The background to this empirical study is the recent media attention that children and young people in compulsory and inpatient care have received in Sweden. The media has described the care as ineffective and that many young people experience increased mental illness within the care period. Therefore we want to investigate children's and young people's experiences which they have shared in an online forum setting, with emphasis on their personal recount of coercion and inpatient care, as well as how they describe the long-term consequences the care has had on them. Such online forums give access to the narratives of young people that has been in compulsory and inpatient care. The results of the care has shown to be counterproductive and in some cases their medical conditions have worsened after the period of compulsory care. Hence, the continuation of this study is encouraged as further research is needed for the subject matter. The study is based on a qualitative method. The material has been collected through an online forum where young people can share their experiences of compulsory and inpatient care. The selection of forum posts was directed by the inclusion criteria: the author describing themselves as being under 18 years of age and having experience of compulsory and inpatient care. Included posts were analyzed with a thematic analysis method with an abductive approach. The result of the research analysis shows that a majority of the personal recounts indicate that children and young people who have been in compulsory and inpatient care have been negatively affected. A result pattern of increased mental illness for the focus group was observed as a result of the care the individual had been exposed to. The results also showed that compulsory and inpatient care caused long-term consequences for the focus group. The worsened mental health of the young patients both short and long term, could be strongly correlated to the professional care given to them by the staff. / Bakgrunden till denna empiriska studie är den senaste tidens medieuppmärksamhet som barn och unga i tvångs- och slutenvård har fått i Sverige. Media har beskrivit vården som ineffektiv och att många unga upplever ökad psykisk ohälsa inom vårdtiden. Därför vill vi undersöka barn och ungas erfarenheter som de har delat i ett onlineforum, med tonvikt på deras personliga berättelser om tvångs- och slutenvård, samt hur de beskriver de långsiktiga konsekvenser som vården har haft på dem. Sådana onlineforum ger tillgång till berättelser om ungdomar som varit i tvångs- och slutenvård. Vårdens resultat har visat sig vara kontraproduktivt och i vissa fall har deras sjukdomstillstånd förvärrats efter att de tvångsvårdats. Därför är det angeläget att denna studie görs för att bidra med ytterligare forskning inom ämnet. Studien bygger på en kvalitativ metod. Materialet har samlats in genom ett onlineforum där unga kan dela med sig av sina erfarenheter av tvångs- och slutenvård. Valet av foruminlägg styrdes av inklusionskriterierna: författaren beskrev sig vara under 18 år och med erfarenhet av tvångs- och/eller slutenvård. Berättelserna analyserades med en tematisk analysmetod och med en abduktiv ansats. Resultatet av forskningsanalysen visar att en majoritet av de barn och unga som varit i tvångsoch slutenvård har påverkats negativt. Vidare framkommer en ökad psykisk ohälsa av de unga som tvångs- eller slutenvårdats samt även långsiktiga konsekvenser till följd av den vård individen utsatts för. Vi såg även ett samband mellan den psykiska ohälsan hos de unga på kort- och långsikt och hur de bemöttes av den professionella vården.

