Tillverkningsindustrin förändras och personalen måste anpassa sig till dessa förändringar som ställer högre krav på arbetsinstruktioner. Augmented Reality (AR) är ett verktyg som underlättar dessa instruktioner och snabbar upp inlärningsprocessen. Detta examensarbete tittar på förändringen som sker i inlärningssystemet vid tillämpningen av AR samt vilka tids-, säkerhets-, och kvalitetsaspekter som uppkommer vid denna tillämpning. Arbetet genomfördes med vetenskapliga artiklar samt intervjuer med kandidater från svenska företag som använder Augmented Reality. Ett Scaniabesök utfördes för att undersöka ett AR-verktyg också. Resultatet visade att AR leder till positiva förändringar gällande tidsaspekten då tekniken reducerar tiden vid inlärning för nya och erfarna användare. I jämförelser med pappersbaserade instruktioner ger AR tydliga instruktioner för användaren vilket snabbar upp inlärningsprocessen. Kvaliteten förbättras under inlärningen då användaren inte har stora kognitiva belastningar vilket leder till färre fel. Inlärningskurvan blir hög eftersom AR-instruktionerna är enkla vilket bidrar till en ökning av användarens förmåga vid inlärningen. Tekniska faktorer sker hos AR-enheterna som försvårar inlärningen såsom utdaterat system eller uppkopplingsproblem. AR ger möjligheten att följa inlärningsprocessen i distans av säkerhetsskäl så användarna utför sin inlärning i en AR-miljö och experimenterar utan fara. Begränsningar tillkommer vid användning av AR, HMD, då det framkallar besvär i ögon samt huvudvärk vid långtidsanvändning. För framtida studier rekommenderas det att utföra svårare uppgifter för att genomföra mätningar kring kvalitets- och träning överföring för AR-användaren. / The manufacturing industry is changing and must adapt to these changes that make higher demands on work instructions. Augmented Reality (AR) is a tool that facilitates these instructions and speeds up the learning process. This thesis explores the changes that occur in the learning system with the implementation of AR and what aspects regarding time, quality and safety arise with it. The work was carried out by researching scientific articles and interviewing candidates from Swedish companies that closely work with Augmented Reality. A visit was conducted to Scania to examine AR tools as well. The results showed positive changes with AR regarding the time aspect since the technology reduces the learning time for both new and experienced users. Compared to the paper-based instructions, AR provides clear instructions for the user that boosts the learning process. The quality is also improved during the learning as the user has lower cognitive loads which in turn leads to fewer errors. The learning curve is high as the instructions are simple and increases the user’s ability in learning. Technical errors occur in AR devices and complicates the learning due to outdated systems or connectivity problems. AR provides the facility to learn remotely in an AR environment for safety reasons as well as to experiment without danger. Limitations apply when using AR HMD, as it causes irritations in the eyes and headaches during long-term use. For future studies it is recommended to perform more difficult tasks to carry out measurements of quality- and training transfer for the AR user.

An efficient, functioning IT environment is vital to many companies, even to those not calling themselves IT companies. How to assimilate the IT skills needed and get the IT department to share their knowledge with the rest of the organization can, however, be difficult. The aim of this thesis is to find differences between how a company’s IT department employees and other employees experience and use IT training and IT help functions. The aim is also to identify and make suggestions on what artifacts and help functions can be further developed in order to enhance learning and sharing of IT knowledge. A case study was conducted at the Swedish bank Handelsbanken. The employees’ experiences and use of IT related training, artifacts and help functions were studied through a survey that was complemented by interviews and observations. A Mann-Whitney U test was conducted on the survey answers. The result shows differences between the IT department employees and other employees in three areas: IT introduction, wish for more IT training and frequency in calling the IT help desk. Further, the result indicates that the new employee orientation, the internal handbook, e-support and IT help desk all have room for improvements. / En effektiv, fungerade it-miljö är nödvändig för i stort sett alla företag, även för dem som inte benämner sig själva som it-företag. Hur företagen kan ta till sig de it-kunskaper som behövs och få it-avdelningen att dela med sig av sin kunskap till resten av organisationen, kan dock vara svårt. Syftet med detta examensarbete är att hitta skillnader mellan hur ett företags medarbetare på it-avdelninen och andra medarbetare i organisationen upplever och använder it-utbildning och it-hjälpfunktioner. Syftet är också att identifiera och ge förslag på vilka tjänster och hjälpfunktioner som kan vidareutvecklas för att främja lärande och delning av it-kunskap. En fallstudie genomfördes på Svenska Handelsbanken. Medarbetarnas upplevelser och användning av it-relaterad utbildning, tjänster och hjälpfunktioner studerades genom en enkätundersökning, som kompletterades med intervjuer och observationer. Ett så kallat Mann-Whitney U-test genomfördes på enkätsvaren. Resultatet visar på skillnader mellan it-avdelningens medarbetare och andra medarbetare i organisationen inom tre områden:  it-introduktion, önskan att få mer it-utbildning samt frekvensen i hur ofta de ringer till it-supporten. Resultatet visar också att introduktionen för nyanställda, den interna handboken, e-supporten och it-supporten alla har förbättringsområden.

