomfördes för att belysa de faktorer som ledde till en depression under Covid19 pandemin. Faktorerna som identifierades var psykiska och arbetsmässiga. De psykiska faktorerna var oro och rädsla, sömnbrist samt utbrändhet och utmattning. Arbetsmässiga faktorer som identifierades var brist på stöd, otillräcklig kunskap, resursbrist, långa arbetsveckor och pass samt personalbrist. / Background By the year 2019 a new variant of coronavirus was discovered in China and caused a global pandemic. This in turn caused a massive strain on healthcare and the individual nurse. But working with a depression can have consequences when caring for patients. Aim The aim of this literature review is to explore which factors affected the prevalence of depression among nurses in inpatient care during the Covid-19 pandemic. Method The study was conducted as a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. This literature review was written as an integrative overview where the results were synthesized to a new whole. Results The results show the mental and work-related factors during the Covid-19 pandemic that led to depression. Nurses experienced stress, worry, anxiety, fear, exhaustion and had troubles sleeping. A lack of support from management and the employer in addition to a feeling of not getting enough knowledge during the Covid-19 pandemic. There was a lack of personal protective equipment and personnel in addition the nurses had to work long hours which worsened their conditions. Conclusions This study was conducted to illuminate the factors that led to depression during the Covid-19 pandemic. The identified factors were psychological and work-related. The psychological factors were worry and fear, lack of sleep, burnout and exhaustion. Workrelated factors were lack of support, lack of knowledge, lack of resources, long workweeks and lack of personnel.

Lindgren, H. Patienters erfarenheter av hur deras sömn påverkas inom slutenvården – en litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2023.  Bakgrund: Sömnrelaterade problem kan resultera i både kortsiktiga och långsiktiga hälsokonsekvenser som leder till ett ökat omvårdnadsbehov. Kunskapen om betydelsen av sömn är bred men trots det är inte sömnen högt prioriterad inom slutenvården.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters erfarenheter av hur deras sömn påverkas inom slutenvården. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga studier, sex stycken med kvalitativ studiedesign och fyra stycken med mixed metod. Databassökningen gjordes i PubMed, Cinahl och Psychinfo. Studierna kommer från olika länder, är från åren 2005–2021 och var skrivna på engelska. Granskningen gjordes med SBU:s kvalitetsgranskningsmall. En av studierna var av hög kvalitet och nio av studierna var av medelhög kvalitet. Resultat: Fyra huvudteman identifierades: Patienters sömnupplevelser relaterade till vårdmiljön, Omvårdnadsarbetets påverkan på sömn, Fysiologiska och psykologiska faktorer och Upplevelsen av individualiserad vård och dess påverkan på sömn. Huvudtemana består upp av 12 subteman.  Slutsats: Sömn är en viktig faktor för hälsa, men patienters sömn på sjukhus påverkas negativt av olika faktorer som exempelvis vårdmiljö, smärta och ångest samt avsaknaden av individualiserad vård. Patienter behöver en mer personcentrerad vård som är individuellt anpassad efter patientens behov och preferenser. / Lindgren, H. Patients’ experience of how their sleep is affected in inpatient care – a literature review. Degree project in Nursing science 15 Credit point. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care science, 2023.  Background: Sleep-related problems can result in both short-term and long-term health consequences which leads to an increased need for care. Knowledge about the importance of sleep is broad, but despite this, sleep is not a high priority in inpatient care. Aim: The aim of this literature study was to highlight patients’ experiences of how their sleep is affected in inpatient care. Method: The literature study is based on ten scientific articles, six with a qualitative study design and four with a mixed method. The database search was done in PubMed, Cinahl and Psychinfo. The studies come from different countries, are from the years 2005–2021 and were written in English. The review was based on SBU's quality review template. One of the studies was of high quality and nine of the studies were of medium quality.Results: Four main themes were identified: Patients' sleep experiences related to the care environment, Nursing Work's impact on sleep, Physiological and psychological factors and The experience of individualized care and its impact on sleep. The main themes consist of 12 subthemes.Conclusion: Sleep is an important factor for health, but patients' sleep in hospital is negatively affected by various factors such as the care environment, pain and anxiety and the lack of individualized care. Patients need more person-centred care that is individually adapted to the patient's needs and preferences.