Bakgrund: Covid-19 uppkom 2019 från Kina och är ett virus som spred sig tillstora delar av världen och klassades därför som en pandemi. Covid-19 har bidragit med stora utmaningar för hälso- och sjukvård där sjuksköterskors arbetsmiljö drastiskt var tvungen att anpassas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av sin arbetsmiljö under covid-19 inom slutenvården. Metod: En strukturerad litteraturstudie som resulterade i granskning av tio vetenskapliga artiklar som analyserade med en kvalitativ dataanalysmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Rädslor och utmaningar med covid-19, En förändrad arbetsmiljö och teamarbete samt Chefernas påverkan på arbetsmiljön. Resultatet visade att arbetsgivaren spelar en stor roll för hur arbetsmiljön upplevs av sjuksköterskor. Resurser i from av skyddsutrustning och tillräcklig bemanning var två faktorer som visade sig betydelsefulla för att en god omvårdnad skulle bevaras trots en förändrad arbetsmiljö. Slutsats: Resultatet från litteraturstudien kan användas för att öka kunskapen om hur en pandemi kan påverka arbetsmiljön för sjuksköterskor. Även vad som ansågs betydelsefullt för sjuksköterskor som befann sig i covid-19 situationen inom slutenvården. Litteraturstudien har kommit fram till vikten av att belysa vad som är en bra arbetsgivare och inte. Detta för att resultatet har visat på att sjuksköterskors upplevelse av sin arbetsmiljö har upplevts olika beroende på hur arbetsgivaren har uppfyllt sin roll. / Background: Covid-19 emerged in 2019 from China and is a virus that spread tolarge parts of the world, therefore classified as a pandemic. Covid-19 has posedsignificant challenges to healthcare, particularly the working environment ofnurses, which had to be drastically adapted. Purpose: The purpose of theliterature study was to investigate the nurse's experience of their workingenvironment during covid-19 in inpatient care. Method: A structured literaturereview resulting in the review of ten scientific articles analyzed with a qualitativedata anlysis model. Results: The analysis resulted in four categories: Differentfears, Various challenges with covid-19, A changed working environment andteamwork and The managers impact on the working environment. The resultsshowed that the employer plays a significant role in how the working environmentis experienced by nurses. Resources such as protective equipment and sufficientstaffing were two factors that proved to be important for maintaining good caredespite a changed working environment. Conclusion: The results of the literaturereveiw can be used to increase knowledge about how a pandemic can affect the working environment for nurses. In addition, what was considered significant forthose in the covid-19 situation in inpatient care. The literature study further showsthe importance of highlighting what a good versus less good employer is.

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är ett folkhälsoproblem som främst drabbar kvinnor i ung ålder. Av olika ätstörningar är AN en av de vanligaste och allvarligaste. Sjukdomen kännetecknas av självsvält, ovilja att äta och av överdriven fysisk aktivitet. Ätstörningen är ofta invecklad då den drabbade personen påverkas både fysiskt och psykiskt. Idag finns få översiktsstudier som fokuserar på kvinnor och flickors vårderfarenheter av slutenvårdsbehandling för AN. Därav föreligger en kunskapslucka som kan vara viktig att fylla för att vårdpersonal ska kunna ge en god slutenvårdupplevelse till kvinnor och flickor med AN. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors och flickors upplevelser av att vårdas och att ha vårdats för AN inom slutenvård. Metod: Till litteraturstudien har åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Analysen resulterade i att följande tre huvudkategorier kunde tas fram: “Att uppleva det viktigt med god personcentrerad vård”, “Att uppleva delar av behandlingen som negativa” och “Att behöva stöd”. Konklusion: Litteraturstudiens resultat visade att kvinnor och flickor med AN beskrev att de upplever personcentrerad vård som en central aspekt för en god upplevelse av deras tid inom slutenvården. Genom ökad kunskap om hur kvinnor och flickor upplever vård och behandling för AN kan vårdpersonal implementera personcentrerad vård, prioritera stöd och undvika delar av behandlingen som upplevdes negativt för att kvinnor och flickor ska kunna tillfriskna från sin ätstörning.Nyckelord: Anorexia nervosa, upplevelser, slutenvård. / Background: Anorexia nervosa (AN) is a public health problem that mainly affects women at a young age. Of the various eating disorders, AN is one of the most common and most serious. The disease is characterized by self-starvation, reluctance to eat and excessive physical activity. Today, there are few overview studies that focus on women's and girls' care experiences of inpatient treatment for AN. As a result, there is a knowledge gap that may be important to fill in order for health care professionals to be able to provide a good inpatient care experience to women and girls with AN.Aim: The aim of this literature study was to describe women's and girls' experiences of being treated for AN in inpatient care.Methods: For the literature study, eight qualitative articles have been reviewed, analyzed and compiled.Results: The analysis resulted in the following three main categories being able to be produced: "Perceiving the importance of good person-centred care", "Perceiving parts of the treatment as negative" and "Needing support".Conclusion: The results of the literature study showed that women and girls with AN described that they experience person-centered care as a central aspect for a good experience of their time in inpatient care. Through increased knowledge of how women and girls experience care and treatment for AN, healthcare professionals can create good conditions for women and girls to be able to recover from their eating disorder.Keywords: Anorexia nervosa, experiences, inpatient-care

