Introduktion: Personcentrerad vård (PCV) kan beskrivas som en vård som strävar efter att synliggöra och tillgodose hela personens fysiska och psykiska behov. Det pågår mycket arbete med att utveckla personcentrerade arbetssätt för att stärka patientens ställning. Många studier visar att PCV är bra för patienterna, men få studier beskriver upplevelser kring personcentrerade arbetssätt ur sjukvårdspersonalens perspektiv. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt på en geriatrisk slutenvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tio, kliniskt verksamma, sjuksköterskor på en akutvårdsavdelning från ett sjukhus i mellansverige. Data samlades in med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide och dataanalysen utfördes med ett beskrivande fenomenologiskt förhållningssätt genom Colaizzis (1978) analysmodell. Resultat: De sex teman som identifierades var: Känsla av delaktighet hos alla, Behov av avsatt tid, Kontinuitet i teamsamarbete, Ledarskapets betydelse, Positiv påverkan på arbetsmiljön och Sjuksköterskans professionella utveckling främjas. Informanterna uttryckte ökad grad av arbetstillfredsställelse, bättre psykosocial arbetsmiljö och mindre stress i jämförelse mot hur de upplevde sin arbetssituation innan arbetssättet infördes. Slutsats: Resultatet visar vilka förutsättningar som krävs för att ett strukturerat arbetssätt ska lyckas. Alla som är involverade i den äldres vård behöver samarbeta och ett personcentrerat arbetssätt behöver vara multiprofessionellt och teambaserat med en gemensam målbild och vårdfilosofi. / Introduction: Person-centered care (PCC) can be described as care that strives to make visible and meet the entire person's physical and mental needs. There is a lot of work going on to develop person-centered working methods to strengthen the patient's position. Many studies show that PCC is good for patients, but few studies describe perceptions of person-centered working methods from the perspective of healthcare professionals. Aim: To describe nurses' experience of working based on a person-centered working methods in a geriatric inpatient ward. Method: A qualitative study with a descriptive phenomenological approach was conducted. Ten clinically active nurses at a geriatric medicine ward, from a hospital in central Sweden, participated in the survey. Data were collected using a semi-structured interview guide and analyzed using Colaizzi's (1978) phenomenological analysis model. Results: The six themes identified were: A feeling of participation among all, A need for time set aside, A continuity in teamwork, The importance of leadership, Positive impact on the work environment, and The nurse's professional development was promoted. The informants expressed an increased degree of job satisfaction, a better psychosocial work environment and less stress in comparison to how they experienced their work situation before the work method was introduced. Conclusion: The result shows the conditions required to successfully establish and maintain a structured person-centered working method. Everyone involved in the elderly person's care need to collaborate and a person-centered approach needs to be multi-professional and team-based with a common goal picture and care philosophy.