El objetivo de este estudio es investigar la noción semántica de la modalidad deóntica y sus concretas representaciones lingüísticas en los prospectos médicos. Mediante un método cuantitativo comparamos seis prospectos españoles con seis argentinos, a fin de comprobar semejanzas y diferencias con respecto al grado de la fuerza deóntica de las instrucciones, así como la preferencia por ciertas construcciones lingüísticas. Todas las instrucciones encontradas en los textos son colocadas en un escala deóntica de tres grados dependiendo del grado de obligación que expresan. El resultado señala una diferencia clara entre España y Argentina en cuanto a la distribución de la fuerza deóntica; mientras que los prospectos españoles tienen una preferencia por el tercer grado deóntico, predomina el segundo grado en los textos argentinos. Creemos que la diferencia regional se debe a una focalización distinta del grupo de receptores. Además mostramos que la distribución deóntica varía en las secciones de los prospectos dependiendo de su función comunicativa. Finalmente señalamos que pese a la preferencia por las mismas cuatro construcciones lingüísticas en ambos países, el orden interno varía. Mientras que el imperativo predomina en los prospectos españoles, cosa que refuerza el rasgo personal de los textos, los prospectos argentinos prefieren las construcciones modales, las construcciones impersonales y el infinitivo antes que el imperativo, lo cual les atribuye a los textos un carácter más formal.

Instruktioner som hjälper En studie om förutsättningar för lärande och anpassningar i praktiska ämnen på ett naturbruksprogram, med utgångspunkt i Galperins teori om stegvist lärande Sara Otterdahl och Josefin Westling Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt lärandesituationer utformas och anpassas i praktiska moment, på ett naturbruksprogram, för att elever ska utveckla ett eget kunnande. Observationer utgjorde den främsta insamlingsmetoden och kompletterades med intervjuer och audiovisuellt material. Utöver sex observationer av lektionstillfällen genomfördes intervjuer med 2 lärare och 5 instruktörer. Metoden för bearbetningen av materialet var en kvalitativ innehållsanalys, där kategorier skapades inom vilka datamaterialet sorterades och analyserades. Studien bygger på Galperins teori om det stegvisa lärandet. Teorin talar om hur instruktioner kan och bör struktureras samt hur elever utvecklar lärandet med hjälp av rätt orienteringsbas (instruktioner). Det specialpedagogiska fältet kopplas i studien till resultatet genom att Galperins teori och metod kan ses som ett sätt att förebygga svårigheter och att anpassa när svårigheter uppstår. En första slutsats i studien är att de instruktioner som ges innan en uppgift ska genomföras inte är tillräckliga utan att lärare och instruktörer ger elever fortlöpande anpassade instruktioner. De instruktioner som används när eleverna inte själva klarar av att utföra uppgifterna är till stor del muntliga och ges till en eller en mindre grupp elever. Studien visar att instruktionerna hjälper eleverna att klara av att genomföra uppgifterna och att detta tycks ha att göra med att instruktionerna ger eleverna förståelse för materiella objekt och symboler och hjälper eleverna att komma tillbaka till orienteringsbasen. En andra slutsats i studien är att eleverna behöver en orienteringsbas som tar hänsyn till den komplexa undervisningsmiljön som kännetecknas av att eleverna behöver klara av att samspela med djur och att hantera den egna kroppen. Eleverna behöver instruktioner för hur de ska göra detta och studien visar att det behöver ske en växelverkan mellan agerande och orienteringsbas, där eleven i de oförutsägbara situationer som uppstår behöver få anpassade och fortlöpande instruktioner.