Bakgrund: Sömn är ett grundläggande mänskligt behov som vid uppfyllelse främjarhälsa och välmående. Sömnsvårigheter och sömnbrist uppträder ofta i samband medsjukdom, stress och ångest samtidigt som kroppens återhämtningsförmåga försämras.Forskning har visat att patienters sömnkvalitet försämras under sjukhusvistelse och attsömnen påverkas av omgivningen på sjukhus. Det finns flera sätt att stödja patienter medsömnproblematik, där sjuksköterskan har en viktig roll. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som störde patienters sömn i sjukhusmiljön. Metod: En kvantitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Fribergs modell användes till dataanalysen och Jönköping Universitys kvalitetsprotokoll för kvantitativa artiklaranvändes för granskning av resultatartiklar. Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier som beskriver sömnpåverkandefaktorer: miljörelaterade, emotionella och fysiska. Miljörelaterade faktorer sompåverkade sömnen var ljud, belysning, personal och komfort. Emotionella faktorer somvisades påverka patientsömnen var ångest, oro, stress och saknad. De fysiska faktorernasom framkom innefattade bland annat smärta och toalettbesök. Slutsats: Studien har visat att det finns mängder av sömnpåverkande faktorer isjukhusmiljön samt att det är ett område som behöver uppmärksammas för att förbättrapatienters sömn på sjukhus. / Background: Sleep is a basic human need that when properly fulfilled, promotes healthand wellbeing. Difficulties sleeping or a lack of sleep often coincide with illness, stress andanxiety while simultaneously degrading the body's resilience. Research has shown thatpatients sleep quality declines during hospitalization and that sleep is affected by thehospital environment. There are multiple ways of supporting patients with sleepingproblems, where the nurse has a key role. Aim: The aim was to describe factors that disturbed patients sleep in the hospitalenvironment. Method: A quantitative litterature review with an inductive approach. Friberg's modelwas used for the data analysis and Jönköping University's’ quality protocol forquantitative articles was used for the examination of the result articles. Results: The result consists of three main categories that describe sleep affecting factors:environmental, emotional and physical. Environmental factors that impacted sleep weresound, lighting, staff and comfortability. Emotional factors that were shown to affectpatient sleep were anxiety, worry, stress and longing. The physical factors that appearedwere amongst others: pain and toilet visits. Conclusion: The study has shown that there is a multitude of sleep affecting factors inthe hospital environment and that it needs to be better researched, to improve patientsleep in the hospital.

Bakgrund: Personcentrerad vård är ett globalt känt begrepp inom hälso- och sjukvård. Personcentrerad vård är ett etiskt förhållningssätt som innebär att se människans behov och önskemål och bortse från diagnos och sjukdom. Personcentrerad vård ses öka välbefinnande och hälsa hos den äldre individen. Det finns studier som beskriver hur personcentrerad vård används och dess fördelar och utmaningar inom vård- och omsorgsboenden, dock finns det få studier genomförda inom slutenvård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av användandet av personcentrerad vård hos personer 65 år och äldre inom slutenvården samt beskriva om det fanns skillnad i skattning av användandet mellan grund- och specialistutbildad sjuksköterska, examensår och antal verksamma år i yrket. Metod: Beskrivande och jämförande enkätstudie med kvantitativ ansats. Enkätundersökningen utfördes med det validerade mätinstrumentet mP-CAT. Deltagare var 75 sjuksköterskor från olika slutenvårdsavdelningar i ett län i Mellansverige. Huvudresultat: Studiens resultat visar att sjuksköterskor erfar att de till stor del tillämpar personcentrerad vård av äldre inom slutenvård. Deltagarna beskriver att de ofta diskuterar hur de ska ge en vård som utgår från den enskildes behov och att de tar hänsyn till den enskildes önskningar i den vård som ges. Miljöfaktorer och organisatoriska strukturer var faktorer som identifierades försvåra eller hindra användningen av personcentrerad vård. Det framkommer ingen signifikant skillnad gällande tillämpningen av personcentrerad vård beroende på examensår, specialistutbildning och antal verksamma år. Slutsats: Sammanfattningsvis visar studien att en hög grad av personcentrerad vård av äldre inom slutenvård ges. För att ge medarbetare ytterligare förutsättningar att tillämpa en