Bakgrund: Vårdronden genomförs dagligen av vårdpersonal tillsammans medpatienter inneliggande på slutenvårdsavdelning. Syftet med vårdronden är att tillgodose patientens behov av vård och behandling och kan inkluderaundersökningar, prognos, planering och undervisning av personal. Den digitalautvecklingen sker även inom sjukvården och ställer nya krav på vården och erbjudersamtidigt nya tekniska möjligheter. Syfte: Syftet med denna kartläggande litteraturöversikt är att identifiera typer av eHälsointerventioner som används i vårdronden inom slutenvården samt att studera hur vårdronden inom slutenvården har utvecklats med hjälp av eHälsointerventioner. Metod: För att svara på studiens frågeställning genomfördes en scoping review för att kartlägga litteratur inom detta område. Data hämtades från två olika databaser där sexton artiklar svarade på studiens syfte och uppfyllde inklusionskriterierna. En tematisk analys genomfördes därefter för att analysera artiklarna. Resultat: Fyra teman samt åtta underteman identifierades: konsulter på distans, deltagande i virtuella vårdronder, ny teknik och utbildning. eHälsointerventioner har medfört ökad patientsäkerhet, minskat bristen på specialistkompetens, minskat avståndet mellan patient/specialist, ökat delaktigheten för anhöriga, minskat smittspridning och stärkt det interprofessionella samarbetet i samband medvårdronden. Slutsats: Vårdronden har utvecklats genom nya arbetssätt vilka möjliggjorts av ny teknik med exempelvis robotar och virtuella glasögon. Geografiska avstånd kan minskas med hjälp av virtuella vårdronder, vilket även ställer höga krav på tillgången på internetuppkoppling och personal med uppgift att koordinera de nya arbetssätten. eHälsointerventioner har potential att stärka patientsäkerheten, bidra till en mer jämlik vård och minska resursbristen inom slutenvården. / Background: Wardrounds are carried out daily by healtcare staff in the inpatient ward. The purpose of the wardround is to meet the patient´s needs for care and treatment and include examinations, prognosis, planning and teaching of staff. The digital development also takes place in healthcare and places new demands on care and at the same time offers new technical opportunities. Purpose: The purpose is to identify types of eHealth interventions that are used in the wardround in inpatient care and to study how the wardround in inpatient care has developed with the help of eHealth interventions. Method: To answer the study´s question a scoping review was carried out to survey literature in this field. Data were retrieved from two different databases where sixteen articles responded to the purpose of the study and met the inclusion criteria. A thematic analysis was then carried out to analyze the articles. Results: Four themes and eight subthemes were identified. Consultants ondistance, participation in virtual wardrounds, new technology and education. eHealthinterventions have resulted in increased patient safety, reduced the lack of specialistcompetence, reduced the distance between patient/specialist, increased the participation of relatives, reduced the spread of infection and strength enedinterprofessional cooperation in connection with the wardround. Conclusion: The wardround has developed through new working methodsmade possible by new technology, for example robots and virtual glasses. Geographical distances can be reduced with the help of virtual wardrounds, which also places high demands on the availability of an internet connection and staff with coordinating the new working methods. eHealth interventions have the potential to strengthen patient safety, contribute to more equal care and reduce resource shortagesin inpatient care.

Abstrakt Trots att det i Sverige finns lagar som säger att patienten så långt det är möjligt ska vara delaktig i sin egen vård, så verkar inte det vara fallet. Inom den psykiatriska tvångsvården är det ofta en obalans mellan personalen och patientens makt, därav vikten av att arbeta mot patientens delaktighet. Syftet med den integrerade litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om patientdelaktighet vid sluten psykiatrisk tvångsvård. Följande frågor besvarades: Vilka förutsättningar för delaktighet finns i den slutna psykiatriska tvångsvården? Vilka hinder för delaktighet finns i den psykiatriska tvångsvården? Metod Integrerad litteraturstudie. Sökningar gjordes i tre databaser utifrån tre sökblock. Det resulterade i sexton artiklar som svarade mot syftet, två kvantitativa, en mixad metod och tretton kvalitativa. Inklusions kriterier: peer-review, engelska och inte äldre än tio år. Detta resulterade