En förutsättning för vårdandet är att vårdgivaren har respekt för den lidande människan, ger henne delaktighet i vården genom att ge henne möjlighet att påverka sin vård. För att vården skall kunna vara vårdande krävs det att människans värdighet beaktas. Detta kan ske genom att vårdgivaren respekterar patientens önskan om självbestämmande, patientens integritet och ett värnande om människans unika värde. Syftet med den här studien var att se hur människans värdighet upprätthålls i anestesisjuksköterskornas arbete. För att förstå fenomenet intervjuades anestesisjuksköterskor vars intervjuer analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet visas det hur anestesisjuksköterskan arbetar utifrån flera perspektiv i stödjandet av människans värdighet; dels utifrån ett medicinskt perspektiv, dels ett humanvetenskapligt. Det medicinska perspektivet kännetecknas av att skydda kroppen och att observera kroppsliga funktionerna, medan det humanvetenskapliga perspektivet yttrar sig i värderingar om människan och ett handlande i försvar för hennes mänskliga rätt. Anestesisjuksköterskan utför handlingar som styrker patientens värdighet men det finns risk att hon ställs inför dilemman då hon ofta utgår ifrån hur hon själv skulle vilja bli behandlad. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

No description available.

Denna studie syftar till att belysa vårdnadshavarnas syn på dokumentation i form av bilder som produceras och exponeras inom förskolans verksamhet, såväl i den fysiska miljön och på digitala plattformar. Studien belyser även aspekter om barns integritet i dokumentation i form av bilder. Studien har utförts genom en kvalitativ enkätundersökning som har delats på sociala medier. Det teoretiska perspektiv från vilket denna studie har sin utgångspunkt är Michel Foucaults teori om makt och maktrelationer (Foucault, 2003). Det resultat som i studien presenteras som mest framträdande är att vårdnadshavare upplever att de ges möjlighet till insyn i verksamheten genom den dokumentation i form av bilder som de delges med, men att de relationella banden mellan vårdnadshavare och förskolepersonal ofta är av en svagare karaktär. Studiens slutsatsen är att barns delaktighet i dokumentationsarbetet och samverkan mellan förskolan och hemmet är av stor betydelse för alla berörda parter, och att en flexibel lyhördhet krävs från förskolepersonalens sida.

No description available.

<p>Detta är en kvalitativ studie, som behandlar lärares ledarskap och elevers självkänsla. Syftet är att genom intervjuer tolka, analysera och beskriva hur några lärare genom sitt ledarskap anser sig stärka elevernas självkänsla. Metoden som användes var personliga intervjuer med halvstrukturerade frågor med fem lärare verksamma på tre olika skolor i årskurs 1-5. Resultat blev att lärarna genom sitt ledarskap ansåg sig stärka elevernas självkänsla. I första hand genom att uppmuntra prestationer men de ansåg sig även beakta de emotionella aspekterna då de ser varje enskild elev, respekterar deras integritet och bekräftar dem för den de är.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med föreliggande uppsats var att ta reda på hur allians respektive opposition konstruerar och framställer resonemang om den personliga integriteten. I dessa resonemang gick det även att urskilja några övergripande perspektiv utifrån riksdagens protokoll. Protokollen som valdes ut begränsades till tidsperioden 1 januari, 2007- 31 januari, 2008. En diskursanalys har använts som metod för undersökningen där några av Jonathan Potters begrepp tillämpades för att se hur alliansen och oppositionen framförde sina argumentationer. Resultatet visade med hjälp av analysverktyget en likhet i sättet att argumentera om personlig integritet trots det faktum att de innehar olika ståndpunkter. De använde sig således av samma sorts tekniker. Vissa begrepp tenderade emellertid alliansen att använda mer än oppositionen och vice versa. De olika perspektiv som kunde urskiljas var yttre hot, trygghet för medborgarna och synen på människan. I resonemangen kunde även vaga, vida och rena omdefinitioner av ord och begrepp identifieras där avsikten var att mildra allvaret i dess betydelse för att vinna gillande för sina yrkanden.</p>