högre grad personcentrerad vård kan miljöfaktorer och organisatoriska strukturer utvecklas och förfinas. / Background: Person-centred care is a globally known concept in healthcare. Person-centered care is an ethical approach that means seeing the person's needs and wishes and disregarding diagnosis and illness. Person-centred care is seen to increase the well-being and health of the elderly person. There are studies that describe how person-centred care is used and its benefits and challenges within nursing homes, however, there are few studies conducted within inpatient care. Aim: To describe the nurse's experiences of the use of person-centred care for people aged 65 and older in inpatient care, and to describe whether there was a difference in the estimation of the use between basic and specialist trained nurses, year of graduation and number of active years in the profession. Method: Descriptive and comparative survey study with a quantitative approach. The survey was carried out with the validated measuring instrument mP-CAT. Participants were 75 nurses from different inpatient care departments in a county in central Sweden. Main results: The results of the study show that nurses experience that they use person-centred care for the elderly in inpatient care. The nurses describe that they often discuss how to provide care based on the individual's needs and that they take the individual's wishes into account in the care provided. Environmental factors and organizational structures were factors identified as obstacle or aggravate the use of person-centred care. There is no significant difference regarding the application of person-centred care depending on the year of graduation, specialist training and number of working years. Conclusion: The study shows a high degree of person-centred care for the elderly in inpatient care. In order to give employees additional conditions to apply a higher degree of person-centered care, environmental factors and organizational structures can be developed and refined.

Kognitiv sjukdom är ett komplex tillstånd vilket bidrar till att personer med kognitiv sjukdom har specifika behov. Anhöriga har en viktig roll i vården av personer med kognitiv sjukdom och den personcentrerade vården. Anhörigas upplevelser av vistelsen inom slutenvården kan bidra till att öka kunskapen om hur sjukvården kan förbättra stödet till anhöriga till personer med kognitiv sjukdom samt inkludera anhöriga i vården.. Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av personer med kognitiv sjukdoms vistelse inom slutenvård. Metoden var en litteraturöversikt med systematisk metod. Databassökning genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och Psycinfo. Femton vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med en integrerad analys. Resultatet presenteras under tre övergripande huvudkategorier som sammanfattar anhörigas upplevelser av personer med kognitiv sjukdoms vistelse inom slutenvård: Den vårdande rollen, Relationen med vårdpersonalen samt Vårdkvalitet och miljö. Resultatet presenteras kategoriserat, med tillhörande underkategorier. Slutsatsen var att anhöriga till personer med kognitiv sjukdom upplever flera brister och utmaningar i samband med vård inom slutenvården. Dessa inkluderar en dåligt anpassad miljö, bristande kommunikation och delaktighet, samt otillräcklig kompetens hos vårdpersonalen. För att förbättra vården behövs ökad förståelse för de skiftande behoven hos personer med kognitiv sjukdom och deras anhöriga, samt en mer personcentrerad och jämlik vård som främjar aktivt samarbete mellan alla involverade parter. / Cognitive disorders are complex conditions which contribute to individuals with cognitive disorders having specific needs. Relatives play a significant role in the care of people with cognitive disorders and in person-centered care. Relatives’ experiences of stays in inpatient care can contribute to increasing knowledge about how healthcare can improve support for relatives of individuals with cognitive disorders and include relatives in care. The aim was to describe the relatives’ experience of people with cognitive disorders staying in inpatient care. The method employed was a literature review with a systematic approach. Database searches were conducted in CINAHL, PubMed, and PsycINFO. Fifteen scientific articles were included and analyzed using an integrated analysis. Results are presented under three overarching main categories summarizing relatives' experiences of people with cognitive disorders staying in inpatient care: The caregiving role, Relationship with healthcare professionals, and Care quality and environment. The results are categorized with associated subcategories. The conclusion was that relatives of people with cognitive disorders experience several deficiencies and challenges in connection with care within inpatient settings. These include a poorly adapted environment, lack of communication and participation, and insufficient competence of the health care staff. In order to improve care, there is a need for increased understanding of the diverse needs of individuals with cognitive disorders and their relatives, as well as a more person-centered and equitable approach that promotes active collaboration among all involved parties.