i sexton artiklar. Artiklar lästes igenom både enskilt och tillsammans, därefter vidtog dataextraktion där enheter togs ut som svarade mot syftet. Resultat: Analysen resulterade i elva kategorier, varav attityd, engagemang, relation och tvångsvård var mest framträdande. Det som kom fram är att för att det ska kunna jobbas utifrån patient delaktighet krävs det att personalen har en öppen, engagerad och ärlig attityd. Detta gör det möjligt att bygga en god relation mellan patient och personal, vilket i sin tur kan leda till patientdelaktighet. Slutsats Vad behövs för patientdelaktighet beror på vilken attityd man har. Är man som personal öppen, engagerad och ärlig då kan man bygga en relation till patienten och lägga grunden för patientdelaktighet

Bakgrund: Covid-19 pandemin som orsakades av Sars-Cov-2-viruset innebar en betydande utmaning för världen. I synnerhet påverkades hälso- och sjukvården av dess framfart. Sjuksköterskor som arbetade inom slutenvården under denna tid var särskilt utsatta och föremål för en rad olika upplevelser både positiva och negativa. Dessa erfarenheter är värdefulla att analysera för att bättre kunna hantera kommande pandemier. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser inom slutenvården under covid-19 pandemin. Metod: Litteraturöversikt genomförd i enlighet med Fribergs metod. Elva kvalitativa originalartiklar valdes från databaserna PubMed och Cinahl Complete för analys. Resultat: Tre huvudteman identifierades vilka var: Rädsla, Osäkerhet och Sjuksköterskans upplevelser rörande yrkesrollen. Slutsats: Rädsla var en dominerande upplevelse bland sjuksköterskor och antog ett flertal olika former. Sjuksköterskor upplevde även osäkerhet relaterat till det oklara kunskapsläget, föränderlig information, den egna kompetensen samt brist på material och personal. Sjuksköterskor upplevde både positiva och negativa känslor relaterade till yrkesrollen. Förberedelse i form av utbildning av sjuksköterskor och allmänhet, genomtänkta rutiner och riktlinjer samt förbättrad lagerhållning av skyddsmaterial är viktigt för att minska negativa effekter under kommande pandemier. / Background: The Covid-19-pandemic caused by the Sars-Cov-2-virus constituted a significant challenge for the world. In particular the healthcare systems were affected during its course. Nurses working within inpatient care were especially vulnerable and might have had several different experiences, which could be either negative or positive. These experiences are valuable and worth analyzing in order to be better prepared for forthcoming pandemics. Aim: To analyze nurses´experiences in inpatient care during the Covid-19 pandemic. Method: A literary overview conducted in accordance with the method of Friberg. Eleven qualitative original articles were selected from the databases PubMed and Cinahl Complete and analyzed. Results: Three main themes were identified which were: Fear, uncertainty and nurses experiences related to the profession. Conclusions: Fear was a dominant experience among nurses and took a variety of forms. Nurses also experience uncertainty related to the unclear state of knowledge, changing information, their own competence and due to a shortage of materials and other staff. Nurses experienced both positive and negative emotions in relation to their profession. Preparation in the form of eduaction for both nurses and the general public, well-thought-out routines and guidelines as well as improved stockpiling of protective equipment is essential to reduce the negative effects of future pandemics.

Bakgrund: Stödjande samtal är ett verktyg inom den psykiatriska heldygnsvården som används i behandlande och lindrande syfte med suicidnära patienter. Det konstateras att samtalet var specialistsjuksköterskans viktigaste verktyg inom psykiatrisk omvårdnad. Vid granskning inom ämnet kunde det fastställas att det fanns sparsamt med forskning gällande stödjande samtal med suicidnära patienter i psykiatrisk heldygnsvård i Sverige utifrån specialistsjuksköterskans perspektiv. Syfte: Studiens syfte var att belysa specialistsjuksköterskans erfarenheter av att genomföra stödjande samtal med suicidnära patienter som vårdas i psykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod med induktiv ansats och baseras på åtta semistrukturerade intervjuer enligt Graneheims och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. För att inkluderas i studien skulle specialistsjuksköterskan med inriktning psykiatrisk vård ha erfarenhet av stödjande samtal med suicidnära patienter inom psykiatrisk heldygnsvård. Verksamheter bestående av rättspsykiatri samt barn -och ungdomspsykiatri