<p>Det här examensarbetet handlar om barns inflytande och integritet i pedagogisk dokumentation. I läroplanen för förskolan anges att alla som arbetar inom förskolan ska visa respekt för den enskilde individen i det vardagliga arbetet. Arbetet i förskolan ska präglas av ett synsätt som bygger på respekt för människors okränkbarhet, individens frihet och integritet och alla människor lika värde. Samtidigt ska arbetet i förskolan stödja barns identitet, självkänsla, självständighet och tillit till sin egen förmåga. Barn ska kunna ge uttryck för egna uppfattningar och förstå egna rättigheter (Utbildningsdepartement, 1998). Således är denna förskolans uppgift betydelsefull för barns lärande av etiska värden.</p><p> </p><p>Studiens syfte är att utifrån ett etiskt perspektiv beskriva och förstå hur pedagoger förhåller sig till pedagogisk dokumentation. Metod som används i studien är semistrukturella intervjuer med sju pedagoger som arbetar med pedagogisk dokumentation i den pedagogiska verksamheten på en förskola. Genom intervjuer utforskas pedagogernas arbete med barns inflytande i samband med pedagogisk dokumentation och förskolepedagogers erfarenheter, tankar, funderingar kring barns integritet och dokumentation. Dessa data som består av inspelade intervjuer med de pedagoger har bearbetas och betraktas i ljuset av forskning som berör inflytande och integritet.</p><p> </p><p>Resultatet visar att barn har ett reellt inflytande i pedagogisk dokumentation genom att de får utrycka sina åsikter och funderingar om dokumentationen och dessa bemöts av pedagoger med respekt. Barn har till viss del inflytande i pedagogisk dokumentation när inflytandet begränsas till valmöjligheterna. Barn har inget inflytande i pedagogisk dokumentation när barnen inte känner till syftet med dokumentationen eller att barnen inte vet att de kan påverka dokumentationsprocessen.</p><p> </p><p>I studien framgår att pedagoger ser barnens integritet i pedagogisk dokumentation som en gräns och den gränsen får ingen annan gå över. Barn har rätt att säga stopp till att delta i dokumentation. Pedagoger respekterar barns tankar och åsikter och tar dem på allvar. Vuxna tar på olika sätt hänsyn till barnens känslor i dokumentationsprocessen. Däremot tycks pedagoger inte i lika stora utsträckning systematisk arbeta med etik som ett innehåll i dokumentationen. En del pedagoger anser sig inte ha mött negativa reaktioner från barnen i sitt arbete med dokumentation och därför har de inte reflekterat över integritet i samband med pedagogisk dokumentation.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever betraktar och hanterar samverkan mellan</p><p>hem och skola. De senaste decennierna har det skett en förtätning i relationen mellan hem och</p><p>skola och där den nära relationen har setts som normativt god och positiv för samtliga</p><p>inblandade parter. Forskningen som handlar om samverkan mellan hem och skola har</p><p>framförallt gjorts utifrån föräldrars och lärares perspektiv och eleverna har många gånger</p><p>försummats i forskningen. Den forskning som trots allt är gjord utifrån ett elevperspektiv på</p><p>föräldrarsamverkan visar hur närmanden mellan parterna leder till förhandlingar där elever</p><p>använder olika strategier för att slå vakt om sin autonomi. De frågeställningar som vi besvarar</p><p>i uppsatsen är; a) Vad framkommer i forskningen gällande hur elever separerar sfärerna hem</p><p>och skola vid samverkan? samt b) vilka strategier använder yngre elever för att separera</p><p>sfärerna hem och skola vid samverkan?</p><p>I vårt inledande kapitel gör vi en teoretisk förankring, som belyser problematiken i</p><p>relationen mellan hem och skola. Sedan tar vi upp vad tidigare forskning har kommit fram till</p><p>vad gäller elevers perspektiv på föräldrarsamverkan.</p><p>För att besvara vår andra frågeställning gör vi en kvalitativ intervjuundersökning i år 2 i</p><p>grundskolan. Vårt resultat visar fyra olika strategier som elever använder för att separerar</p><p>sfärerna hem och skola. Dessa strategier är: 1) Kontroll av möten mellan lärare och föräldrar,</p><p>2) Styrande av information genom närvaro, 3) Undanhållande av information genom att</p><p>glömma, samt 4) Göra en överenskommelse med lärarna. Vi tolkar vårt resultat som ett</p><p>uttryck för elevers behov av integritet och autonomi. Utifrån vårt resultat ger vi förslag på</p><p>åtgärder som skolan kan vidta för att tillgodose elevers behov av autonomi och integritet. Vi</p><p>kommer fram till att införande av elevsamtal, som fanns föreslaget redan i den statliga</p><p>utredningen Ett nytt betygsystem (SOU 1992:86) på 1990-talet, vore ett sätt att tillmötesgå</p><p>elevers behov.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att utreda och ge svar på hur begreppet personlig integritet behandlas i gällande rätt. Med hjälp av en integritetsmodell som vi skapat för detta ändamål åskådliggör och visar vi på hur begreppet behandlas i gällande rätt, med utgångspunkt i personuppgiftslag (1998:204).</p><p>Behovet och en önskan om ett tydligare lagstadgat skydd för den personliga integriteten är inget fenomen som kan eller bör ses isolerad utan måste mätas, jämföras och ställas mot andra relevanta demokratiska samhällsaspekter, exempelvis offentlighetsprincipen.</p><p>Resultatet av denna uppsats har främst bekräftat och påvisat svårigheterna i behandlingen av begreppet personlig integritet. Grundsynen inom det svenska rättssystemet är att det ska finnas metoder och verktyg som underlättar och konkretiserar rättsliga problem. Begrepp som inte är tillräckligt tydligt definierade och som i hög grad kan anses vara subjektiva och av skiftande karaktär i sin betydelse kan få till konsekvens att rättssystemet bedömer ett begrepp som personlig integritet på avvikande sätt i likartade rättssituationer.</p>

<p>Syftet med studien var att få ta del av förskollärarens syn på värdegrundsarbetet i förskolan, men även att skapa mig en blid av hur de upplever och tolkar begreppet integritet. Syftet var även att ta reda på vilka faktorer som kan möjliggöra eller hindra förskolläraren i arbetet med att visa respekt för barnets/människans egenområde. För att söka svar på mina frågeställningar valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer samt att observera med videokamera. Det jag fann var att två av förskollärarna arbetade aktivt med att konkretisera värdegrunden. Jag blev även medveten om de problem som kan uppstå i arbetet med de demokratiska värdena och vikten av att förskolärarna får stöd i detta arbete. Förskollärarnas olika beskrivningar av den personliga integriteten kopplades till verkliga situationer och gav en bra bild över vad integritet kan innebära för ett barn. Förskollärarna gav även exempel på förhållanden och faktorer som möjliggör respektive hindrar dem i det respektfulla mötet. Dessa synliggjordes även under videoobservationerna.</p>