Introduktion: Ätstörningar utgör ett stort globalt hälsoproblem, speciellt hos den yngrebefolkningen. Allt fler ungdomar får diagnosen anorexia nervosa som anses vara dendödligaste psykiatriska sjukdomen. Trots olika behandlingsalternativ är återfallsrisken högoch ungefär 50% blir helt friska från sjukdomen. Att sjuksköterskor får en fördjupadkunskap om hur ungdomar upp till 19 års ålder upplever att behandlas för anorexia nervosainom slutenvården är betydelsefullt för att optimera vården samt minska återfallen. Syfte: Syftet är att utforska ungdomars upp till 19 års upplevelser och erfarenheter av attbehandlas för anorexia nervosa inom slutenvården. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt med deskriptiv design och en kvalitativ metod. Tioartiklar granskades och analyserades efter sökningar på databaserna CINAHL och PubMed.Joyce Travelbees “Human-to-Human Relationship Model of Nursing” användes somteoretisk referensram. Resultat: Efter granskning av artiklarnas resultat framkom tre huvudteman: erfarenheter avomvårdnaden, auktoritär behandling och reaktioner under och efter inläggning. Följandesubkategorier tillkom: relationen med hälso- och sjukvårdspersonal, upplevda brister ivården, information, regler, tvång, straff, trygghet och triggande och känsla av isolering.Ungdomarna upplevde ett flertal positiva och negativa aspekter med att behandlas föranorexia nervosa inom slutenvården. En viktig aspekt var relationen med personalen,medan det rådde delade meningar om den autoritära behandlingen samt att behandlas medandra personer med anorexia nervosa. Slutsats: Ett större fokus på personcentrering vid omvårdnaden av ungdomar med anorexianervosa hade kunnat underlätta vistelsen på avdelningen. Att se individen bakomsjukdomen kan bidra till en ökad följsamhet i behandlingen. Genom att hjälpa ungdomarnafinna hopp kan det bidra till en mer positiv upplevelse av inläggningen. / Introduction: Eating disorders are a major global health problem, especially among theyounger population. More young people are being diagnosed with anorexia nervosa, whichis considered the deadliest psychiatric illness. Despite various treatment options, the risk ofrelapse is high and approximately 50% make a full recovery from the disease. Nursesgaining in-depth knowledge of how young people up to the age of 19 experience beingtreated for with anorexia nervosa in inpatient care is significant for optimizing care andreducing relapses. Aim: The aim of the study was to examine how adolescents up to 19-years of ageexperiences with inpatient care for anorexia nervosa.Method: For this study a literature review with a descriptive design and qualitative methodwere chosen as method. Ten articles were chosen for analysis after searches on thedatabases CINAHL and PubMed. Joyce Travelbees “Human-to-Human Relationship Modelof Nursing” was used as theoretical framework. Results: After reviewing the results of the articles three main themes were found;experiences of nursing, authoritarian treatment, and reactions during and after admission.The following subcategories were also found; relationship with the healthcare workers,experienced deficiencies in care, information, rules, coercion, punishment, security andtriggering and feelings of isolation. The adolescents experienced multiple positive andnegative aspects with inpatient treatment for anorexia nervosa. One important aspect wasthe relationship with the healthcare workers while there were differing opinions about theauthoritarian aspects of the treatment and being treated with other people with anorexianervosa. Conclusions: A greater focus on person-centered care when caring for adolescents withanorexia nervosa could make the stay on the unit easier. To see the individual behind thedisease can increase compliance with the treatment plan. Helping adolescents find hope cancontribute to a more positive reaction to inpatient treatment.