exkluderades ur studien. Resultat: Analysen av datainsamlingen presenterades med temat vikten av ett ömsesidigt möte i samtalet och kategorierna; att vara inkännande, att vara tillgänglig samt samspelets betydelse. Slutsats: För att uppnå möjlighet till ett ömsesidigt möte och ett vårdande stödjande samtal krävs att specialistsjuksköterskor har tid för att kunna bedriva en personcentrerad och patientsäker vård samt för att skapa allianser med patienter inom psykiatrisk heldygnsvård. Det stödjande samtalet styrs av specialistsjuksköterskors erfarenhet och intuition, vilket bidrar till att det stödjande samtalet blir olika för varje individ. Det stödjande samtalet inom psykiatrisk heldygnsvård drabbas om specialistsjuksköterskor inte har någon erfarenhet samt om personalbrist eller tidsbrist förekommer. / Background: Supportive conversations are a tool within the inpatient psychiatric care that is used for the treatment and relieving purpose of suicidal patients. It is established that dialogues were the specialist nurse's most important tool in psychiatric nursing. When examining the subject, it was determined that there was sparingly research regarding supportive conversations with suicidal patients in psychiatric inpatient care in Sweden from the specialist nurse's perspective.Aim: The aim of the study was to shed light on the psychiatric nurse's experiences of carrying out supportive conversations with suicidal patients who are cared for in psychiatric inpatient care. Method: The study applies a qualitative method with an inductive approach and is based on eight semi-structured interviews according to Graneheim and Lundman's (2004) qualitative content analysis. To be included in the study, the specialist nurse specializing in psychiatric care had to have experience of supportive conversations with suicidal patients in psychiatric inpatient care. Departments consisting of forensic psychiatry and child- and adolescent psychiatry were excluded from the study.Result: The analysis resulted in the theme of the importance of a mutual meeting in the conversation with the categories; to be empathetic, to be available and the importance of interaction.Conclusion: In order to achieve the opportunity for a mutual meeting and a caring supportive conversation, the psychiatry nurses must have time to be able to conduct person-centered and patient-safe care and to create alliances with patients in psychiatric inpatient care. The supportive conversation is guided by the psychiatry nurses experience and intuition, which contributes to the supportive conversation being individual. The supportive conversation within psychiatric inpatient care is affected if the psychiatry nurse has no experience and if there is a shortage of staff or a lack of time.

Annotation: The purpose of this Master's thesis is to describe objectively topic of medical social workers' communication in centers of post-acute care, to highlight importance and difficulty of social work with senior citizens and to propose eventual changes leading to eventual communication improvement. Social work here is complicated because senior citizens are often lonely or may have problematic family relationships or may suffer from dementia and quite often are polymorbid patients. For the thesis were used statistics from The Centre of Postacute Care - Motol University Hospital, then method of questionnaire realized with medical social workers from centers of post-acute care in Czech Republic, and method of structured interview with patients in Center of Postacute Care - Motol University Hospital.

In the thesis I examine current legislative anchoring of healthcare and social care of mental health. In the second chapter of theoretical part I write about classification of mental illnesses. Third chapter, which is very important from my point of view, describe transformation of healthcare and social care in the foreign countries. Practical part contains pilot survey for the Ministry of Health. The purpose was to find out the satisfaction of the clients with social and health services, which are part of the treatment of mental health. Satisfaction was detected by questionnaires, which patients had available with their ambulant psychiatrist. Those questionnaires were created at round tables by experts, patients and service providers in a hospital. Social care and healthcare do not connect. Experts do not communicate with each other. Tragical finding was that ambulant psychiatrist has in average thirteen minutes for examination of a client. Definitely Czech Republic need Centre for Mental Healthcare for complex care of the patient.

