Det har länge funnits en tradition av att dokumentera i svensk förskola. Det förändrade undervisningsuppdraget i förskolan har även inneburit att dokumentation fått en större plats i verksamheten, men reflektioner kring etiskt hänsynstagande för barn har inte följt med i utvecklingen. Syftet med denna undersökning är att studera förskollärares och barns förståelse för fenomenet integritet. Genom kvalitativa intervjuer samt en blandad form av deltagande observationer och fokusgruppsamtal har vi studerat förskollärares förhållningssätt till, och barns upplevelse av, personlig integritet i relation till dokumentationspraktiken. Vi har utgått från Merleau-Pontys livsvärldsteori som utgår från tanken om en odelbar relation mellan människan och världen. Resultatet visar att det finns en etisk aspekt i Skollagen och Läroplanen för förskolan, som säger att barns rätt till integritet ska respekteras. Förskollärare är medvetna om detta, men det efterlevs inte alltid i praktiken. Barns integritet i dokumentationspraktiken är ett komplext ämne. Vuxna och barn i förskolan har en relation till, och ett ömsesidigt beroende av, varandra. Det måste finnas en kommunikation mellan förskollärare och barn om vilka regler och förhållningssätt som ska råda i dokumentationspraktiken. Vi menar att det måste finnas en muntlig överenskommelse om hur förskollärare och förskolebarn ska agera i dokumentationspraktiken för att barns rätt till integritet ska kunna respekteras. Vi finner även att barn har utvecklat strategier för att påverka dokumentationspraktiken och menar att dessa kan ses som barns uttryck för deras rätt till integritet.

Problematiken rörande inskränkt integritet är ett väl studerat fenomen inom individanpassadmarknadsföring, men studier om värdet av att annonser är relevanta och hjälpsamma ur ettkonsumentperspektiv är begränsad. Därför är det intressant att jämföra upplevda för- ochnackdelar för att bidra till en större kunskap om värdet med individanpassad reklam ur ettkonsumentperspektiv. Syftet med undersökningen är att skapa ökad förståelse omkonsumenters attityder gällande individanpassade annonser på nätet.Undersökningen genomfördes med kvantitativ enkätundersökning. Materialet består avenkätsvar från 151 respondenter. Analysen genomfördes med frekvenstabeller och korstabeller.Resultatet visar att det råder delade åsikter kring huruvida fördelarna med individanpassadeannonser på nätet upplevs större än dess nackdelar. Studien bekräftar att individanpassadeannonser medför en oro hos individer för sin personliga integritet och att åsikterna är deladeangående om individanpassade annonser uppskattas.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation ute i verksamheten. Vad och varför dokumenterar pedagogerna? Vad ser pedagogerna för möjligheter respektive hinder med pedagogisk dokumentation som verktyg? och även hur barnen involveras i detta arbete. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer och enkätundersökningar. Svaren har sedan analyserats med hjälp av relevant litteratur. Vi fann att pedagogerna i vår undersökning tycker att pedagogisk dokumentation är ett bra verktyg för att utveckla och synliggöra verksamheten för barnen, föräldrarna, sig själva och andra utomstående.

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att, utifrån en rättsdogmatisk metod, undersöka hur långtgående arbetsgivarens arbetsledningsrätt förhåller sig till arbetstagarens personliga integritet. Därutöver har det undersökts vilken av avtalsparternas rättigheter och skyldigheter som anses vara starkast vid en intressekonflikt. Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet går långt tillbaka i historien och har genom en moderniserad arbetsrätt och genom samhällsstrukturer förändras under tid. Det inte finns något entydigt begrepp om vad som utgör ett intrång i den personliga integriteten, vilket medför att det lätt kan komma i konflikt med arbetsledningsrätten. Effekten av ett intrång i den personliga integriteten kan resultera i en arbetsvägran som medför olika påföljder för den enskilde. Resultatet av undersökningen är att det inte går att på förhand uttala vilken av avtalsparternas rättigheter och skyldigheter som är starkast vid en konflikt, utan att en intresseavvägning får göras utifrån omständigheter i det enskilda fallet där domstolarna beaktar både förmildrande och försvårande omständigheter.