Introduktion: Informationsöverföring inom sjukvården är ett kritiskt moment där viktig information kan försvinna eller missuppfattas. Ett sådant moment är sjuksköterskornas skiftöverlämning som kan genomföras på olika sätt. Att skiftöverlämningen sker på patientsal beskrivs av sjuksköterskor som både mer effektiv, korrekt och inbjudande för patienten. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans överrapportering på patientsal inom slutenvården.  Metod: Beskrivande design med allmän litteraturstudie som datainsamlingsmetod. Fem kvalitativa artiklar och sex mixed-method artiklar användes som grund för arbetet. Resultat: Resultatet visade att patienter genom överrapportering på patientsal kände sig mer involverade och delaktiga i sin vård. De upplevde även att överrapportering på patientsal bidrog till en tryggare sjukhusvistelse då sjuksköterskan introducerades tidigt under sitt skift men också möjligheten att verifiera den information som förs vidare. En stor del av patienterna ansåg inte att det var något problem att information delades så att andra kunde höra, det innebar inte att alla ämnen passade att pratas om på patientsalen då patienter såg vissa ämnen som mer inskränkande på deras integritet. Patienterna beskrev även sjuksköterskans förhållningssätt som en viktig del i hur patienters deltagande påverkas. Slutsats: Slutsatsen dras att överrapportering på patientsal bidrar till ökad delaktighet för patienten men att strukturen av överrapportering på patientsal bör utformas vidare för att säkerställa att sekretessen inte bryts samt att patienten blir involverad på ett lämpligt sätt. / Introduction: Information transfer in healthcare is a critical moment where important information can be lost or misunderstood. One such element is the nurses' shift handover, which can be carried out in different ways. That the shift handover takes place at the patient's bedside is described by nurses as both more efficient, correct and inviting. Aim: The aim of this study was to describe patients experiences with nursing bedside handover. Method: Descriptive design with general literature study as data collection method. Five qualitative articles and six mixed-method articles were used as a basis for the work.  Results: The results showed that through nursing bedside handoff, patients felt more involved in their care. Patients also felt that bedside handoff contributed to a safer hospital stay as the nurse was introduced early during the shift and with the opportunity to verify the information being passed on. Many patients did not consider it a problem that information was shared in a way that other patients could hear, but it did not mean that all topics were suitable to discuss at the bedside as patients saw certain topics as more intrusive of their privacy. The patients also described the nurse's approach as an important part of how patients' participation was affected. Conclusion: The conclusion is drawn that nursing bedside handoff contributes to increased participation for the patient, but that the structure of bedside handoff should be developed further to ensure that confidentiality is not breached and that the patient becomes involved in an appropriate way.

Bakgrund:  Psykiatrisjuksköterskors yrkesidentitet upplevs som komplex och otydlig då den baseras både på sjuksköterskans egna värderingar om sig själv och sin yrkesroll samt på yttre förväntningar. Tidigare studier har visat att yrkesmässig handledning har betydelse för sjuksköterskors upplevelser av arbetstillfredsställelse. Forskningen är dock bristande gällande handledningens inverkan på psykiatrisjuksköterskors yrkesidentitet.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva psykiatrisjuksköterskors upplevelser av yrkesmässig handledning och dess betydelse för deras yrkesidentitet inom psykiatrisk heldygnsvård.               Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design där åtta psykiatrisjuksköterskor intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.                     Resultat: Resultatet presenteras genom följande tre huvudkategorier och sorteras utifrån Imogene King´s systemteori: Att formas som psykiatrisjuksköterska – personligt system, Att sträva mot samma mål – interpersonellt system samt Handledningens betydelse för sjuksköterskeprofessionen – socialt system.  Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Imogene King´s systemteori samt relevant vetenskaplig forskning. / Background: The professional identity of psychiatric nurses is perceived as complex and obscure as it is based both on the nurse´s own values of herself and her professional role as well as on external expectations. Previous studies have shown that clinical supervision is significant for nurses´ experiences of work satisfaction. However, the research is insufficient concerning the impact of clinical supervision on the professional identities of psychiatric nurses.                      Aim: The aim of the study was to describe psychiatric nurses´ experiences of clinical supervision and it´s significance for their professional identity within psychiatric inpatient care units.                    Method: The study was carried out with a qualitative design where eight psychiatric nurses were interviewed through semi-structured interviews. The results were analyzed through qualitative content analysis with an inductive approach.                 Results: The results are presented through the following three main categories and are sorted according to Imogene King´s theory of systems: To be formed as a psychiatric nurse – personal system, To aim for the same goal – interpersonal system and The significance of clinical supervision for the profession of nurses – social system. Discussions: The results are discussed according to Imogene King´s theory of systems as well as relevant scientific research.