This work focuses on finding state of preparedness of hospitals with acute inpatient care in the Pardubice region in the case of a direct threat to the Pardubice Regional Hospital, Inc. (hereinafter "PRH") by chemical, biological, radiological or nuclear agents (hereinafter referred to as "CBRN"). The thesis is based on a comparison between the trauma plans that have been established as an indicator of a preparedness of hospitals in case of mass disaster and the legal standard, i.e. Decree No. 101 of 2012 Sb. dealing with the details of the content of trauma plan of the one-day or inpatient medical care and process for its preparation and negotiation, as amended (hereinafter the "Decree 101 of 2012"). The theoretical work describes the applicable laws governing the conditions for the provision of health care, trauma plan content and procedures of the Emergency Service (ES) components in preparation for dealing with emergencies. The next part discusses the characteristics of CBRN agents. Furthermore, the work focuses on defining terrorism and CBRN terrorism. The chapter also includes a brief historical summary of the use of CBRN agents and their threats. The following section describes the Security System of the Czech Republic and its elements. It is crucial to mention its existence in relation to the prevention of emergencies and crisis situations and elimination of their consequences. This part also introduces a selection of documents, which have a direct relationship to the security policy of the country and to this thesis. It may be noted that most of these documents have been prepared, inter alia, on the basis of current CBRN threats. The penultimate section characterizes individual hospitals with acute inpatient care in the Pardubice region and includes also a risk analysis of this region. The analysis is based on the Emergency Plan of Pardubice region. I believe that the knowledge of the possible threats pointed out in the risk analysis is important in a preparation for an emergency response in the relation to an emergency medical care. Analysis of risks and threats, based on the Decree 101 of 2012, is also a part of the trauma hospital plans. The last part of the thesis describes the different types of trauma plans and certain procedures in the process of an activation of these plans. Even though, the theme of the work is focused more on trauma plans of hospitals, in cooperation with ambulance services and regional authorities in addressing the consequences of emergencies, I find it important to pay attention to a trauma plan for emergency medical services, and also the one, which is part of the emergency plan of the region. Based on the practical experience it was decided the readiness of hospitals with acute inpatient care in the Pardubice region in case of a threat PRH is sufficient. Subsequently, a relative comparison of interdependence trauma plans was performed in selected hospitals to evaluate their index of readiness by means of comparative analysis. The overall index IPi scales the state of preparedness of the hospitals. The input parameter?s values for the index evaluation were determined based on the contents of the trauma plans. The concluding chapter presents the results evaluated by the described method. This uncovered that the degree of readiness of the examined hospitals, based on the mentioned parameters, was insufficient in three cases. Only Chrudimska Hospital, Inc. achieved satisfactory results. Based on these results, the specific measures were recommended to be taken the level of preparedness of the hospitals. The findings and the results of this thesis are mainly practical. The most important benefit of this work is the suggested measures for the activation of trauma plans for hospitals with acute inpatient care in the Pardubice region.

Vårdskador skapar lidande och ger ökade kostnader för vården. Fallskador och trycksår är två vårdskador som kan drabba en patient vid vistelse i slutenvården.    Syftet med förbättringsarbetet var att minska antalet fall och andelen trycksår på lungmedicinavdelningen Skaraborgs sjukhus Skövde (SkaS). Genom att införa och implementera de förbättringsidéer som var: utbildning i hjälpmedel, Gröna korset och mentorskap var målen att antal fall i förhållande till antal vistelser skulle minska från 6 till under 4 fall per 100 vistelser och andelen trycksår, kategori 1–4 skulle ligga inom målvärdet <3 %. Syftet för studien var att undersöka medarbetares erfarenheter av patientsäkerhetsarbete på avdelningen i relation till förbättringsarbetet.  Förbättringsarbetet skedde i microsystemet på en slutenvårdsavdelning och metoden utgår från Nolans förbättringsmodell. Mätningar för att följa resultatet bygger på värdekompassen. Kvalitativ metod med induktiv ansats valdes som metod för studien. Kvalitativa intervjuer med medarbetare utifrån en intervjuguide med semistrukturerade frågor har genomförts. Analysen av data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.  