Vi har undersökt hur instruktionernas utformning inför deltagande i en kamratrespons påverkar högstadieelevers motivation att lära sig samt måluppfyllelse av kunskapskravet att utforma egen undersökning i ämnet biologi. Efter en kort genomgång av hur en egen undersökning ska utformas fick eleverna från tre åk 7 klasser och två åk 8 klasser i uppgift att utforma en egen undersökning i ämnet biologi. Uppgiften var utformad efter nationella provet del 3 från 2017. Vid nästa lektion blev elever indelade i par efter likvärdig måluppfyllelse. Slumpmässigt fick elevparen antingen förenklade, ospecificerade instruktioner som inbjöd till öppen, elevledd dialog eller detaljerade, punktformade instruktioner som uppmuntrade till en specifik innehåll och samtalsstruktur. Vi genomförde en enkät före och efter deltagandet i kamratresponsen som uppmätte elevens motivation att lära sig de olika kunskapskraven för biologi i högstadiet samt elevens upplevelse av deltagandet och sitt eget lärande. Uppgiften bedömdes efter Skolverkets bedömningsmall för rättning av nationella prov. Vi fann inga belägg för att elevers motivation att lära sig kunskapsmålen i ämnet biologi påverkades av varken kamratrespons som helhet eller instruktionernas utformning. Däremot fann vi en högre förbättringsgrad av måluppfyllelse bland de elever som fick de detaljerade, strukturerade instruktionerna jämfört med de förenklade, öppna instruktionerna. Vi drar slutsatserna att kamratrespons är ett användbart pedagogisk verktyg för att ge individuell formativ bedömning som leder till förbättrad måluppfyllelse under arbetes gång i kunskapskravet att forma egen undersökning och att utformningen av instruktionerna bör vara tydliga och detaljerade för att nå maximal resultat.

Denna vetenskapliga essä utgår från författarens personliga erfarenhet som boendestödjare i form av en gestaltning. Syftet med essän är att formulera boendestödjarens praktik utifrån gestaltningen samt med hjälp av Aristoteles Den Nikomachiska etiken samt Donald A. Schöns Educating the Reflective Practitioner reflektera över vilken kunskap som boendestödjare använder samt hur det är möjligt att lära sig densamma. Metoderna består av skrivande, fenomenologiskt tillvägagångssätt gällande gestaltningen och hermeneutiskt utforskande. I essän presenteras en personlig och historisk bakgrund samt ett forskningsurval rörande boendestöd. Därefter diskuterar författaren, utifrån Aristoteles teorier, kring syftet med boendestöd och de kunskapsformer som återfinns i den inledande gestaltningen. Författaren diskuterar vidare hur boendestödjaren lär sig dessa kunskaper med utgångspunkt ur Schöns teorier. Därefter diskuteras instruktioner i ett annat sammanhang, utifrån den konceptuella konstnären Sol LeWitt. Essän avslutas med att författaren bland annat konstaterar att den praktiska kunskapen är centrala inom boendestödsarbetet även om instruktioner kan uppmärksamma författaren om medelvägen. / This scientific essay starts with a literary composition from the author’s personal experience as a community mental health worker. The purpose of the essay is to articulate the practice of the community mental health worker starting with the literary composition and by utilizing Aristotle The Nicomachean Ethics and Donald A. Schön Educating the Reflective Practitioner reflect over what type of knowledge the mental health worker uses and how it is possible to attain that knowledge. The methods consist of writing in addition to a phenomenological procedure regarding the literary composition and hermeneutic exploring. A personal and historical background is presented, along with a selection of research regarding community mental health work. This is followed by the authors discussion, starting with the theory of Aristotle, regarding the purpose of community mental health work and the type of knowledge that is located in the literary composition. The author continues to discuss how the community mental health worker learns this knowledge with starting from the theory of Schön. After that instructions are discussed in another context, from the conceptual artist Sol LeWitt. The essay ends with a conclusion by the author that the practical knowledge is central within the community mental health work even if instructions can make the author attentive on the middle way.