Bakgrund. Psykiatrisk slutenvård lider brist på kompetens och väl utnyttjade resurser för att möta patienternas komplexa behov. Specialistsjuksköterskor inom vårdformen sysslar huvudsakligen med grundläggande psykiatrisk omvårdnad. Deras breda kompetens underskattas och osynliggörs när slutenvården saknar omvårdnadsfokus. Forskning påvisar behov att tydliggöra specialistkompetensens betydelse inom psykiatrisk slutenvård, eftersom ökad förståelse inom området kan medföra bättre vård för patienten. Design. En kvalitativ design med fenomenografisk ansats användes. Metod. Fjorton semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor verksamma i patientnära omvårdnadsarbete inom psykiatrisk slutenvård vid tre psykiatriska kliniker i norra Sverige genomfördes under tiden november 2015 – januari 2016. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med kvalitativ analys. Resultat. Specialistsjuksköterskans kompetens möjliggör personcentrerad psykiatrisk omvårdnad och är betydelsefull för kunskapsspridning i personalgruppen. Betydelsen kan ökas genom att utrymme för mer patientnära arbete och utvecklingsarbete ges. Specialistkompetensen inom slutenvården behöver synliggöras och omvårdnad framhävas som behandlingsalternativ. Åtgärder för att öka specialistkompetensens betydelse kan påverka den psykiatriska slutenvårdens kvalitet och den enskilde patientens vård positivt. Slutsats. Specialistsjuksköterskans kompetens är betydelsefull för omvårdnadsarbetet inom psykiatrisk slutenvård, men får inte alltid nödvändigt utrymme för att möjliggöra vård av högsta kvalitet. Resultatet kan bidra till ökad förståelse för vikten av att framhäva specialistsjuksköterskans position, så att fler lockas att stanna kvar inom slutenvården och för att specialistkompetensen ska komma de patienter som är i störst behov av den till gagn. / The specialist nurse’s competence within the psychiatric inpatient care - An important resource that needs more space Aim. To illuminate the specialist nurse’s perception of significance of the own competence within the psychiatric inpatient care. Background. There is shortage of competence and well utilized resources to meet the patients’ needs within the psychiatric inpatient care. The competence of specialist nurses is underestimated and obscured as there is an absence of nursing focus. Clarifying the significance of the specialist competence could imply better care. Design. A qualitative design with a phenomenographic approach. Method. Fourteen semi-structured interviews with specialist nurses in patient-oriented inpatient nursing at three psychiatric clinics in north Sweden were conducted during November 2015-January 2016. The interviews were analysed by using a qualitative analysis. Result. The specialist nurse’s competence enables a person-centred psychiatric nursing and shares knowledge within the team. Enabling more patient-oriented and development related work could increase the significance of specialist competence. The specialist competence needs to be visualized and nursing highlighted as a treatment alternative. Increasing the significance of the specialist competence could affect the quality of care and influence the patient’s care positively. Conclusion. The specialist nurse’s competence is important within the inpatient care but needs more space to enable high quality care. The result demonstrates the significance to stress the specialist nurse’s position within psychiatric inpatient care. This could attract specialist nurses to stay within inpatient care and enable the competence to come to use for the patients who needs it the most.