De planerade förbättringsåtgärderna infördes under olika tidpunkter och resultatet av förbättringsarbetet visar att antalet fall har legat inom målvärdet en månad. Efter förbättringsarbetets start sågs en tydlig minskning av andelen trycksår och det låg inom målvärdet sex av tio månader. De förändringar som införts har ännu inte kunnat påvisa tydliga förbättringar Resultatet visar även att det finns förbättringsmöjligheter inom informationsöverföringen mellan medarbetare och patient när det gäller fallförebyggande och trycksårsförebyggande åtgärder. Då införandet av vissa förbättringsidéer dröjt på grund av arbete med covid-19-pandemin behövs ytterligare tid för att genomföra förbättringsidéerna. Resultatet av studien påvisar bland annat att en ökad kunskap om patientsäkerhet hos medarbetarna på avdelningen har skett och att patientdelaktighet är viktigt för ökandet av patientsäkerheten. / Health injuries create suffering and increase costs for care. Fall injuries and pressure ulcers are two health injuries that can affect a patient during a stay in inpatient care.  The aim of the improvement project was to reduce the quantity of falls and the proportion of pressure ulcers at the pulmonary medicine department at Skaraborg Hospital in Skövde (SkaS). By implementing the improvement ideas that were: training in aids, the Green Cross and mentorship. The goals were that the number of falls in relation to the number of stays would reduce from 6 to under 4 falls per 100 stays and the proportion of pressure ulcers, categories 1-4 would be within the target value <3%.  The purpose of the study was to study coworkers’ experiences of patient safety in the department in relation to the improvement work. The method is based on Nolan's improvement model. Qualitative method with inductive approach was the method for the study. Qualitative interviews with co-workers have been conducted. The analysis of data has been analyzed with qualitative content analysis.  The planned improvement ideas were introduced at different times and the results of the improvement has not yet shown any clear improvement. Further time is needed to implement the improvement ideas.  There are opportunities for improvement concerning information between co-workers’ and patients regarding fall and pressure ulcer prevention. The results of the study show, among other things, that an increased knowledge of patient safety among the co-workers’ in the department has taken place and that patient participation is important for increasing patient safety.

Bakgrund: Personer med psykisk ohälsa har en ökad risk för metabola sjukdomar till följd aven ohälsosam livsstil. Ett sätt att motverka dessa risker är genom fysisk aktivitet. Det är därförangeläget att undersöka vilket vetenskapligt stöd som finns för hur fysisk aktivitet kan stärkapatienters hälsa inom psykiatrisk slutenvård. Syfte: Studiens syfte var att undersöka förutsättningar och metoder för, samt hälsoeffekter av,egenvård i form av fysisk aktivitet för patienter inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvantitativ ansats där 13 vetenskapligaoriginalartiklar granskades och sammanställdes. Resultat: Fem övergripande teman identifierades, Motivation, Stöd, hjälp och råd,Utbildning, Fysiska hälsoeffekter samt Psykologiska hälsoeffekter. Resultatet pekar på mångasomatiska och psykiska fördelar med regelbunden fysisk aktivitet hos patienterna samt attriskfaktorer för metabola sjukdomar minskades. Depressiva och positiva psykotiska symptomminskades. Patienter som var generellt mer fysiskt aktiva vårdades mindre tid i slutenvårdenjämfört med dem som inte var fysiskt aktiva. Slutsats: Fysisk aktivitet har potential att komma till stor nytta för patienterna och det går attstärka deras hälsa på flera olika sätt med hjälp av fysisk aktivitet. / Background: People with mental illness have an increased risk of metabolic diseases as a result of an unhealthy lifestyle. One way to counteract these risks is through physical activity. It is therefore important to investigate what scientific support there is for how physical activity can strengthen patients' health in psychiatric inpatient care. Aim: The aim of the study was to investigate the conditions and methods for, and health effects of, self-care in the form of physical activity for patients in psychiatric inpatient care. Method: The study is a literature review with a quantitative approach where 13 scientific original articles were reviewed and compiled. Results: Five overall themes were identified, Motivation, Support, help and advice, Education, Physical effects and Psychological effects. The results point to many somatic and psychological benefits of regular physical activity in patients and that risk factors for metabolic diseases were reduced. Depressive and positive psychotic symptoms were reduced. Patients who were generally more physically active spent less time in inpatient care compared with those who were not physically active. Conclusion: Physical activity has the potential to be of great benefit to patients and it is possible to strengthen their health in several different ways with the help of physical activity.