Bakgrund: Integritet är en individuell upplevelse och är kopplat till begreppet värdighet. Den personliga integriteten omfattar kroppen, livsrummet, materiella saker och personlig information. Tidigare forskning inom äldreomsorgen belyser olika förhållanden där patienters integritet bevaras eller kränks. Tidigare forskning framhäver sjuksköterskors svårigheter med bevarandet av patienters integritet. Det är sjuksköterskans ansvar att patientens integritet bevaras. Sjuksköterskan ska arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt där patienten är delaktig.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelse av integritet inom den somatiska slutenvården.  Metod: Litteraturstudien är utformad efter Roséns (2023) granskningsprocess för litteraturstudier. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Sju artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades utifrån Forsbergs och Wengströms (2016) granskningsmallar. En induktiv analysmetod användes i litteraturstudien.  Resultat: Resultatet delades upp i tre teman: Avskildhet, delaktighet och respektfullhet. Slutsats: Avskildhet, delaktighet och respektfullhet är betydelsefulla upplevelser för bevarandet av integriteten. Om en patient inte upplever detta kränks integriteten och vården uppfyller inte de krav som finns.

Bakgrund: Operationssalen är en högteknologisk miljö som kan verka skrämmande och opersonlig för patienten, där individen riskerar att glömmas bort bland personal och utrustning. Patienten exponeras inför och under operationen, och under narkos måste patienten förlita sig på att dennes integritet skyddas. Operationssjuksköterskans uppgift innefattar att skydda patientens integritet. Av denna anledning önskas en ökad förståelse för hur operationssjuksköterskor tänker och arbetar med denna specifika uppgift. Syfte: Att utifrån operationssjuksköterskans erfarenheter beskriva patientens utsatthet i den perioperativa vården samt vilka åtgärder som operationssjuksköterskan vidtar för att skydda patientens integritet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats har genomförts med åtta operationssjuksköterskor från ett sjukhus i Mellansverige. Data från intervjuerna har analyserats med tematisk analys.  Resultat: I resultatet identifierades två teman: En medvetenhet om patientens utsatthet i operationsmiljön och Operationssjuksköterskans integritetsbevarande arbete. Temana har sammanlagt nio tillhörande subteman.  Slutsats: Operationssjuksköterskan har en stark vilja att ta hänsyn till patienten och dennes behov för att optimera bevarandet av integriteten, och redan görs många positiva insatser. Många integritetsbevarande åtgärder hämmas av faktorer såsom tidsbrist, stress, olämpliga lokaler samt brist på utbildning, samarbete och reflektion. Genom att lyfta fram dessa utmaningar kan medvetenheten om behovet av reflektion och ett förbättrat arbetssätt öka, vilket kan leda till förbättrade förutsättningar för att bevara patientens integritet.

Syftet med denna studie är att undersöka barns integritet i den synliga dokumentationen på förskolan. I delstudie 1 som genomförs av Johanna Norgren analyseras policydokument från tre olika förskolor i tre olika kommuner. I delstudie 1 genomförs analysen med metodvalet WPR-metoden – What´s the Problem Represented to be? för att synliggöra riktlinjer som är specificerade att lösa olika problem som finns i vardagen. Den teoretiska utgångspunkten som användes för delstudie 1 var poststrukturell policyanalys för att komma åt en djupare förståelse för dokumenten. I delstudie 2 som genomfördes av Frida Sirmos var metodvalet Malteruds fyra huvudsteg som analysmetod och semistrukturerade intervjuer för insamlingsmetod för att få syn på hur barn uppfattar att deras alster och fotografier är synliga på förskolan. I delstudie 2 ville vi få syn på hur barnens uppfattningar var i den synliga dokumentationen på förskolan och därför valdes fenomenografi som den teoretiska utgångspunkten för delstudie 2. I delstudie 1 visar resultatet att policydokumenten saknar riktlinjer som stöttar barns integritetsförståelse kring barnens alster. Resultatet visar att policydokumenten har riktlinjer gällande barns integritet och respekt när barnen ska fotograferas på förskolan. I delstudie 2 visar resultatet att barnens uppfattningar kring den synliga dokumentationen har barnen olika känslor som uppstår när deras alster hängs upp utan att de får frågan och barnen blir inte respekterade. Barnen känner sig arga, ledsna och tycker att det är tråkigt när deras alster hängs upp på förskolan utan att barnen blir tillfrågade.

At the time of the study, there is no law to prevent an employer from doing criminal background checks. Employers for School and childcare have to do criminal background checks before hiring but the background checks have increased significantly in other industries as well. The aim of this thesis is to analyze and explain what interest employers may have in jobseekers history and how it can affect people’s privacy. To do this I have used right dogmatic approach combined with four interviews with different employers to get their perspective on the subject. What the results tell us are that employers generally don't deliberate the purpose of using criminal background checks. Instead they do it mechanistically without much thought. Jobseekers personal integrity then gets pushed aside for. Theory says that criminal background checks become a major obstacle for ex-offenders in their getting back to life of law-abiding. Therefore it would be better if employers wrote down their reasons for background checks in some kind of policy documents. Most likely many employers will then realize that using other methods can fulfill their interest. / Vid studiens tidpunkt finns det inget lagligt hinder för att arbetsgivare får begära utdrag ur belastningsregistret ifrån arbetssökande. Inom skol och barnomsorg är detta ett krav på arbetsgivare men registerkontroll har ökat kraftigt även i andra branscher. Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera intresseavvägningen mellan arbetsgivarens intresse av registerkontroll och arbetssökandes personliga integritet. För att besvara studiens frågeställningar har rättsdogmatisk metod tillämpats och kompletterats av fyra intervjuer med arbetsgivare ifrån olika yrkesbranscher. Vad som framgår av både teori och empiri är att arbetsgivare lägger förvånansvärt lite tanke på hanteringen av registerkontrollen. Studien resulterar i en stark uppmaning till att arbetsgivare som i dagsläget kräver utdrag ur belastningsregister se över sitt syfte med registerkontroll. Ifall där finns ett gediget syfte bör dessa antecknas i någon form av policydokument, men stor chans är att arbetsgivarens intresse kan tillgodoses på annat vis. Vi vet nämligen att registerkontroll utgör ett stort hinder för före detta kriminella att komma tillbaka till ett lagligt liv.

I dagens hälso- och sjukvård behandlas patientuppgifter elektroniskt i patientjournalsystem. Uppgifterna ska behandlas med högsta möjliga säkerhetsåtgärder eftersom de innehåller känslig information om patienter. Patientuppgifterna behöver dock alltid vara tillgängliga för att vårdgivarna ska kunna ge bästa tänkbara vård. På grund av att hanteringen av patientinformation är kritisk, måste IT-systemen följa regler och upprätthålla en hög integritet. Privacy by Design (PbD) är tänkt att adressera problemet genom att integritetsaspekten får stå i fokus genom IT-systemets hela livscykel. PbD beskriver hur system ska vara, exempelvis att inte mer information än det som verkligen behövs ska samlas in, och att ge registrerade i IT-system insyn om vad som finns sparat om dem. Studien har analyserat på vilket sätt principerna och ramverket PbD används i patientjournalsystem för att skydda patientens integritet. Resultatet visar att det finns stora brister för att skydda patientens integritet framförallt genom avsaknad på kryptering i databaser och intern nätverkstrafik. Användarna kan dessutom tillgodose sig med mer information än de behöver och det finns dåligt med begränsningar för vad som kan skrivas in i patientjournalerna.

De större barngrupperna och de ökade kraven på förskolepedagoger kan göra det svårare att möta varje barns omsorgsbehov. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur pedagoger förstår och resonerar om barns kroppsliga och personliga integritet samt vilka strategier de använder sig av för att respektera varje barns integritet. För att analysera empirin i form av semistrukturerade intervjuer har ett omsorgsetiskt perspektiv använts. I resultatet framgår det att majoriteten av pedagogerna har en liknande syn på vad personlig respektive kroppslig integritet innebär. Den personliga integriteten tolkas som rätten att få sin individuella sfär och sina gränser respekterade av andra medan den kroppsliga integriteten handlar om rätten att bestämma över sin egen kropp. För att lära barnen om integritet och gränser använder majoriteten av pedagogerna materialet “Stopp! Min kropp!”. Samtliga pedagoger beskriver även att de har särskilda strategier kring sårbara situationer såsom blöjbyten och toalettsituationer. Pedagogerna menar även att det är viktigt att vara en närvarande förebild för barnen. Dels genom att själv vara tydlig med var sina egna gränser går, dels genom att vara uppmärksam på varje barns integritet och gränser. De förklarar att strategierna för att respektera varje barns integritet fungerar bäst då man är en närvarande pedagog. Samtliga pedagoger anser att mindre barngrupper underlättar det omsorgsetiska arbetet för att respektera varje barns integritet.